Verksamma inom förskola, grundskola, gymnasium och/eller vuxenutbildning som vill bedriva forskningsbaserade projekt som bidrar till matematikundervisningens utveckling kan söka stipendium ur Gudrun Malmers stiftelse.

Om stipendiet

I första hand prioriterar Gudrun Malmers stiftelse projekt som försöker stimulera elevcentrerat arbetssätt och där andra anslag inte kan fås. Här finns några tidigare stipendiaters rapporter, som man kan hämta inspiration från. Planerar du alltså att ensam eller tillsammans med kollegor genomföra ett projekt eller en studie inom detta ämnesområde, så är du välkommen att lämna in en ansökan. Stipendiesumman är från och med år 2017 bestämd till 50 000 kronor/projekt. 

Ansökan och ansökningstider

Du kan ansöka om stipendium genom att presentera din projektidé för stiftelsen. Om du vill ha tips på hur du ska gå tillväga, läs igenom sidan nedan. Ansökningstider för 2020 är 16 mars och 2 november.

  • Ansökningsblanketten
  • Det är viktigt att bifoga projektbeskrivning, ansökningar utan projektbeskrivning blir sällan beviljade
  • Skicka ansökan till:
    Gudrun Malmers stiftelse 
    Att: Peter Bengtsson 
    Malmö universitet
    Fakulteten för lärande och samhälle   
    205 06 MALMÖ

Utformning av ansökan 

Tillsammans med ansökningsblanketten ska du skicka en beskrivning över projektet. I huvudsak ska stipendiemedlen utgöra ersättning för den egna arbetsinsatsen, till exempel tjänstledighet för projektets genomförande. Om du får pengar från annat håll samtidigt ska du ange det i ansökan. Stipendierna belastas inte med skatt.

Problem och frågeställningar

Inledningsvis ska du avgränsa och precisera det du vill arbeta med. Börja med att utreda varför du väljer att arbeta med just detta område. Varför är det viktigt att utveckla? Vad har andra gjort på området? Vad finns skrivet om denna fråga i tidskrifter och böcker? Hur ser dina kollegor och skolledningen på problemet? Försök därefter formulera de frågor du vill ha svar på genom projektet. Det är viktigt att du avgränsar ditt arbete, så att du kan genomföra projektet inom tidsramen.

Målgrupp, medarbetare och tillvägagångssätt

Beskriv noga vilken grupp du vill bedriva projektet med, åldersgrupp, grupp-/klasstorlek, särskilda elever, en eller flera grupper/klasser/kollegor, vilka skolor, föräldragrupper och så vidare. Om andra lärare ska medverka, ska du beskriva deras arbetsuppgift, bakgrund och roll i projektet.

Beskriv hur du tänker arbeta i ditt projekt, hur du tänker gå till väga tidsmässigt och vilka hjälpmedel du tänker använda. Ange också hur du tänker dokumentera hur arbetet förlöper (dagbok, inspelningar på kassett eller video, elevjournaler, tester, intervjuer). Hur ska arbetet fördelas mellan dig och kollegorna, hur ska föräldrar och andra vuxna samverka, vilken roll kommer eleverna att ha, finns det planer på kontakter med något lärosäte?

Råd och anvisningar inför rapportskrivning

Ett häfte med "Korta råd och anvisningar" har framställts som stöd till stipendiaterna. Många har efterfrågat gamla rapporter för att få en uppfattning av vad som krävs vid rapportskivandet. Häftet är skrivet utifrån de erfarenheter som handledarna gjort vid handledning av rapportskrivande. Rapporterna ska då de är klara publiceras på nätet och då är häftet även vägledande för att rapporterna ska få en likformig struktur.

Hämta Råd och anvisningar inför rapportskrivning

Genomförande, utvärdering och uppföljning

I samband med att du får stipendiet får du en kontaktperson inom stiftelsens styrelse. Du inbjuds även till ett seminarium en lördag i april tillsammans med föregående års stipendiater. Vid detta möte diskuteras och förtydligas din projektplan. Under arbetets gång håller du kontakt med din kontaktperson. Dokumentationen av arbetet ska sammanfattas i en skriftlig rapport, som redovisas vid en av SMaL-s sommarkurser i Mullsjö/Skellefteå.

