Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: NCM (132 s)
Boesen, Jesper (red.)(2006). Lära och undervisa matematik - internationella perspektiv. Göteborg: NCM (32 s)
Bråting, Kajsa, Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2013). Geometri för lärare. Lund: Studentlitteratur (148 s)
Bråting, Kajsa, Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2019). Sannolikhet och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur (104 s)
Grevholm, Barbro (red.) (2012). Lära och undervisa Matematik. Från förskleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts (60 s)
Heidberg Solem, Ida; Alseth, Björnar och Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke – från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur (190 s)
Kiselman, Christer & Mouwitz, Lars (2009). Matematiktermer för skolan. Göteborg: NCM (312 s)
Pettersson, Astrid m.fl. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)
Rystedt, Elisabeth och Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)
Skolverket (2000), Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, PRIM-gruppen (s 20-25, 37-38) (7 s)
Dessutom tillkommer litteratur, styrdokument, filmer och artiklar inom geometri, sannolikhet och statistik samt matematikdidaktik som ingår i studieplanerna för kursen.
Matematik för lärare, åk 1-6, II
Om kursen
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmågan att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla och fördjupa kunskaper i och om geometri, sannolikhetslära och statistik. Studenterna ska också erövra kunskap om alla elevers utvecklingspotential.
Observera att kursen har digitala träffar via zoom. En examination, Prov 1 skriftlig salstentamen, sker på plats, övriga examinationer digitalt.
Du som har en lärarexamen och avser att använda kursen för utökad behörighet i din lärarlegitimation läs här:
Kursen vänder sig till lärare i en eller flera av årskurserna 1-6. Observera att behörighet att undervisa i ett ämne efter en kompletterande utbildning, utöver utbildningens omfattning, även beror på vilka årskurser en lärares examen är avsedd för. Läs mer nedan under respektive rubrik där det också hänvisas till information om bestämmelser för lärarlegitimation för respektive årskurser i grundskolan.
Lärare i årskurs 1-3
För den lärare som i enlighet med SFS 2011:326 (2 kap. 3§) är behörig att undervisa i grundskolans årskurser 1-3 och har genomfört kursen med godkänt resultat kan kursen ingå i en ansökan till Skolverket om utökad ämnesbehörighet i åk 1-3.
Observera att kursen inte ingår i en examen avsedd för grundskolans årskurser 1-3 och att en sådan examen som anges i 2 kap. 3 § i behörighetsförordningen därför är en förutsättning för att kursen ska kunna ingå i beslut om utökad ämnesbehörighet för undervisning i dessa årskurser!
Lärare i årskurs 4-6
För den lärare som i enlighet med SFS 2011:326 (2 kap. 6§) är behörig att undervisa i grundskolans årskurser 4-6 och genomfört kursen med godkänt resultat kan kursen ingå i en ansökan till Skolverket om utökad ämnesbehörighet i åk 4-6. Observera dock att utökad ämnesbehörighet för åk 4-6 är starkt reglerat i behörighetsförordningen (2 kap. §§ 7, 7a och 7b) varför det kan behövas kompletterande utbildning i ytterligare ämnen.
Beslut om utökad behörighet fattas av Skolverket. Läs gärna mer om poängomfattning för utökad behörighet på [www.skolverket.se](
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig förmåga att beskriva och reflektera över matematikdidaktiska frågor inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt utveckla och fördjupa de egna kunskaperna i och om geometri, sannolikhetslära och statistik. Studenterna ges också möjlighet att utveckla kunskap om hur anknytningen till elevers egna intressen kan gynna matematiskt lärande.
Studenterna fördjupar sin förmåga att tänka kring relevanta geometriska begrepp och samband dem emellan samt problematisera och tolka centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare tränar studenterna sin förmåga att lösa problem samt utföra klassiska geometriska konstruktioner och olika laborativa moment som kan öka förståelsen för geometri och inspirera till en kreativ undervisning.
Digital teknik används, dokumenteras och reflekteras över inom ämnesområdena geometri, sannolikhet och statistik.
Studenterna lär sig analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling utifrån elevlösningar och dokumentera utvecklingen med utgångspunkt i aktuellt centralt innehåll i kursplanen.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NM170F Matematik för lärare, åk 1-6, I (godkänd)
eller motsvarande.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
