Fakta

Kontaktperson:
Tobias Olsson
Finansiär:
  • Vetenskapsrådet
Ansvarig vid Mau:
Tobias Olsson
Samarbetspartners:
  • Ernesto Abalo Högskolan i Jönköping
  • Mia-Marie Hammarlin Lunds universitet
  • Dino Viscovi Linnéuniversitet
Projektperiod:
01 januari 2023 - 31 december 2025

Projektbeskrivning

Många medborgare, särskilt äldre (65+), upplever mötena med välfärdens digitala gränssnitt som besvärliga och otillfredsställande. Ändå är regeringens digitaliseringsstrategi påfallande teknikoptimistisk. Detta ger bland andra Myndigheten för digital förvaltning uttryck för när den formulerar ”Principen om Digitalt först” där digitala plattformar ”ska vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med privatpersoner och organisationer”.

När digital kommunikation görs till huvudregel (digital som default) för medborgarnas kontakter med välfärden måste den fungera på ett enkelt, pålitligt, inkluderande och socialt hållbart sätt. Men vad digitaliseringen innebär vet vi ganska lite om, forskningen om välfärdens gränssnitt, och specifikt äldres möten med dem, är mycket knapphändig. Därför vill projektet studera hur äldre förstår, känner och agerar i förhållande till välfärdens digitala gränssnitt. Det ska också bidra till att förbättra äldre användares möten med gränssnitten.

Det övergripande syftet är dels att klargöra vad som är utmanande i dem, dels föreslå strategier som kan bidra till att utveckla dem. Projektets studerar gränssnitt som är särskilt centrala för äldre medborgare – pensionsmyndigheten.se (stat), 1177.se (region) samt kommunala gränssnitt som berör äldrefrågor och omsorg. Arbetet genomförs med en mixade metoder-design (mixed methods), där multimodal diskursanalys, etnografi samt receptionsanalys och vinjettexperiment används för att analysera gränssnitten och äldres möten med dem.

Forskningsprojektets helhetsgrepp är originellt och det belyser understuderade digitala välfärdsgränssnitt. Det genomför dessutom experiment som ger policyinformerande, konkreta insikter i hur gränssnitt av den här typen kan utvecklas att bli mer ändamålsenliga. Under hela projekttiden informeras arbetet av en forskningscirkel där ett ömsesidigt kunskapsutbyte sker mellan äldreorganisationer, folkbildning och representanter för offentlig såväl som privat verksamhet.