Publicering

Det kommer ofta önskemål från lärare att få ta del av de rapporter som skrivits av stipendiaterna. För att kunna sprida de kunskaper och erfarenheter som är dokumenterade i rapporterna har stiftelsens styrelse beslutat att publicera rapporterna på Gudrun Malmerstiftelsens hemsida samt på Diva. När din rapport är klar ska du skicka den i digital form till stiftelsens sekreterare Peter Bengtsson för nätpublicering.

Tidigare stipendiater

Stipendiater och deras inlämnade rapporter 1986-2019. Rapporterna finns i universitetets databas för publikationer, Diva. 

Diva 

2019

  • Mathilda Lennermo Selin, Ämnesövergripande matematikundervisning – matematik och fordons
  • Åsa Härdig Hagsund, Gör matematikboken kooperativ – inte komparativ

2018

  • Elisabeth Hector Lena Thelander, Hur kan vi använda programmering som verktyg för att utveckla matematik

2017

  • Annika Perlander, Klassrumsdialoger i matematikundervisningen
  • Linda Jarlskog
    Att öppna sina matematiska ögon genom arkitektur och offentlig konst
  • Carolina Öystilä och Maria Engmark, Språkets roll i matematiken
  • Denice D´Arcy, Kretiva matematiska resonemang på mellanstadiet

2016

  • Nadezda Yurkovskaya, Visualisering av ämnesspecifika begrepp i matematikundervisningen för nyanlända elever
  • Ann-Sofie Solman och Tina Åkegårdh, Väcka viljan att utvecklas
  • Andreas Ekblad, Digitala lärresurser och hur de kan användas i klassrummet

2015

  • Helena Eriksson, Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning
  • Annika Forsgren, Tilltro till sin matematiska förmåga

2014      

  • Martina Svensson och Marie Forsell, Allématten
  • Anna Björkman, Flerspråkiga elever och matematisk begreppsbildning
  • Katarina Eriksson och Eva Rännar, Omdefinierat lärande inom matematik
  • Kristina Modin Eva Friberg, Filmläxor 
  • Staffan Angelbäck, Matematik utifrån elevens förutsättningar på yrkesprogrammen
  • Ludvig Langéen, Samverkansinlärning i grundskolans senare år

2013  

  • Mia Ulin, Huvudräkningsstrategier - att se mönster och genvägar
    Anne Eugensson och Malin Andersson, Utomhusmatematik bildspel

2012 

  • Sara  Granath, Problembaserad undervisning i matematik för ökad motivation och måluppfyllelse för eleven.
  • Kent Nordbakk, Elevkonstruerade räkneuppgifter, en väg till ökad matematisk begreppsförståelse?
    Joakim Olofsson, Kollaborativt lärande i matematik med  iPad – ett medel till ökad förståelse och beständigt lärande?

2011

  • Maria Wærn, I huvudet på en gymnasieelev - matematiskt tänkande och resonerande
    In the Head of an Upper Secondary School Student - Mathematical Thinking and Reasoning.
  • David Waller, Computer Algebra Teaching System
  • Per Blomberg, Dynamiskt datorprogram som kreativt och meningsskapande hjälpmedel i statistikundervisningen

2010

  • Helén Andersson och Elisabeth Davidsson, Bedömning - en resa med eleverna (ej MUEP)
    Ann-Sofie Solman och Tina Åkegårdh, Utmaningar för matematikintresserade elever i NV1 (ej MUEP)
  • Matilda Östman, Margareta Oscarsson och
  • Karin Andrén, Storyline, en länk mellan verklighet och matematik

2009

  • Lars-Anders Callenberg, Understimulerade elevers utveckling samt möte med elever på deras egen arena (ej MUEP)
  • Agnetha Hellgren, Möt målen med matte med musik
  • Gunilla Rosendahl, Matematik i staden

2008

  • Ulrika Bragd och Tanja Koskitalo, Uppdragsmatematik (ej MUEP)
  • Patrik Gustafsson, Interaktiva skrivtavlor – en möjlighet till elevdelaktighet, kommunikation och problemlösning? (ej MUEP)
  • Christina Lindholm, Hur kan skolan/förskolan bidra till att föräldrar blir mer delaktiga i sina barns matematikutveckling och inlärning? (ej MUEP)
  • Fredrik Söderlund/Frida Kullberg, Matematik i praktiken (ej MUEP)

