Abbott D, Carpenter J, Jepson M, Gibson B E, Hastie J, Smith B, (2019) Disabled men with muscular dystrophy negotiate gender. Disability and Society, 34(5), 683-703, (21 s.)
Apelmo E, (2012) Crip heroes and social change. Lambda Nordica. 1-2(17), 27-52, (26 s.)
Bahner J, (2016) Så nära får ingen gå? En studie om sexualitet, funktionshinder och personlig assistans. Göteborg: Göteborgs universitet. Kapitel 1, 2, 5 och 6. (50 s. av 147 s.)
Barron K, (2004, red) Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. 53-81, 120-153. (187 s.)
Bertilsdotter Rosqvist H, Jackson-Perry D, (2021) Not doing it properly? (Re)producing and resisting knowledge through narratives of autistic sexualities. Sexuality and Disability, 39(2), 327–344, (18 s.)
Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences. Methodological perspectives. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. 11-18, (8 s.)
Hénault I, (2006) Asperger’s Syndrome and Sexuality. From Adolescents through Adulthood. London and Philadelphia; Jessica Kingsley Publishers. (100 s. av 208 s.)
Khajeei D, Smith D, Kachur B, Abdul N, (2019) Sexuality re-education program logic model for people with traumatic brain injury (TBI): Synthesis via scoping literature review. Sexuality & Disability, 37(1), 41–61, (21 s.)
Kulick D, Rydström J, (2022) Sex och funktionshinder i Danmark och Sverige: hur man hjälper och hur man stjälper. Lund: Studentlitteratur. (329 s.)
Lukkerz J, (2015) Att fylla en tom arena – sex- och samlevnadsundervisning. Att arbeta med delaktighet inom habilitering. I K Hansson, E Nordmark (red). Lund: Studentlitteratur. 127-141, (15 s.)
Löfgren-Mårtenson L, (2009) The invisibility of young homosexual women and men with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 27(1), 21–26, (6 s.)
Löfgren-Mårtenson L, (2012) ”Hip to be crip?”: om cripteori, sexualitet och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lambda Nordica. 1-2(17), 53-76, (24 s.)
Löfgren-Mårtenson L, Ouis P, (2018) “It’s their way of protecting them”. Between care and control in an honor context for youths with intellectual disabilities. International Journal of Papers of Social Pedagogy, 8(1), 14–35, (22 s.)
Löfgren-Mårtenson L, Sorbring E, Molin M, (2015) “T@ngled up in blue”. Views of parents and professionals on internet use for sexual purposes among young people with intellectual disabilities. Sexuality and Disability 33(4), 533–544, (12 s.)
McRuer R, Mollow A, (2012, red) Sex and disability. Durham, N.C.: Duke University Press Books. 37-68, 263-281. (36 s. av 432 s.)
Payne A D, Hickey H, Nelson A, Rees K, Bollinger H, Hartley S, (2016) Physically disabled women and sexual identity; a Photo Voice study. Disability & Society, 31(8), 1030-1049, (20 s.)
Rydström J, (2012) Introduction: Crip theory in Scandinavia. Lambda Nordica. 1-2(17), 7-20, (14 s.)
Westgren N, (2010) Fysiska funktionsnedsättningar och sexualitet. I Sexologi, P O Lundberg, L Löfgren-Mårtenson (red). Stockholm: Liber. 361-372, (12 s.)
Övriga vetenskapliga texter på upp till 200 sidor kan tillkomma under kursens gång.
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om funktionsnedsättningar och sexualitet i ett samhälleligt, kulturellt och idéhistoriskt perspektiv samt till utveckling av kliniska färdigheter för arbete med funktionshindrade enskilda, par och grupper.
I kursen diskuteras konsekvenser av fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar för sexualiteten utifrån aktuell forskning. Vidare belyses samhälleliga, historiska och kulturella aspekter av funktionshinder och sexualitet, som får konsekvenser för enskilda, par och grupper. Studenterna diskuterar förhållningssätt och modeller för bemötande och behandling utifrån respektive yrkesroller.
Behörighetskrav
Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog- läkar- eller lärarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade program eller pedagogiska program.
Förklarande tillägg
Detta förkunskapskrav syftar till att fånga upp kunskaper och färdigheter som tillägnas genom studier och arbete/praktik med människor i professionella relationer som exempelvis patient/vårdare, klient/behandlare och/eller elev/lärare.
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).