Ny rapport: Barnfattigdomen i Sverige ökar

Årsrapporten ”Barnfattigdom i Sverige” från Rädda barnen analyserar den ekonomiska utsattheten bland barn i Sverige under perioden 2019–2023. Den visar att 276 000 barn levde i ekonomisk utsatthet 2023. Det är 100 000 fler än tidigare uppskattningar – och motsvarar nästan 13 procent av alla barn i landet.

– Det är en oroväckande hög siffra. Den kostnadsexplosion som har varit de senaste åren har inneburit en kraftig belastning för de som redan i utgångsläget har det kämpigt, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, som skrivit rapporten tillsammans med Rädda Barnens rådgivare Samira Abutaleb Rosenlundh.

Inflationen slår hårt

I rapporten har organisationen ändrat sitt barnfattigdomsmått för att bättre spegla hur familjers ekonomi faktiskt ser ut i skuggan av kostnadsökningar och reallönesänkningar.

Mellan 2019 och 2022 visar både det tidigare och det ändrade barnfattigdomsmåttet en minskad ekonomisk utsatthet bland barn. Men under 2023 bryts trenden: den ekonomiska sårbarheten bland barn har ökat i alla analyserade familjesammansättningar.

Framförallt har de senaste årens inflation slagit hårt mot barn som lever med en ensamstående förälder. Deras ekonomiska utsatthet är fyra gånger större än för barn som lever med samboende föräldrar.

– Detta hänger också samman med att de familjepolitiska stöd som vi har för att skydda barnfamiljer har urholkats allt mer. Jag tänker framförallt på barnbidrag och bostadsbidrag, säger Tapio Salonen.

Stora klyftor mellan barnfamiljer

Det finns också stora klyftor mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svenskfödda föräldrar. Risken att växa upp i fattigdom i Sverige är sex gånger högre för barn med utländsk bakgrund. Det hänger ihop med att det tar väldigt lång tid för de utländska föräldrarna att etablera sig så pass att de blir självförsörjande, enligt Salonen. 

De ojämlika livsvillkoren varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner. Men de största skillnaderna syns mellan stadsdelar i de tre storstäderna.

Den stadsdel som har allra högst barnfattigdom är Rosengård i Malmö med 59,4 procent och lägst är den på Kungsholmen i Stockholm med 3,2 procent.

Nationella och lokala lösningar

För att komma till rätta med situationen i Malmö anser Tapio Salonen att det krävs åtgärder både på nationell och lokal nivå.

– På riksnivå är det framförallt försörjningsstödet och de ekonomiska familjestöden som behöver höjas. På lokal nivå kan man erbjuda barn gratis kollektivtrafik och underlätta för barn att delta i fritids- och kulturverksamheter. Det behövs också blanda olika bostadsområden.

Alla barn som lever i ekonomisk sårbarhet fångas inte upp av rapporten. Det är endast familjer som är folkbokförda i landet som ingår i analysen, alltså inte asylsökande, papperslösa, EU-migranter och ukrainska medborgare som kommit hit innan 2024.