Ny databas ska ge bättre kunskap om inkludering och diskriminering i Malmö
”Idag har vi inte en heltäckande bild av varför människor blir diskriminerade, vi har bara approximativa måttstockar. Med data baserat på självidentifikation kan vi se om det har att göra med religion, etnicitet eller språk eller något annat och kan förstå och angripa problemet”, säger Pieter Bevelander.
Migrationsforskare vid Malmö universitet utvecklar en ny databas för att kartlägga hur Malmö förändrats med ökad migration. Syftet är också att kunna upptäcka och se hur saker som etnicitet och religionstillhörighet påverkar inkludering eller exkludering i samhället.
– Vi vet att diskriminering finns, men vi vet inte exakt vad som ligger bakom, säger Pieter Bevelander, professor och föreståndare för Malmö Institute for Migration Studies (MIM).
I svenska registerdata finns uppgifter som gör att man kan följa människor över tid, som exempelvis födelseland, bostadsort, när man kom till Sverige, medborgarskap och hemvist. Däremot finns inte – som i vissa andra länder – fakta om sådant som självidentifierad etnicitet, religionstillhörighet, språkkunskaper och sexuell läggning.
5 644 Malmöbor svarade
I en mångfalds- och inkluderingsenkät som MIM i våras bad Statistiska Centralbyrån (SCB) skicka ut till 30 000 Malmöbor, ställdes sådana frågor. 5 644 personer (18,6 procent) svarade, vilket är ett stort underlag. Urvalet i denna pilotstudie gjordes för att nå fler med utländsk bakgrund och unga - grupper som vanligen är mindre benägna att besvara enkäter - samt människor med lägre utbildning.
– Generellt så visar vårt urval hur Malmös befolkning ser ut. Förhoppningsvis ser vi nya mönster som nog leder till fler frågor men också leder till bättre studier, där vi kan studera olika delar av stan eller grupper som vi inte kan täcka i dag, säger Pieter Bevelander.
Kopplas till arbetsmarknad, hälsa och integration
Forskarna ska nu använda enkätsvaren som komplement till befintliga registerdata för att utveckla en databas som kan användas för att analysera inkludering och exkludering på arbetsmarknaden, inom hälsa, kopplingar till politisk integration eller förtroende för institutioner.
– Folk har svarat på vilka språk de pratar, vilka erfarenheter av diskriminering de har, om tilltro till samhällsinstitutioner och annat vi vill veta för att diskutera och vidareutveckla vad inkludering betyder för människor, säger Pieter Bevelander.
Enkätsvaren ska nu analyseras. I mars nästa år hålls en ny konferens tillsammans med Malmö stad där resultaten kommer att redovisas närmare. Pieter Bevelander och MIM ska 2026, 2028 och 2030 göra motsvarande undersökning nationellt.
– Målet är att kunna göra bättre forskning om de kategorier som i dag inte finns registerdata. Vi vill också kunna belysa hur de här sakerna påverkar människors liv, säger Pieter Bevelander.
Structural rascism, diversity and inclusion
I november arrangerade MIM tillsammans med IMISCOEs forskningsgrupp RACED – det största tvärvetenskapliga nätverket av migrationsforskare med fokus på diskriminering och rasism – det internationella symposiet Cross-Sectoral Symposium on Structural Racism, Diversity and Inclusion. Symposiet finansierades även av Centre for Modern European Studies (CEMES) vid Köpenhamns universitet. Under symposiet samlades nyckelpersoner från policyområdet, civilsamhället och akademin i både EU och USA. Dessutom presenterades flera studier om bland annat arbetsmarknad, hälsa och politiskt deltagande, som har initierats baserat på insamlade enkätsvar.
