Antibiotikaprofylax vid implantatkirurgi

Om projektet

Syfte

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att undersöka nyttan av antibiotikaprofylax i samband med implantatkirurgi och att studera hur antibiotikaprofylax används i samband med implantatkirurgi.

Områdesöversikt

Förekomsten av bakterier med resistens mot antibiotika ökar samtidigt som utvecklingen av nya antibiotika minskar. Det finns ett tydligt samband mellan hög konsumtion av antibiotika och spridning av resistenta bakterier. Eftersom antibiotikaförskrivning inom tandvården bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistens bör denna vara restriktiv. Antibiotika inom tandvården kan förskrivas på ett flertal indikationer och såväl med avsikt att behandla infektion som för att förebygga komplikation i samband med ingrepp i munhålan. De studier av förskrivningsmönster inom tandvården som utförts har påvisat en betydande felanvändning och överanvändning av antibiotika. Antibiotikabehandling i förebyggande syfte utförs på ett flertal olika indikationer, men för flera av dessa saknas evidens för nyttan av antibiotikaprofylax. Ett exempel är antibiotikaprofylax i samband med implantatkirurgi. I Sverige opereras ca 50 000 patienter årligen med denna metod. Med avsikt att förebygga postoperativ infektion som skulle kunna leda till att implantatet inte läker fast i käkbenet ges ofta rutinmässigt antibiotika i förebyggande syfte. Det finns ingen konsensus och inga generella riktlinjer när det gäller val av preparat, dosering eller behandlingstid. Det finns inte heller några studier som på ett övertygande sätt kunnat visa en kliniskt relevant nytta med antibiotikaprofylax.

Projektbeskrivning

Studie I

Effekten av antibiotikaprofylax i samband med implantatkirurgi – en multicenter placebo-kontrollerad dubbelblind randomiserad klinisk studie

Syfte

Att undersöka om rutinmässig administrering av antibiotikaprofylax 1 timme före implantatoperation kan förebygga tidig implantatförlust och postoperativ infektion.

Material och metod

Studien ska genomföras som en klinisk multicenterstudie, randomiserad och dubbelblind, och enligt en standardiserad metod (SPIRIT). Studien ska omfatta 1000 forskningspersoner som behandlas med tandimplantat. Patienter som inkluderas kommer att fördelas till antingen aktiv behandling (antibiotikaprofylax) eller placebo. Vid postoperativ kontroll 7-14 dagar efter operation (Uppföljning 1) bedömds graden av postoperativ infektion enligt en fastställd mall. Vid postoperativ uppföljning 3-6 månader efter operation (Uppföljning 2) bedömds implantatets stabilitet enligt en standardiserad metod (åtdragning med 20 Ncm).

Studie II

Är rutinmässig antibiotikaprofylax för att förebygga tidig implantatförlust berättigad vid implantatkirurgi? – en systematisk översikt

Syfte

Att undersöka om rutinmässig administrering av antibiotikaprofylax 1 timme före implantatoperation kan förebygga tidig implantatförlust och postoperativ infektion.

Material och metod

PICO

• Population: väsentligen friska patienter som genomgår implantatkirurgi
• Intervention: Administrering av profylaktisk antibiotika i samband med implantatkirurgi
• Kontroll: Administration av placebo eller ingen profylaktisk antibiotika i samband med implantatkirurgi
• Utfall: Tidig implantatförlust (implantatmobilitet och/eller infektion, vid tidpunkt när implantatet förväntas vara inläkt, som medför att implantatet måste avlägsnas).

Studie III

Effekten av antibiotikaprofylax på marginal benförlust vid implantatkirurgi – en multicenter placebo-kontrollerad dubbelblind randomiserad klinisk studie

Syfte

Att undersöka om rutinmässig administrering av antibiotikaprofylax 1 timme före implantatoperation kan förebygga marginal bennedbrytning

Material och metod

Studie III är en uppföljning av forskningspersonerna från Studie I. Vid uppföljning 3 år efter implantatoperation utförs röntgenundersökning av implantaten med en standardiserad metod. Den marginala bennivån i anslutning till implantaten jämförs med bennivån vid den röntgenundersökning som utfördes vid utlämningen av suprakonstruktionen.

Studie IV

Användningen av antibiotikaprofylax vid implantatkirurgi – en journalgranskningsstudie

Syfte

Att studera på vilka indikationer antibiotikaprofylax ordineras i samband med implantatkirurgi och att kartlägga vilka antibiotikatyper, doser och behandlingstider som ordinerats.

Material och metod

Patientjournaler från Folktandvården Stockholm (200 st) och från privattandvårdskedjan Smile (200 st) kommer att användas. I journaldatabaser identifieras patienter som fått behandling med implantatoperation (åtgärd 421 – 433).

Aktuella daganteckningar i de utvalda patientjournalerna granskas med hjälp av en granskningsmall:

• Typ av implantatkirurgi som utförts (straight forward/GBR/benaugmentation/öppen eller stängd sinuslift)
• Antibiotikaordination (preparat dos, behandlingstid)
• Patientens anamnes (ålder, kön, hälsotillstånd, medicinering, rökvanor)

Betydelse

Om forskningsprojektet skulle visa att antibiotikaprofylax inte har någon kliniskt relevant nytta när det gäller att förebygga tidig implantatförlust eller postoperativ marginal bennedbrytning kan det utgöra underlag för såväl nationella som internationella riktlinjer som avråder från antibiotikaprofylax vid implantatoperation. Detta skulle medföra en minskad antibiotikaanvändning inom tandvården.