2007

  • Elisabeth Rudolpsson, Når eleverna bättre resultat genom att arbeta i större arbetsområden i matematik och därmed få möjlighet till mer tid för begreppsträning och inlärning?
  • Lotta Wedman, Begreppsinlärning genom ett humanistiskt förhållningssätt. (ej MUEP)

2006

  • Ebbelind Andreas, Matematik genom Estetiska läroprocesser – med musik som främsta redskap
    Ljungberg Marianne, KASAM och matematiksvårigheter

2005

  • Bernerskog Ann-Charlotte, Matematik med hela kroppen – inte bara knoppen
  • Hammarlund Åsa och Wirén Frida, Elevengagemangets betydelse för begreppsförståelsen
  • Svedholm Carina och Forss Marianne, Målstyrd, elevaktiv undervisning och examination
  • Åkerlund Staffan, Elevers förståelse för begrepp genom arbete med Making Connections problem

2004 

  • Johansson Ove och Sjunnesson Jonas, Gruppdiskussioner i matematik på gymnasiet
  • Isaksson Åke, Laborativ matematik i alla åldrar - (hur) är det möjligt?

2003 

  • Andersson Birger och Bredmar Sten-Åke, En kort redovisning av projektet Mera matte på högstadiet ger mera matte på gymnasiet
  • Arnvig Martina och Lindqvist Ann-Christine, Mattesagor: Begreppsförståelse genom multisensoriskt arbetssätt
  • Fock Elisabeth och Sassersson Agneta, ”Matematiken i måltiden” – ”Mimmi”
  • Levir Ingrid, Känsla för bråk - Laborativ matematik innanför murarna
  • Whitlow Ingegerd och Eriksson Annika, Skrivande och reflektion i matematikundervisningen – en portfoliomodell

2002 

  • Adolfsson Petra, Matematik med språket som bas
  • Lilja Helena, Ett matematiskt begrepp och dess väg från förskolan till gymnasiet
  • Olsson Ewa och Rydin Barbro, Multiplikation genom rytmik - matematik i samspel
  • Persson Per-Eskil, Den Röda Tråden – ett helhetsperspektiv på matematik-undervisningen
  • Träff Nilsson Anneli, Matematikförståelse för elever som har svårt med matematikinlärning
  • Pavval Anne, Förstudie till samiskt särskolematerial

2001

  • Dahl Jonas, Alternativ matte: ett projekt med alternativ matematikundervisning på Handelsprogrammet vid Katedralskolan i Lund
  • Gustafsson Birgit, Elevers syn på matematiksvårigheter
  • Henrichson Anne, Jönsson Karin, Karlsson Gunnel och Svensson Lena, Nu har vi problem! Om att arbeta med problemlösning med yngre elever
  • Kostman Maria och Dahl Bia, Verklighetsanknuten matematik – integrerad i temaundervisning
  • Lindekvist Anna-Lena, Att analysera, förebygga och åtgärda matematiksvårigheter i förskolan och grundskolans tidigare år. Delrapport från utvecklingsarbete.
  • Nordström Krister, Konstruktivistiskt förhållningssätt i matematikundervisningen
  • Stjärnqvist Christina, Undersökning av elevers förståelse för algebra
  • Thunholm Maria och Bergehed Annika, Matematik utan bundenhet till läromedel: ett förändrat arbetssätt i matematik på Folkparksskolan

2000 

  • Dunhammar-Hobroh Cathrine och Söderstrand Ulf, Matematik är väl ingen konst … eller?
  • Holmgren Thomas, När 1 + 1 = 3. Hur kan vardagskunskaper i matematik och formell skolmatematik stärka varann hos matematikrädda och formellt svaga unga.
  • Malm Birgit, Matematikundervisning med svårmotiverade elever
  • Ridderlind Inger, Elevers ansvar i en målstyrd undervisning: exemplet matematik och lärande
  • Rönnbom Marianne, Om elevers reflektioner, arbete och matematiska tillämpningar kring temat tid. Att utveckla ett elevaktivt, verklighetsbaserat arbetssätt i arbetsområdet om tid.
    Rydin Barbro och Olsson Eva, Samspel RYTMIK - Matematik
  • Salling Gun-Marie, Verklighetsbaserad matematik på Komvux, omvårdnadsprogram
  • Westrin Renée, Mål i matte
  • Von Sydow Ingela, Att tillvarata matematikstarkas resurser

