Skolverket har fått regeringens uppdrag att i samarbete med universitet och högskolor utarbeta och genomföra de nationella ämnesproven. Uppgiften att utarbeta nationella ämnesprovet i historia för årskurs 9 ligger hos Malmö universitet.

Målet är att utveckla elevers historiemedvetande

Kursplanen i historia i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) har det övergripande målet att utveckla elevernas historiemedvetande genom tre samverkande förmågor:

  • kunskap om historia
  • kunskap om hur historia skapas 
  • kunskap om hur historia används
  • att använda historiska begrepp.

Historiemedvetande

Historiemedvetande innebär att vi försöker orientera oss i och förstå nuet med hjälp av tolkningar av det förflutna, för att kunna förhålla oss till och ha en handlingsberedskap inför framtiden. Våra behov av orientering bestämmer vilka frågor vi ställer till det förflutna för att kunna förstå nuet. Det innebär att de förmågor som kursplanen vill utveckla hos elever på olika sätt utvecklar deras historiemedvetande. Ämnesproven i historia utgår från de kunskapskrav som ska ge möjlighet att bedöma hur dessa kursplanens förmågor utvecklats.

Kunskap om historia och kunskap om hur historia skapas

Kunskap om historia liksom kunskap om hur historia skapas ger eleven större möjligheter att göra kvalificerade tolkningar av det förflutna. Vad var det som hände? Hur påverkar det oss idag? Hur vet vi det? Finns det andra sätt att se det på? Den typen av uppgifter är kopplade till kunskap om historia och hur den skapas.

Kunskap om hur historia används

Men lika viktigt är det att förstå varför vi vänder oss till det förflutna. Vad i nuet är det som vi vill förstå genom att försöka tolka det förflutna? Varför vill vi förstå det nu? Vad kommer olika tolkningar av det förflutna att få för konsekvenser i nuet och för framtiden? Det innebär kunskap om hur historia används, av individer och i samhället och uppgifter för att pröva den förmågan. För att utveckla dessa tre förmågor behöver elever använda historiska begrepp.

Att använda historiska begrepp

Att kunna använda begrepp som källor och tolkning, kontinuitet och förändring, orsaker och konsekvenser, det är den fjärde förmågan som proven kommer att göra det möjligt att bedöma.

Kunskap om historia

Kursplanen anknyter till förmågan att använda en historisk referensram med olika tolkningar. Denna referensram är funktionellt motiverad genom en ökad nutidsförståelse. Den beskrivs som utvecklingslinjer där fyra sådana kan urskiljas i åk 4-9 i kursplanens centrala innehåll och vilka lyfts fram i kunskapskrav och kommentarmaterial.

Den traditionella tyngdpunkten i historieundervisningen, och dominerande till 1960-talet, har varit politik och makt. Den betonas fortfarande i kursplanen som en utvecklingslinje. Under de sista decennierna av 1900-talet har en mer socialhistoriskt inriktad linje som betonar människors och gruppers olika levnadsvillkor, med betoning på mikrohistoria och lokalhistoria, vunnit insteg i undervisningen och utgör därför i kursplanen en andra utvecklingslinje. Under det senaste decenniet har emellertid det historievetenskapliga intresset alltmer riktats mot transnationellt utbyte, mot globala frågor och makrohistoria samt interkulturell förståelse. Det speglas i två av de utvecklingslinjer som kursplanen lyfter fram – migration och kulturmöten. Dessa fyra utvecklingslinjer tydliggörs i de förmågor som finns i syftet, det centrala innehållet och kunskapskraven för både åk 6 och 9 och utgör kärnan i den historiska referensramen. I kommentarmaterialet tydliggörs och konkretiseras de ytterligare.

Syftestextens formuleringar om referensramens betydelse för en fördjupad nutidsförståelse och uppfattningar om framtiden konkretiseras i kunskapskravens formuleringar om att dessa utvecklingslinjer ska föras fram till nutid (åk 6 och 9) och kunna ges en tänkbar fortsättning in i framtiden (åk 9) vilken motiveras genom ett resonemang med hänvisningar till det förflutna. Samtidigt betonar syftestexten, det centrala innehållet och kunskapskraven att en referensram inbegriper att förstå människor utifrån sin samtids villkor och värderingar.

Kunskap om hur historia skapas

Kursplanen anknyter till förmågan att använda källor som grund för hur historisk kunskap skapas. När källkritik och källtolkning genomgående lyfts fram som en viktig del av det centrala innehållet handlar det både om metodkunskap och om möjligheterna till inlevelse och identifikation

Det handlar också om förmågan till perspektivseende; att förstå att samma händelse eller process uppfattas på olika sätt beroende på vem man är och var man befinner sig. Kunskaper om hur historia skapas genom tolkningar av det förflutna, ökar elevens möjligheter att förhålla sig till och själv göra olika tolkningar av det förflutna.

