Block 1
Marx, Karl (2018/1867). Kapitalet: Första boken. (Sjunde upplagan). Lund: Arkiv förlag. Kapitel 12-13. (145 s.)
Lefebvre, Georges (2001/1962). The French revolution: From its origins to 1793. London: Routledge. Kap. 1-5. (ca 80 s.)
Block 2
Schön, Lennart (2013). Tankar om cykler: perspektiv på ekonomin, historien och framtiden. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. (167 s.)
Cermeño, Alexandra L., Enflo, Kerstin, & Lindvall, Johannes (2018). Railways and Reform: How Trains Strengthened the Nation State. (pp. 1-28). (STANCE Working Paper Series; Vol. 2018, No. 7). Lund: Lund University. (28 s.)
Block 3
North, Douglass C. (1991). Institutions. Journal of Economic Perspectives, 5(1), 97–112 (15 s.)
Acemoglu, Daron, Johnson, Simon and Robinson, James (2005). The Rise of Europe: Atlantic Trade, Institutional Change, and Economic Growth. The American Economic Review, 95(3), pp. 546–579. (33 s.)
Block 4
Thelen, Kathleen Ann (2004). How institutions evolve: the political economy of skills in Germany, Britain, the United States, and Japan. Cambridge: Cambridge University Press, kap. 1. (38 sid)
Ekonomisk och social förändring
Om kursen
Dagens snabba samhällsförändringar kan vara svåra att förstå och kan ibland framstå som slumpmässiga. Denna kurs tar ett historiskt perspektiv på samhällsförändring för att söka förståelse i varför förändring sker, varför vissa saker inte förändras och varför saker blir som de blir. Kursen kommer främst att ansluta till vetenskapliga traditioner och teorier från ekonomisk historia, men kommer även att använda teoretiska begrepp från sociologi. Kursen riktar sig till lärarstuderande inom samhällsvetenskap/SO, historia och SYV, samt till studenter inom samhällsvetenskapliga ämnen. Deltagaren bör ha klarat av grundläggande kurser inom samhällsvetenskapliga ämnen eller historia.
Kursinnehåll
Kursen syftar till
- att deltagaren ska utveckla kunskaper om ekonomisk historia och några centrala ekonomisk-historiska skeenden
- att deltagaren utvecklar kunskaper om några centrala teorier som varit, och som är, betydelsefulla för att förklara samhällsförändring
Varför förändras samhället? Vad är det som leder till verklig förändring? Varför är det ibland svårt att förändra?
Kursen utgår från några centrala teorier som varit, och som är, betydelsefulla för att förklara samhällsförändring. Med utgångspunkt från dessa teorier djupdyker vi i några historiska skeenden som har haft central betydelse för ekonomisk och social utveckling både i Sverige och globalt.
Kursen delas i fyra block, där varje block fokuserar på en teoretisk förklaringsmodell och utifrån denna förklaringsmodell ges historiska exempel.
1. Historiematerialism Detta block utgår från ett marxistiskt perspektiv på historiematerialism och hur långsamma processer driver fram brytningar.
2. Schumpeterianska skolan Den Schumpeterianska skolan utgår från Josef Schumpeters idéer om strukturcykler och innovationernas betydelse.
3. New Institutional Economics I den nya institutionella skolan, pekas på institutionernas betydelse för ekonomisk och social utveckling.
4. Spårbundenhet Utgångspunkten i spårbundenhet (path dependency) är att det historiska arvet är svårt att bryta. Har historien väl gett sig in på ett visst spår är det svårt att bryta, men det kan göras om förutsättningarna finns.
Kursplan och kurslitteratur
I kursplanen hittar du bland annat kurslitteratur och andra läromedel för kursen.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Urval
66% gymnasiebetyg – 34% högskoleprovet
Kurslitteratur
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
