När sfi-elever gör språkpraktik på arbetsplatser uppskattar de att få höra riktig svenska och upplever att de utvecklas. Forskare efterlyser dock svar på hur sfi kan integrera samarbeten med arbetsmarknaden i utbildningen.

Svenska för invandrare, sfi, har tydliga mål om att förbereda eleverna för att använda svenska ute på arbetsmarknaden. Varje kommun har stora friheter att själva utforma utbildningen och många knyter den nära till arbetsmarknaden på olika satsningar med praktikplatser, yrkessvenska och yrkesinriktning. Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, har i ny forskning tittat närmare på en kommun som erbjöd sfi-eleverna språkpraktik på arbetsplatser.

Många uppgav positiva erfarenheter och fick prata mycket, till exempel med ungdomar och äldre. Många av eleverna har inte svenska omkring sig i sin vardag så det värderades väldigt högt av eleverna att prata med förstaspråkstalare av svenska.

Robert Walldén

Flera elever uppgav att de fick uppleva att dialekter och slang kan vara svårt att förstå och att de på så sätt fick uppleva mer autentisk svenska, utanför klassrummet. De upplevde också att de hade en stöttande miljö omkring sig, det var okej att säga fel och de blev inte bedömda på sin svenska.

Fokus på grammatik

Tidigare forskning har, liksom Walldéns resultat, visat att sfi-undervisning inte är tillräcklig för att utveckla muntliga färdigheter. Många av eleverna upplevde att undervisningen i klassrum mest fokuserar på grammatik och skrivande, även om kursen som var kopplad till praktiken fokuserade mycket på muntliga presentationer och diskussioner.

– Man önskar sig att de ska förstå svenska som talas på olika sätt, bland olika åldrar och dialekter. Det kan man ta in i undervisning också exempelvis med filmklipp men när det blir en autentisk situation ställs det på sin spets och blir en starkare upplevelse.

Behöver förstå

Det finns en utmaning i att använda praktikplatser i utbildningen, menar Robert Walldén. Frågan är hur man kan göra för att det blir integrerat och att praktikplatsen blir en del av språkutbildningen. Bara för att eleverna är ute på praktikplatser lär de sig inte automatiskt språket, de nya kunskaperna måste användas i utbildningen. Många kommuner arbetar med det på olika sätt men forskningen vet inte hur det faller ut.

– Det visar att det är en utmaning för sfi att integrera kunskaperna i utbildningen. Rent didaktiskt och pedagogiskt finns det vinster med det. Det har efterlysts av forskning och den aktuella kommunens arbete med språkutvecklande uppgifter kopplade till praktiken är ett positivt exempel på hur man kan arbeta.

Värt att satsa på

Satsningar på språkpraktik kräver mycket resurser i form av planering samt att rekryterare och handledare finns tillgängliga.

– Det är en satsning jag tycker är väl investerad, det var övervägande positiva erfarenheter från eleverna. De lärde sig inte bara yrkesspråk utan vardagliga ord och samhällsrelevanta ord. Det ska inte bara mätas genom om eleverna får jobb eller inte. Oavsett hur det blir med den saken ska de få möjlighet att utveckla språket, säger Robert Walldén.

Text: Marc Malmqvist

Fakta

I studien följde Robert Walldén 20 elever som gick sfi-utbildning i en kommun i Skåne. Alla var vuxna, det var en heterogen grupp som studerade sfi:s C- eller D-kurser. De kom från olika länder, hade olika åldrar och olika tidigare utbildningsnivåer. Alla elever vare sig de var på praktik eller inte gick på en utbildning som hade branschprofil. Eleverna fick välja en av tre branscher: utbildning och vård, hotell och restaurang eller industri, lager och logistik. Eleverna deltog på arbetsplatsen två dagar i veckan under 13 veckor.  Eleverna fick praktikuppgifter som följdes upp under lektionstid.

Adult migrants’ voices about learning and using Swedish at work placements in basic language education

Contextual elaborations and shifts when adult L2 learners present and discuss workplace-related vocabulary