1999 

  • Bengtsson Karin, Fundera, konstruera, samverka mera – ett sätt att göra matematiken roligare
  • Bergius Birgit, Matematikutbildning för gravt synskadade unga elever
  • Holmqvist Boel, Programinriktad och individualiserad matematik-undervisning i åk 9
  • Hansen Åsa, Herrström Sanja och Zeidler Anette, Projektrapport ”Konkret matematik”
  • Bringselius Nilsson Catherine, Rapport över ”Lärande miljö i matematik”
  • Olteanu Constanta, Varför är skolalgebran svår?
  • Backlund Per, Samarbetslärande i matematik
  • Krysander Gunilla, How to improve the learning climate for girls in Mathematics 

1998 

  • Sundelin Martina, Tidig begreppsbildning i matematik – en jämförande studie
  • Brinte Kerstin, Elevers lärande och reflektion i matematik
  • Sjöberg Gunnar, Dyskalkyli – hur vanligt är det?
  • Fries Margareta, Matematik – mer än att räkna?
  • Persson Per-Eskil och Wennström Tomas, Gymnasieelevers algebraiska förmåga och förståelse

1997 

  • Axdorph Leif, Kan föräldrars ökade insikt i matematik gagna elevers inlärning i matematik?
  • Bange Ulf och Eliasson Britta, Åtgärder före och efter de nationella proven, åk 5
  • Holmqvist Boel och Möller Tommy, Ökat elevmedvetande i matematik för år 7-9
  • Johansson Ingela, Skriftlig reflektion – en inlärningsstrategi i matematik för år 7 till 9

1996 

  • Persson Anette, -
  • Johansson Johan, Att lära sig vad man vet – att veta vad man lär sig
  • Ohlsson Lisbeth, ”Läs- och skriv/Dyslexiundervisning” på Kriminalvårdsanstalten i Malmö 1998
  • Axelsson Gun, Matematik och identitet
  • Nankler Jan, Basmatematik för vuxna – en bildningsuppgift
  • Maerker Leif, Rapport från KAM-projektet - Karaktärsämnenas matematik

1995 

  • Bengtsson Eirene och Andréasson Berit, Elevers ansvar och reflekterande över sin inlärning i Ma
  • Bergius Berit, Utveckla barns logiska tänkande under de första skolåren
  • Bohman Marianne och Larsson Birgitta, Ett utvecklingsarbete i matematik: att skapa positiva attityder och självförtroende i matematik.
  • Malm Birgit, Matematikövningar med svårmotiverade elever inom kriminalvården
  • Rudqvist Margret, Måldokument för matematikundervisningen i åk 1-3

1994 

  • Källström Maria, Konkretisering av arbetet för att systematiskt och med språkets hjälp bygga upp och befästa de matematiska begreppen
  • Lindroth Maria, Berggren Per och Ivarsson Åke, Ma-undervisning utan gemensam lärobok på högstadiet
  • Lundberg Ingrid, Nu ska vi prata matematik! - språkutvecklingens betydelse för döva/hörselskadade förskole- och grundskolebarns begreppsbildning inom det matematiska området
  • Strandberg Max, En pizza och två vatten, tack!

1993 

  • Ahl Lena, Individanpassad matematikundervisning i ålders-blandade grupper
  • Betz Christina, Levandegöra matematiken för elever på högstadiet
  • Hammarström U-B, Karlsson Y, Larsson K, ”Slingerbulten”, arbetsformer för lågstadiet
  • Sydstrand Kristina, Att arbeta elevcentrerat utan lärobok

1992 

  • Emanuelsson Lillemor, Att utveckla barns uttrycksformer
  • Jansson Susie, Individualiserad och laborativ matematikundervisning i åldersblandade klasser
  • Brockman K och Jonsson K, Individuell studiegång i matematik i åldersblandade klasser
  • Olofsson Karl-Uno, Utarbeta samverkansformer mellan M- och H-stadiet
  • Wiklund Agneta, Matematik för lässvaga elever

