Tiotusentals hemlösa – men vem tar ansvar?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att den här ansvarsförskjutningen blir tydlig och att den här spiralen bryts. För annars kommer situationen aldrig att förändras för de här människorna, säger Linnéa Lindemann som är aktuell med avhandlingen ”Vems ansvar? Förhandlingsspelet mellan stat och kommun”.

Ett stort mörkertal

Alla har enligt svensk lag rätt till en lämplig bostad och det är stat, kommuner, regioner och de kommunala bostadsbolagen som ska trygga den enskildes rätt till bostad. Men trots det lever minst 27 000 personer i någon form av hemlöshet, enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2023.

– Det finns ett stort mörkertal. Statistiken kommer inte åt dem som inte har kontakt med socialtjänsten, säger Linnéa Lindemann.

I sin avhandling undersöker hon hur politiker och tjänstepersoner på kommunal respektive statlig nivå beskriver problemet med strukturell hemlöshet, det vill säga att människor står utan bostad av ekonomiska orsaker, och hur ansvar för lösningar förskjuts mellan stat och kommun i dessa beskrivningar.

Utredning utan svar

För att undersöka förhandlingen mellan staten och kommunerna utgår Linnéa Lindemann från två fallstudier. Den ena är den statliga utredningen ”Sänk tröskeln till en god bostad”, som genomfördes 2020. Där var tanken att den då rödgröna regeringen skulle ta ett samlat grepp över försörjningen av strukturellt hemlösa och se över hur ansvaret skulle fördelas. Men utredningen blev begränsad och svaren uteblev – även efter att den M-ledda regeringen tagit över makten.

– Det som utredningen kom att fokusera på var vad kommunerna kan göra. På så sätt sköt staten tillbaka ansvaret till kommunerna, säger Linnéa Lindemann.

Malmö som exempel

För att se hur det ser ut på kommunal nivå har Lindemann valt Malmö som ett illustrativt exempel och där policyn ”Vägledning bistånd boende och nödbistånd” infördes 2019.

Kommunen har länge utmärkt sig med en generös bostadsförsörjningspolitik, men detta ändrades efter flyktingvågen 2015-2016. Många asylsökande sökte sig till Malmö och det blev ett hårt tryck på socialtjänsten.

– När Malmö kom med en ny policy år 2019 blev det en helomvändning. Istället för att erbjuda bostäder och bistånd infördes bland annat en bostadsrådgivning och webbutbildningar i hur man söker bostad. Problemet formulerades på så sätt om till att det är individen som saknar kunskap och det är nu upp till individen själv att lösa sin situation, säger Linnéa Lindemann.

Nya dyrare bostäder

Hon har även undersökt Malmö stads bostadsprogram. Där blir det tydligt hur kommunen återigen skjuter ifrån sig ansvaret över bostadsförsörjningen och målar upp staten som den aktör som skapar bostäder till folket, enligt avhandlingen.

– Malmö har byggt mycket bostäder de senaste åren, men det handlar framförallt om dyrare hyresrätter och bostäder. De satsningarna har inte hjälpt dem som är strukturellt hemlösa, säger Linnéa Lindemann.

Avhandlingen pekar därmed på ett moment 22: kommunen hänvisar till staten och individen, staten till kommunerna – och ingen tar ett samlat ansvar.

– Att synliggöra den här ansvarsförskjutningen är nödvändigt för att bryta den och skapa politiskt tryck, säger Linnéa Lindemann.