Små byar stoppade kraftverksbygge
Nick Baigent disputerar vid Malmö universitet med avhandlingen: The sound of money: hydropower and local resistance in the Republic of Georgia.
Även om såväl regeringen som storfinansen står bakom en stor infrastruktursatsning gäller det att ha folket med sig. I en ny avhandling har doktoranden Nick Baigent studerat hur små byar på den georgiska landsbygden lyckades stoppa uppförande av tre vattenkraftverk.
Nyckeln är att sätta sig in i den lokala mentaliteten, i området och dess historia, menar Nick Baigent.
– Det är enkelt att se de yttre förutsättningarna för ett stort investeringsprojekt och ofta räcker det. Men ibland måste du dyka djupare - du måste förstå om människorna som närmast berörs någonsin kommer att acceptera denna utveckling, säger han.
Idén till doktorandprojektet kom när han för ett antal år sedan arbetade med att etablera vandringsleder i Georgien och hörde om folks oro för dammbyggena. Med tanke på att projekten hade stöd av regeringen, internationella banker, EU och Sydkorea utgick han från att de skulle förverkligas.
– Men så gick tiden och inget hände. Och jag tänkte, hur kan små byar med några hundra invånare lycka stoppa jätteinvesteringar som detta? säger Nick Baigent, som disputerar vid Institutionen för globala politiska studier, Malmö universitet.
Intervjuer och fältstudier
I forskningen har han intervjuat såväl experter som personer som berörts direkt av planerna på vattenkraftverken Namakhvani, Khudoni och Nenskra i regionerna Svaneti och Racha/Imereti i Georgien. Nick Baigent har också gjort fältstudier under längre vistelser i landet. I avhandlingen beskriver Nick Baigent två huvudskäl till att projekten avbrutits.
Det första är politiska och institutionella skäl. Glappet mellan föreställningen om hur det är att göra affärer i Georgien och hur det är i verkligheten. Tröskeln anses vara så låg att Georgien rankas som sjunde bästa landet att investera i.
– I verkligheten är det mycket mer komplicerat. Det finns en stor byråkrati och omsättningen av beslutsfattare är stor, säger Nick Baigent.
Stark lokal identitet
Berörda områden ligger också ganska isolerat i bergen där regeringen har något begränsad makt och polisnärvaron är låg. Det andra skälet är socialt. Han beskriver den lokala identiteten som superstark med ibland egna språk, en distinkt egen historia, lokala berättelser och traditioner.
Motståndet handlar en bristande tilltro till staten och utvecklarna och en oro för vilken inverkan kraftverken kan ha på jordbruk och djurliv.
– Det finns förstås också en oro för att de ska förlora sina hem och därmed de minnen som är kopplade till marken, deras förfäder och kulturella sedvänjor, säger Nick Baigent som beskriver planerna som uppskjutna på obestämd tid.
Förhållandena kan förstås ändras snabbt, men som en av slutsatserna framhåller Nick Baigent:
– Om man ska göra stora internationella investeringar i infrastruktur måste man lägga stor vikt vid att undersöka den lokala kontexten i vilken detta ska göras.
Fakta om avhandlingen: The sound of money
Avhandlingen heter The sound of money: hydropower and local resistance in the Republic of Georgia. I den undersöker Nick Baigent genomförandet och effekterna av utvecklingen av vattenkraftverk i Georgien. Syftet med studien är att öka kunskapen kring den internationella miljö där många av dessa projekt uppstod, det nationella sammanhang i vilket de har förespråkats av många regeringar och hur lokalbefolkningen har reagerat på - och i många fall motstått - denna utveckling.
