Balan, Andreia och Jönsson, Anders (2021). Relationen mellan lärares intentioner och deras respons till elever: En studie om återkoppling som stöd för matematisk resonemangsförmåga på mellanstadiet. Educare vetenskapliga skrifter, 4, 81-113. (32 s.)
Bentley, Per-Olof & Bentley, Christine (2016). Milstolpar och fallgropar I matematikinlärningen. Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber. (eget urval ca. 100 s.)
Boaler, Jo (2022). The Elephant in the Classroom- Helping Children Love and Learn Maths. London: Souvenir Press Ltd. (272 s.)
Bornemark, Jonna (2020). Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante (eget urval.100 s.)
Bowman, Jessica., McDonnel, John., Ryan, Joanna., & Fudge-Coleman, Olivia (2019). Effective Mathematics Instruction for Students With Moderate and Severe Disabilities: A Review of the Literature. Focus on Autism and Other Developmental Disabilities 34(4), 195 –204. (9 s.)
Bruce, Barbro (red.) (2022). Att vara speciallärare: med specialisering språk-, skriv-
och läsutveckling, matematikutveckling samt intellektuell
funktionsnedsättning. Andra upplagan Malmö: Gleerups (Kapitel 6; 14 s.)
Bruce, Barbro (red.) (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur (kap 5; 13 s.)
Dowker, Ann (2019). Individual differences in arithmetic. Second edition. London: Routledge. (Kapitel 4, 5, 12; 40 s.)
Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s.)
Folkhälsomyndigheten (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. (4 s.) Tillgänglig via internet.
Giota, Joanna & Gustafsson, Jan-Eric (2021). Perceived Academic Demands, Peer and Teacher Relationships, Stress, Anxiety and Mental Health: Changes from Grade 6 to 9 as a Function of Gender and Cognitive Ability, Scandinavian Journal of Educational Research, 65(6), 956-971. (15 s.)
Hirsh, Åsa. & Lundahl, Christian (red.) (2021). Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete. Natur och Kultur. (kap 5, 9-10, 12-16; 149 s.12-17; 175 s.)
Ljungblad, Ann-Louise (2016). Matematikens grunder, kvalitativ kartläggning. Nacka: Askunge. (80 s.)
McIntosh, Alistair (2020) Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. (eget urval, ca 100 s.)
Neuman, Dagmar (2013). Att ändra arbetssätt och kultur inom den inledande aritmetikundervisningen. Nordic Studies in Mathematics Education, 18(2), 3–46. (43 s.)
Roos, Helena (2019). Inclusion in Mathematics Education: an Ideology, a Way of Teaching, or Both? Educational Studies in Mathematics Education, 100(1), 25–41. (26 s. 16 s.)
Scherer, Petra, Beswick, Kim., DeBlois, Lucie., Healy, Lulu., & Opitz, Elisabeth (2016). Assistance of students with mathematical learning difficulties: How can research support practice? ZDM Matematics Education, 48, 633-649. (16 s.)
Segerby, Cecilia (2020). Mind the gap between the students and their mathematical textbooks. Nordisk matematikdidaktik, NOMAD:[Nordic Studies in Mathematics Education], 25(3-4), 115-138 (23 s.)
Segerby, Cecilia (2023). Linguistic challenges in geometry: Making the mathematical content accessible to include all students. Developing Inclusive Environments in Education: Global Practices and Curricula, 1 red., Vol. 1, s. 229-254 (26 s.)
Smith, Margaret S. & Stein, Mary Kay (2014). 5 undervisningspraktiker i matematik. För att planera och leda rika matematiska diskussioner. Stockholm: Natur och Kultur. (140 s.)
Dessutom tillkommer artiklar med bland annat fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och matematikutveckling, samt avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig. (ca 100 s.)
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Studenten övar sin analytiska förmåga genom att granska lärmiljöer med utgångspunkt från elevers förutsättningar. Genom kartläggning och pedagogisk bedömning av elevers hela lärsituationer undersöker studenten hur lärmiljön, individanpassade arbetssätt och bedömning av elevers kontextuella kunskapsutveckling kan utvecklas.I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande undervisning samt elevers olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara (special-)didaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i kursen.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP712G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
