Vi använder kakor på vår webbplats för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om kakor.
-
- Utbildning
- Utbildning
- Hitta program och kurser
- Intresseområden
- Studie- och karriärvägledning
- Anmälan, behörighet och antagning
- Om universitetsstudier
- Hitta bostad
- Träffa Malmö universitet
-
- Vidareutbildning och kompetensutveckling
- Vidareutbildning och kompetensutveckling
- Professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare
Hitta på sidan -
- Forskning
- Forskning
- Hitta forskare och forskning
-
- Forskarutbildning
- Forskarutbildning
- Forskarutbildningskurser
-
- Forskarskolor
- Forskarskolor
- Forskarskola för yrkesverksamma inom socialtjänsten
- Adaptation of urban space through sustainable regeneration (ASSURE)
- Forskarskola: DACHE
- Forskarskola: Grunder för likvärdig och engagerande läs- och skrivundervisning i tidigare skolår (FEELIT)
- Finna vägar i en tid av stora framtidsutmaningar (FinnFram)
- Forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik (FontD)
- Hållbar rörelse i skolor och förskolor
- Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur (CuEEd-LL)
- Lekresponsiv undervisning i förskolan
- Lärande i mångkulturella samhällskontexter
- Pedagogik och yrkeskunnande (PYRK)
- Relevancing Mathematics and Science Education
- ROCIT
- Utbildning, lärande och globalisering
- Forskningsämnen
-
- Forskningscentrum
- Forskningscentrum
- Biofilms Research Centre for Biointerfaces
-
- Citizen Health
- Citizen Health
- Kids in Action
- Centrum för samskapade framtider
- Institute for Urban Research
- Malmö Institute for Migration Studies (MIM)
- Literacy and Inclusive Teaching (LIT)
- Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA)
- Sustainable Digitalisation Research Centre
- Centrum för sexologi och sexualitetsstudier
-
- Forskningspublikationer
- Forskningspublikationer
- Sök forskningspublikationer i Diva
- Malmö University Press
- Forskningsevenemang
- Deltagare sökes
- Poddar om forskning
Hitta på sidan -
- Samverkan och innovation
- Samverkan och innovation
-
- Samverkansnivåer
- Samverkansnivåer
- Regional samverkan
- Nationell samverkan
-
- Internationell samverkan
- Internationell samverkan
- UNIC
- Innovation och nyttiggörande
- Samarbeta med studenter
- Samarbeta med forskare
- Kultursamverkan
- Stöd Malmö universitet
- Alumni & vänner
- Malmö möts
Hitta på sidan -
- Om oss
- Om oss
-
- Fakulteter och institutioner
- Fakulteter och institutioner
-
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Fakulteten för lärande och samhälle
- Institutionen för barndom, utbildning och samhälle
- Institutionen för idrottsvetenskap
- Institutionen för kultur, språk och medier
- Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle
- Institutionen för samhälle, kultur och identitet
- Institutionen för skolutveckling och ledarskap
- Centrum för akademiskt lärarskap, CAKL
- Odontologiska fakulteten
-
- Fakulteten för teknik och samhälle
- Fakulteten för teknik och samhälle
- Institutionen för datavetenskap och medieteknik
- Institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik
-
- Universitetstandvården
- Universitetstandvården
- Tandvård för barn och ungdomar
- Akuttandvård
- Specialisttandvård
- Om Universitetstandvården
- Ledning och beslutsvägar
-
- Malmö universitets strategi 2030
- Malmö universitets strategi 2030
- Hållbarhet
- Breddad rekrytering och breddat deltagande
- Kvalitetsarbete vid universitetet
-
- Musikverksamhet
- Musikverksamhet
- Studentarbeten – videoverk
-
- Universitetet i en orolig värld
- Universitetet i en orolig värld
- Campus totalförsvar
Hitta på sidan
Nationellt prov historia
på uppdrag av Skolverket
Skolverket har regeringens uppdrag att i samarbete med universitet och högskolor utarbeta och genomföra de nationella ämnesproven. Malmö universitet har uppgiften att ta fram det nationella ämnesprovet i historia för årskurs 9.
Lärarenkät NP Historia 2026
Du som har genomfört provet med elever får lämna synpunkter på provet och gör detta genom att fylla i en digital lärarenkät.
