Delkurs 1. Kriminologisk teori och brottsprevention, 10 hp
Cohen L E, Felson M, (1979) Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 588–608. 21 sidor.
Gottfredson, M & Hirschi, T (2019): Modern control theory and the limits of criminal justice. OUP USA, 100 sidor. E-book
Krohn, MD, Hendrix, N, Penly Hall, G, Lizotte A.J, (eds) (2019). Handbook on Crime and Deviance. Springer, 250 sidor. E-book
Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 sidor.
Wikström P-O H, (2006) Att Handla utan Kunskap. Vanliga Fallgropar i det Lokala Brottsförebyggande Arbetet. Polishögskolan, Solna: Rapport. 33 sidor.
Wikström P-O, (2019) Explaining Crime and Criminal Careers. The DEA model of Situational Action Theory. Journal of Developmental and Life-Course Criminology. 16 sidor.
Wikström P-O, Sampson RJ, (2003) Social Mechanisms of Community Influences on Crime and Pathways in Criminality. I Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (red) The Causes of Conduct Disorder and Serious Juvenile Delinquency. 118-148. New York: Guilford Press, 30 sidor.
Wikström P-O,Treiber K, (2017) Beyond risk factors: an analytical approach to crime prevention. In Preventing Crime and Violence, ed. B Teasdale,MS Bradley, pp. 73–87. New York: Springer-Verlag 14 sidor.
Ca 300 sidor rapporter och vetenskaplig litteratur tillkommer.
Delkurs 2. Kriminologiska teman: En översikt, 5 hp
Andersson F, Svensson R, Levander S, Torstensson Levander M, (2012) Sex Differences in Criminal Careers. Journal of Criminal Behaviour and Mental Health. 22(2):108-121. 13 sidor.
Blokland AJ, Nagin D, Nieuwbeerta P, (2005) Life Span Offending Trajectories Of A Dutch Conviction Cohort. Criminology, 43:4. 919-954. 35 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brå-rapport 2017:5. 210 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2013) Brott bland ungdomar i årskurs nio (1995–2011). Resultat från Skolundersökningen om brott, åren 1995–2011. Brå-rapport 2013:03. 96 sidor.
Brottsförebyggande rådet (2000) Strategiska brott. Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär? BRÅ-rapport 2000:3. 124 sidor.
Gerell M, (2018) Bus Stops and Violence, Are Risky Places Really Risky. European Journal on Criminal Policy and Research. 24:351–371, 20 sidor.
Ivert A-K, Torstensson Levander M, Mellgren C, (2015). Den ojämlika tryggheten: stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(3-4): 211-229. 18 sidor.
Ivert A-K, Andersson F, Svensson R, Pauwels L, Torstensson Levander M, (2018). An examination of the interaction between morality and self-control in offending: A study of differences between girls and boys. Criminal Behaviour and Mental Health, 28(3): 282-294. 13 sidor.
Nilsson E-L, Ivert A-K, Torstensson Levander M, (2021) Adolescents´ perceptions, neighbourhood characteristics and parental monitoring -are they related, and do they interact in the explanation of adolescent offending? Child Indicators research, 14: 1075–1087. 12 sidor.
Piquero A R, Farrington D P, Blumstein A (2003) The Criminal Career Paradigm. Crime and Justice, 30, 359-506. 60 sidor.
Svensson R, Pauwels L, (2010) Is a risky lifestyle always ”risky”? The interaction between individual propensity and lifestyle risk in adolescent offending: A test in two urban samples. Crime and Delinquency, 56, 608-626. 18 sidor.
Wikström P-O, Torstensson M, Dolmén L, (1997) Lokala problem, brott och trygghet i Stockholms län. 1996 års trygghetsmätning. Rapport från Problemgruppen 1997:4, Polishögskolan: Forskningsenheten. 100 sidor.
Ca 100 sidor rapporter och vetenskaplig litteratur tillkommer.
Delkurs 3. Forskningsmetodik, 7.5 hp
Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Malmö: Liber. Ca 650 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:01. Ca 150 sidor.
För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se
Ca 200 sidor vetenskapliga artiklar och rapporter tillkommer.
Delkurs 4. Uppsatsarbete, 7.5 hp
Backman J, (2016) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund, 223 s.
Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle. 17 sidor.
Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 223 s.
Övrig litteratur bestäms i samråd med handledare.
Kriminologi: Grundkurs
Om kursen
Kursinnehåll
Syftet med kursen är att ge studenterna grundläggande kunskap om modern kriminologisk teoribildning och forskning samt att introducera strategier för brottsprevention. Syftet är även att introducera studenten till forskningsprocessen och olika metoder med anknytning till kriminologisk forskning. Kursen avslutas med ett uppsatsarbete med syfte att studenten självständigt planerar en vetenskaplig kriminologisk undersökning.
Kursen består av fyra delkurser:
Delkurs 1. Kriminologisk teori och brottsprevention, 10 hp
Delkursens innehåll
Delkursen inleds med en diskussion om grundläggande akademiska förhållningssätt och om studentens förståelse för sin egen roll inom akademin. Diskussionerna handlar bland annat om forsknings- och forskaretik. Därefter innehåller kursen en genomgång av modern kriminologisk teori. Frågor som diskuteras är hur människors brottsdeltagande kan förklaras av samspel mellan individuella skillnader och egenskaper i den sociala miljön och vilka konsekvenser detta har för det brottspreventiva arbetet.
Delkurs 2. Kriminologiska teman: En översikt, 5 hp
Delkursens innehåll
Inom ramen för delkursen presenteras centrala forskningsområden i kriminologi. I kursen får studenterna ta del av aktuell forskning och analysera resultat från empirisk forskning utifrån kriminologisk teori.
Delkurs 3. Forskningsmetodik, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen diskuteras det vetenskapliga studiet av forsknings- och utredningsfrågor utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder. Inom respektive forskningsansats behandlas hur forskningsarbete bedrivs och olika metoder för att undersöka och analysera brottslighet och andra kriminologiskt relevanta frågeställningar.
Delkurs 4. Uppsatsarbete, 7.5 hp
Delkursens innehåll
Delkursen inleds med en genomgång av hur en kriminologisk undersökning planeras och presenteras. Därefter diskuteras kamratgranskning som en introduktion till opponent- och respondentskap och en introduktion ges till att söka, samla och värdera information. Kamratgranskning görs kontinuerligt under kursens gång.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Urval
40% gymnasiebetyg - 40% högskoleprovet – 20% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