1991 

  • Blomberg Berit, Barns tal- och begreppsuppfattning, det matematiska språket och det matematiska kodsystemet
  • Hilding U/ Nanrup I/ Nilsson B, ”Matte är livet”
  • Liljebo Stig, Matematiklaborationer under högstadiet

1990 

  • Kronqvist Karl-Åke, ”Triangelmodellen” från GUMA-projektet
  • Carlsson Britt-Marie/ Stenson Anne-Marie, Undersökning och analys av elevers enhetsuppfattning i åk 3-6

1989 

  • Carlsson U-B, Franzén G och Nilsson B, Stadieövergripande arbete för att utveckla matematiken
  • Jönsson Leif, ”Trollemetri”. Matematik-geometri-textilslöjd
  • Laag Per-Arne, Utveckla Västbodaskolans matteverkstad
  • Silverberg L-L, Solid Hersler M och Svensson A-K, ”Matematik på talets grund”-ett försök att bryta lärobokens styrning

1988 

  • Andersson B och Arfwidsson S, Laborativ matematik på lågstadiet
  • Höök Eva, Stadieövergångsmaterial mellan M- och H-stadiet
  • Karlsson Gunilla och Karlsson S, -

1987 

  • Dahlgren I-M och Pehrsson A, Matematik i åldersblandade grupper
  • Tornberg Christina, Barns kreativa förmåga i matematik

1986

  • Furness Anthony, Matematisk verkstad för elever på mellanstadiet
  • Hedberg Kurt, Laborativa inslag i matematik
  • Källgården Eva-Stina, ”Älta-modellen”, metodutveckling i matematik
  • Glöckner/ Morin/ Jonsson, Matematikundervisning i åldersintegrerat lågstadium

Om stiftelsen

Gudrun Malmer blev i oktober 2013 promoverad till hedersdoktor i Utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Sedan tidigare innehade hon också ett hedersdoktorat vid Göteborgs universitet. Hon arbetade som folkskollärare, senare speciallärare och även som rektor. Hon var läromedelsförfattare och en framstående debattör gällande matematikundervisning och didaktik.


Gudrun Malmer förespråkade att lärare ska utgå från elevernas upplevelser och erfarenheter och att låta elever diskutera och reflektera kring begrepp och metoder inom matematiken för att skaffa sig en djupare förståelse. Malmer menade att matematik är ett språk som man måste lära sig att förstå och hantera.

År 1986 donerade hon medel för att bygga upp en stiftelse, som sedan starten har delat ut ett drygt hundratal stipendier till olika  projekt som alla syftat till att främja klassrumsnära forskning och utvecklingsarbete om undervisning och lärande i matematik inom såväl förskola, skola som vuxenutbildning. 

Gudrun Malmer gick bort i december 2019, men hennes gärning lever vidare genom stiftelsens arbete.

Stidtelsens stadgar

Stadgar
2018-01-01

Antagna enligt stiftelseurkund den 25 november 1985.

Reviderade enligt styrelsebeslut den 16 januari 1995.

Den ändrade §2 (Ändamålsparagrafen) godkänd av Kammarkollegiet 1995.

Revidering av §§ 3 och 10 har skett i enlighet med styrelsebeslut den 3 december 2004.

Revidering av §§ 3, 8 och 10 har skett i enlighet med styrelsebeslut den 10 september 2015.

Revidering av namn från Malmö högskola till Malmö universitet 2018-01-01.

 

§ 1

 
Stiftelsens namn ska vara Gudrun Malmers stiftelse.
§ 2
Stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig forskning främst pedagogiska utvecklingsarbeten som avser matematikundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan eller motsvarande skolform. I första hand bör sådana projekt prioriteras som har till målsättning att stimulera ett mera elevcentrerat arbetssätt och där andra forskaranslag inte kan erhållas. Kommunala bidrag, t.ex. för lokalt utvecklingsarbete, utgör däremot inget hinder.

 
§ 3
Stiftelsen skall förvalta och företrädas av en styrelse med lägst fyra och högst fem ledamöter. Härutöver äger Gudrun Malmer rätt att, så länge hon önskar, vara ordinarie ledamot i styrelsen.