Målet är att utveckla elevers historiemedvetande
Kursplanen i historia i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) har det övergripande målet att utveckla elevernas historiemedvetande och deras historiska bildning genom tre samverkande mål:
- kunskap om historia
- kunskap om hur historia skapas
- kunskap om hur historia används
Historiemedvetande
Historiemedvetande innebär att vi försöker orientera oss i och förstå nuet med hjälp av tolkningar av det förflutna, för att kunna förhålla oss till och ha en handlingsberedskap inför framtiden. Våra behov av orientering bestämmer vilka frågor vi ställer till det förflutna för att kunna förstå nuet. De långsiktiga målen – att elever ska nå kunskaper om historia, kunskaper om hur historia skapas genom tolkning av källor samt kunskaper om hur historia används – bidrar på olika sätt till att utveckla elevers historiemedvetande. Det nationella provet i historia konstrueras med utgångspunkt i historieämnets syfte, centrala innehåll och betygskriterier.
Kunskap om historia
Kunskap om historia uttrycks i kursplanen som en historisk referensram som innehåller både kronologisk överblick och kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder.
Kunskap om hur historia skapas
Arbete med historiskt källmaterial utvecklar kunskaper om hur historia skapas och sådana kunskaper ger eleven större möjligheter att göra kvalificerade tolkningar av det förflutna. Vad var det som hände? Hur vet vi det? Genom att ställa frågor till och värdera källor får elever också möta ett historievetenskapligt arbetssätt.
Kunskap om hur historia används
Kunskap om hur historia används kan ge elever perspektiv på att historiska berättelser kan påverka människors identitet, värderingar och föreställningar.
Det är viktigt att förstå varför vi vänder oss till det förflutna. Vad i nuet är det som vi vill förstå genom att försöka tolka det förflutna? Varför vill vi förstå det nu? Vad kommer olika tolkningar av det förflutna att få för konsekvenser i nuet och för framtiden?
Ämnesprov historia årskurs 9
Ämnesprovet 2013/2014
Exempeluppgifter från det nationella provet i historia 2013/2014
Det nationella provet i historia 2013/2014 är belagt med sekretess fram till 2020-06-30. För att tillgodose en önskan om exempeluppgifter har Skolverket i samråd med provgruppen vid Malmö universitet bestämt att låta några uppgifter i provet undantas från sekretessen.
Uppgifterna utgör ett sammanhållet tema kring utvecklingslinjen kulturmöten och ger också eleven möjlighet att ange någon tänkbar fortsättning på denna. Temat innehåller uppgifter som prövar alla fyra förmågor som anges i kursplanen.
Uppgifterna kan användas som bedömningsstöd eller som uppgifter i undervisningen i historia.
- Uppgift 1 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 1 (pdf)
- Uppgift 3 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 3 (pdf)
- Uppgift 5 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 5 (pdf)
- Uppgift 7 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 7 (pdf)
- Uppgift 8 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 8 (pdf)
- Uppgift 9 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 9 (pdf)
- Uppgift 10 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 10 (pdf)
- Uppgift 11 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 11 (pdf)
- Uppgift 12 (pdf)
- Bedömningsanvisningar Uppgift 12 (pdf)
Provrapporter
Resultat från insamlingar och lärarenkäter i samband med proven beskrivs och kommenteras i årliga rapporter från provinstitutionerna. Provresultatet analyseras och slutsatser dras inför arbetet med kommande års prov.
Kursprov i historia för gymnasiets historiekurser
Kursprov i historia 1a1 och historia1b
Mellan 2014 och 2018 konstruerade Malmö högskola på Skolverkets uppdrag fyra kursprov för kurserna historia 1a1 och 1b. Dessa kursprov var tänkta att utgöra ett bedömningsstöd för lärare och syftade till en ökad likvärdighet i betygsättningen. Ett ytterligare syfte var att underlätta en formativ återkoppling från lärare till elever.
Kursprovet var frivilligt att genomföra och proven finns fortfarande tillgängliga i Skolverkets bedömningsportal.
Under 2014 och 2015 var Per Eliasson projektledare och mellan 2016 och 2018 var David Rosenlund projektledare för den grupp som konstruerade kursprovet.
Kursprovet och ämnesutveckling
Kursprovet i historia kan användas som ett verktyg för att utveckla historieundervisningen på skolan. Här finns en kort text med förslag på hur kursprovet kan användas på såväl individuell som kollegial nivå. Här finns också intervju med två lärare från St. Petri skola där de berättar om hur de använder Kursprovet i sin ämnesutveckling.