Cuadra C, (2018) Att vara beredd är allt: krisberedskap i äldreomsorgen. I F Magnússon, (red.) Äldreomsorg och åldrande. Från anhörigskap till krisberedskap. Lund: Studentlitteratur, 93-118. 26 s.
Dunér A, (2020) Biståndshandläggning inom äldreomsorgen. Villkor och dilemman. Lund: Studentlitteratur. 167 s.
Floreman Y, (2022) Jag är inte död, jag är bara gammal. Stockholm: Verbal förlag. 136 s.
Ghazanfareeon Karlsson S, (2020) Looking for elderly people´s needs: teaching critical reflection in Swedish social work education. Social Work Education, 39(2), 227-240. 15 s.
Jyrkämä J, Haapamäki L, (2008) Äldre och alkohol: Nordisk forskning och diskussion. NAD-publikation nr 52. 109 s.
Jönson H, (red.). (2021) Perspektiv på ålderism. Lund: Social Work Press. 291 s
Jönson H, (red.) (2022) Perspektiv på utsatthet och problem under åldrandet. Lund: Social Work Press. 225 s.
Jönson H, Harnett T, (2015) Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur. 270 s.
Lill L, (2021) "Jag skämtar mycket om mig själv!" Erfarenheter av vardagsrasism i äldreomsorgsarbetet. I K Boréus, A Neergaard, L Sohl (red.) Ojämlika arbetsplatser: Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet. Lund: Nordic Academic Press, 115-135. 21 s.
Siverskog A, (2021) Queer äldreomsorg? Att möta äldre lhbtq-personer inom vård och omsorg. RFSL Stockholm. 80 s.
Socialstyrelsen, (2012) Att skapa en grund för evidensbaserad praktik – en guide för ledning i vård och omsorg. 80 s.
Socialstyrelsen, (2013) Ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa. 48 s.
Socialstyrelsen, (2013) Se tecken och ge rätt stöd – vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. 43 s.
Socialstyrelsen, (2014) Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor. 55 s.
Socialstyrelsen, (2021) Individens behov i centrum. Ett stöd för att använda ICF och strukturerad dokumentation i socialtjänsten. 128 s.
Stolt R, Blomqvist P, Winblad U, (2011) Privatization of social services: Quality differences in Swedish elderly care. Social Science & Medicine 72(4), 560-567. 7 s.
Takter M, (2017) Vem är den enskilde i ett gemensamt hem? En studie av hur biståndshandläggare förhåller sig till anhörigas möjligheter till frivillighet, autonomi och personlig integritet. Malmö: Malmö universitet. 182 s.
Torres S, Magnusson F, (red.) (2021) Äldrevård och omsorg i migrationens tidevarv. Lund: Studentlitteratur. 230 s.
Wallroth V, (2018) Stöd till äldres anhöriga som relationsarbete. I A Bruhn, Å Källström (red.) Relationer i socialt arbete – i gränslandet mellan profession och person. Stockholm: Liber, 248-261. 13 s.
Yrkesgemensam handbok, (2010) För personal som möter äldre personer och personer med funktionsnedsättning utsatta för våld i relation Sociala resursförvaltningen, Malmö Stad. 68 s.
Tillkommer vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet. Ca 250 s.
Socialt arbete: Åldrande och socialt arbete
Om kursen
Kursinnehåll
Syftet med kursen är att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med äldre människor. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar ett professionellt förhållningssätt i socialt arbete med den aktuella målgruppen.
I kursen behandlas den socialgerontologiska teoribildningen om människans åldrande. I kursen diskuteras även de demografiska förändringarnas inverkan på åldrandet och äldreomsorg, såväl nationellt som globalt. Även betydelsen av mötet mellan äldre, anhöriga och professionella aktörer i socialt arbete med äldre behandlas. Ett särskilt fokus läggs på betydelsen av informella sociala nätverk för äldre människors livssituation och hälsa. Dessutom diskuteras etiska frågeställningar som är kopplade till åldrande och professionellt arbete inom äldreomsorgen. Slutligen behandlas människans åldrande ur ett genusperspektiv samt hur migration påverkar åldrandeprocessen.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.
Urval
100% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).
