Stort intresse för efterfrågestyrd busstrafik
Så kallade DRT-tjänster (Demand-Responsive Transport) med ”åka-nu möjlighet” finns idag hos ett fåtal operatörer i Sverige: exempelvis Värmlandstrafiken (X-linjen), Västtrafik (Buss on demand) och Skånetrafikens SkåneFlex i Tomelillaregionen.
En efterfrågestyrd tjänst innebär att bussarna inte kör efter en fast tidtabell utan istället tar hänsyn till ett dynamiskt behov hos resenären. Enligt flera studier vid Malmö universitet ställer sig många, oavsett ålder, positiva till en sådan flexibel kollektivtrafik.
– Intresset från såväl resenärer som från regioner och operatörer är idag väldig stort för denna teknik och möjlighet, säger Åse Jevinger, docent och trafikforskare vid Malmö universitet.
Så kallade DRT-tjänster (Demand-Responsive Transport) med ”åka-nu möjlighet” finns idag hos ett fåtal operatörer i Sverige: exempelvis Värmlandstrafiken (X-linjen), Västtrafik (Buss on demand) och Skånetrafikens SkåneFlex i Tomelillaregionen.
– Skillnaden mot exempelvis taxiresor är att man strävar efter samåkning för att det ska bli billigare för alla och mer hållbart. Idag går det många tomma bussar på landsbygden med en fast tidtabell och det är väldigt dålig ekonomi i det, säger Åse Jevinger.
Tillsammans med forskarkollegan Helena Svensson från Lunds tekniska högskola har Åse Jevinger intervjuat resenärer i olika åldrar om hur ofta de skulle använda en sådan tjänst och vad som accepteras när det kommer till exempelvis väntetid och avstånd till upphämtningsplats.
Intresset från såväl resenärer som från regioner och operatörer är idag väldig stort för denna teknik och möjlighet.
Åse Jevinger, trafikforskare vid Malmö universitet
I en enkätstudie med personer över 70 år i Skåne svarade 85 procent att de skulle använda tjänsten, men då under förutsättning att de inte hade en exakt tid att hålla. Majoriteten accepterade även att endast kunna boka så sent som 30 minuter före avfärd.
– Vi fann även att det finns en magisk gräns mellan 10 och 20 minuter. Både när det kommer försening i upphämtning och försening i restid, men även i spannet som anges för upphämtning. De allra flesta accepterar tio minuter, men väldigt få tjugo.
100 meter en kritisk gräns
Forskarna frågade även hur långt bort en upphämtningsplats kan flyttas för att optimera rutten och det visade sig att 100 meter vara okej, men inte längre.
I en annan studie, med målgrupper från sex år och uppåt, fann de att acceptansen när det kommer till förseningar och spann var ungefär densamma som för de äldre. Däremot hade de yngre, som väntat, större förväntningar på hur digitala hjälpmedel integreras i tjänsten.
– De yngre har helt andra önskemål när det kommer till value added services: som en digital app som visar var man ska av och på, förslag på resrutter baserat på tidigare resor och att man kan se var fordonet befinner sig och dess planerade rutt.
Vad krävs för att fler operatörer ska ta steget och även lyckas få ekonomi i det?
– Det som håller på att hända är att DRT integreras i den traditionella reseplaneraren så att man lätt kan jämföra med den traditionella kollektivtrafiken. Många menar att det stora lyftet på den här typen av tjänster kommer först då vi har autonoma fordon, alltså självkörande, eftersom det innan dess kan bli för dyrt, säger Åse Jevinger vid Malmö universitet.
Studier refererade till ovan:
Stated opinions and potential travel with DRT – a survey covering three different age groups
Projektfakta
Forskningsprojektet sker i samarbete med K2: Nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet.
Här möts akademi, offentliga aktörer och näringsliv för att tillsammans diskutera och utveckla kollektiv mobilitet i Sverige. K2 forskar om hur kollektivtrafiken kan bidra till framtidens attraktiva och hållbara städer och regioner. Kompetenscentret utbildar kollektivtrafikens aktörer och sprider kunskap till beslutsfattare så att debatten om kollektivtrafik förs på vetenskaplig grund. K2 drivs och finansieras av Lunds universitet, Malmö universitet och VTI, i samarbete med Region Stockholm, Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Trafikverket. K2 får finansiellt stöd av Vinnova.