Både lärare och elever växer i goda relationer

Under många år arbetade Linda Plantin Ewe, som disputerat vid Malmö universitet och är adjunkt i specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad, inom grundskolan som lärare i NO och matematik och även som specialpedagog.

– Jag reflekterade ofta över varför relationen med eleverna verkade så lätt för vissa lärare och betydligt svårare för andra. Jag var också nyfiken på om denna relationskompetens går att utveckla.

Att  identifiera och bli medveten om sina egna känslor ökar möjligheten att agera konstruktivt.

Linda Plantin Ewe

Goda relationer är en viktig del av skolans vardag. Samtidigt upplever många elever motsatsen, menar Linda Plantin Ewe. Känslan att bli avvisad och bortvald av läraren är generellt sett betydligt högre bland elever med ADHD-diagnos jämfört med elever utan funktionsnedsättning.

– Det görs inte medvetet. Men tidigare forskning visar att många lärare upplever att deras relationer till elever med neuropsykiatriska symptom är mer konfliktfyllda och mindre emotionellt nära, säger Linda Plantin Ewe och fortsätter:

– Om en elev förlorar tilltron till sin lärare kan det få negativa konsekvenser och även i förlängningen leda till problematisk skolnärvaro. En viktig fråga är vad man kan man göra för att höja relationskompetensen bland lärarna.

Relationskompetens

Studierna i avhandlingen fokuserar på professionsutveckling. Med hjälp av för- och eftertest i form av webbenkäter undersökte Linda Plantin Ewe hur lärares förståelse för relationskompetens utvecklades genom en intervention där lärarna fick titta på en videofilm där en lärare interagerade med sina elever.

I förtesterna kretsade lärarnas förståelse mest kring lärarens eget handlande tillsammans med en generell förståelse för vad det innebär att vara en elev med ADHD. Elevens perspektiv togs i beaktande i väldigt låg grad. Lärarna använde också allmänna och svepande ord när de beskrev mötet med eleverna.

Detta följdes av en presentation av relationskompetensmodellen vilket är en modell för analys av relationskompetens utarbetad av Jonas Aspelin och Anders Jönsson vid Högskolan Kristianstad. Interventionen satte i gång en rad tankeprocesser hos lärarna. I eftertesterna hade lärarna mer förståelse för elevens perspektiv vid analys av relationskompetens. Deltagarna lyfte också fram vikten av att fånga upp och svara på elevens verbala och icke-verbala signaler för att förekomma situationer där eleven riskerar att misslyckas.

Lärarnas började även reflektera över vilka emotionella reaktioner elevens agerande skapar hos dem själva och vad dessa reaktioner i sin tur kan få för konsekvenser för den fortsatta relationen

– Att  identifiera och bli medveten om sina egna känslor ökar möjligheten att agera konstruktivt.

Unik relation

Linda Plantin Ewe menar att lärarna i studien gick från att förstå relationskompetens som en förmåga som mest hängde samman med lärarens handlande utifrån en generell förståelse för funktionsnedsättningen ADHD, till att erkänna eleven som en unik individ i relation till läraren. Hon använder uttrycket ”relationell beredskap” för att beskriva utvecklingen.  Ytterligare ett resultat är att efter insatsen skattade flickor med neuropsykiatriska symptom relationen till sin lärare mer positivt.

– Tidigare studier visar att lärare tenderar att uppleva relationer och relationsskapande som en av de svåraste delarna i yrket. Samtidigt upplever de sig ofta lämnade ensamma i detta. Genom att utveckla en gemensam relationsspråklig praktik kan de tillsammans diskutera relationella skeenden och förhoppningsvis bli mer förberedda och lyhörda i kontakten med den enskilda eleven.