Tre ledamöter skall utses enligt följande:

a/    en ledamot som skall representera pedagogiskt utvecklingsarbete, utses av Rektor för Malmö universitet. 

b/    en ledamot som skall representera pedagogiskt utvecklingsarbete inom lärarutbildning eller lärarfortbildning, utses av dekan för Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet.
en ledamot som skall representera pedagogisk eller specialpedagogisk forskning inom lärarutbildning eller lärarfortbildning, utses av dekan för Fakulteten för lärande och samhälle,  Malmö universitet. 

c/    en ledamot som skall representera Sveriges Matematiklärarförening och utses av föreningens styrelse. Skulle denna förening upphöra skall representation sökas från närmast motsvarande sammanslutning. 

Styrelseledamöterna utses för en tid av tre år i taget.

Styrelsen konstituerar sig.

 
§ 4
Styrelsen är beslutför, om mer än halva antalet ledamöter är närvarande.

Såsom styrelsens beslut gäller den mening, om vilken de flesta röstande förenar sig och vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden vid sammanträdet.

 
§ 5
Stiftelsen skall sammanträda på kallelse av ordföranden, dock minst en gång per år.

Om två styrelseledamöter påkallar styrelsesammanträde hos ordföranden, skall sammanträde äga rum snarast möjligt.

 
§ 6
Stiftelsens firma tecknas av styrelsen eller av den eller dem som styrelsen därtill utser. Styrelsen äger förordna ombud att söka, kära och svara å stiftelsens vägnar samt i övrigt utföra stiftelsens talan.

 
§ 7
Stiftelsekapitalets nettoavkastning skall i första hand användas för stipendier för det i § 2 angivna ändamålet.

 
§ 8
Ledigkungörandet av stipendier skall ske senast under oktober månad varje år. 

Som förutsättning för att kunna erhålla ett stipendium gäller att sökanden utfäster sig att använda stipendiet på det avsedda sättet och redogöra för användningen.

 
§ 9
Det skall åligga styrelsen att handha stiftelsens förvaltning och räkenskaper. Räkenskaperna skall den 31 december varje år sammanföras i fullständigt bokslut. Bokslutet skall vara verkställt före januari månads utgång, året efter det år då räkenskaperna jämte dithörande handlingar, samt den av styrelsen underskrivna förvaltningsberättelsen, skall överlämnas till revisorn för granskning.

 
§ 10
Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall årligen granskas av en revisor. Revisorn och en suppleant för denne utses för tre år av Malmö universitet. 

Granskningen skall vara verkställd och en av revisorerna underskriven revisionsberättelse för det år revisionen omfattar skall vara avlämnad till styrelsen senast under februari månad.

 
§ 11
Stiftelsen skall inte stå under sådan tillsyn varom stadgas i lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser och inte heller under annan insyn från myndighets sida därest stiftelsen lagligen kan undantas därifrån.

 
§ 12
Av styrelseledamot eller revisor väckt förslag om ändring av stadgarna skall inges skriftligen till styrelsen. 

Beslut om stadgeändring kan endast fattas om samtliga styrelseledamöter är ense därom. 

Ändring av stiftelsens ändamål eller av denna paragraf får inte ske utan kammarkollegiets eller Regeringens godkännande.

 
§ 13
För beslut om stiftelsens upplösning skall vad i § 12 är föreskrivet om ändring av stadgarna gälla och skall därvid stiftelsens behållna tillgångar användas för i § 2 angivet ändamål.

Styrelsen

Per Hillbur, ordförande

Malmö universitet
Prorektor
205 06 Malmö

Peter Bengtsson, sekreterare
Malmö universitet
Lärande och samhälle
205 06 Malmö

Annica Andersson, ledamot
Malmö universitet
Lärande och samhälle
205 06 Malmö

Gudrun Malmer, ledamot
Telefon: 046 - 15 27 60
Warholms väg 8 c
224 65 Lund

Ingemar Holgersson, ledamot (SMaL)
Högskolan Kristianstad
Sektionen för lärande och miljö
291 88 Kristianstad 

Eva Norén, ledamot
Stockholms universitet, institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
115 21 Stockholm

Carl Henrik Bonde, adjungerad ledamot