Information 

Uppgiften 

Material 

Kunskap om hur historia används

Kursplanen anknyter till hur historia används i samhället och i människors vardag. Det är där eleverna i första hand möter historia; i filmer, dataspel, nyhetsmedia, annonser, TV-program och litteratur.

Det här sättet att närma sig historia funktionellt, utifrån dess användning i samhället, samspelar med den historiska referensramen vilken är en tyst förutsättning för mycket av dagens historiebruk. De historiska referenser som den ger fungerar som den resonansbotten mot vilken historiebruket sker. Så innehåller till exempel tidsbegreppet ”vikingatiden” en rad historiska referenser vilka aktiveras i reklam, politik och underhållning.

Samtidigt är kunskap om källor och en förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera dessa nödvändiga för att reflektera över användningen av historia.

Kunskaper om hur historia brukas genom olika tolkningar av det förflutna ökar elevens möjligheter att förhålla sig till eget och andras bruk av historia.

Information 

Uppgiften 

Ämnesprov historia årskurs 9

Ämnesprovet 2012/2013

Alla delar i provet kan användas som bedömningsstöd eller som uppgifter i undervisning. Provet som helhet är dock inte längre representativt för hur ett nationellt prov i historia är konstruerat och sammansatt.

Lärarinformation

Elevhäfte Delprov A

Texthäfte Delprov A

Elevhäfte Delprov B

Texthäfte Delprov B

Bedömningsanvisningar

Ämnesprovet 2013/2014

Exempeluppgifter från det nationella provet i historia 2013/2014

Det nationella provet i historia 2013/2014 är belagt med sekretess fram till 2020-06-30. För att tillgodose en önskan om exempeluppgifter har Skolverket i samråd med provgruppen vid Malmö universitet bestämt att låta några uppgifter i provet undantas från sekretessen.

Uppgifterna utgör ett sammanhållet tema kring utvecklingslinjen kulturmöten och ger också eleven möjlighet att ange någon tänkbar fortsättning på denna. Temat innehåller uppgifter som prövar alla fyra förmågor som anges i kursplanen.

Uppgifterna kan användas som bedömningsstöd eller som uppgifter i undervisningen i historia.

Provrapporter

Resultat från insamlingar och lärarenkäter i samband med proven beskrivs och kommenteras i årliga rapporter från provinstitutionerna. Provresultatet analyseras och slutsatser dras inför arbetet med kommande års prov.

 

Kursprov i historia för gymnasiets historiekurser 

Kursprov i historia 1a1 och historia1b, gymnasieskolan

Kursprov i historia för gymnasiets historiekurser 1a1 och 1b

Mellan 2014 0ch 2018  konstruerade Malmö högskola på Skolverkets uppdrag  fyra stycken kursprov för kurserna historia 1a1 och 1b. Dess kursprov var tänkta att utgöra ett bedömningsstöd för lärare och syftade till en ökad likvärdighet i betygssättningen. Ett ytterligare syfte var att  underlätta en formativ återkoppling från lärare till elever.

Kursprovet var frivilligt att genomföra och proven finns fortfarande tillgängliga i Skolverkets bedömningsportal.

Under 2014 och 2015 var Per Eliasson projektledare och mellan 2016 och 2018 var David Rosenlund projektledare för den grupp som konstruerade kursprovet.

Kursprovet och ämnesutveckling

Kursprovet i historia kan användas som ett verktyg för att utveckla historieundervisningen på skolan. Här finns en kort text med förslag på hur kursprovet kan användas på såväl individuell som kollegial nivå. Här finns också intervju med två lärare från St. Petri skola där de berättar om hur de använder Kursprovet i sin ämnesutveckling.

Kontakt 

Ansvariga och kontaktuppgifter

Vi som arbetar med utformningen av de nationella proven i historia tillhör institutionen Samhälle, kultur och identitet, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet. Skolverket har det övergripande ansvaret för alla nationella prov. Ansvarig för de nationella proven i historia är Cecilia Johansson, Enheten för natonella prov, Skolverket.

Projektledare
Joel Rudnert, lektor i historia/historiedidaktik

Provansvariga
Senait Bohlin, universitetsadjunkt
Per Gunnemyr, universitetsadjunkt och doktorand i historiedidaktik
Marianne Sjöland, projektforskare och doktor i historia och historiedidaktik

Övriga medarbetare
Fredrik Alvén, lektor i historia/historiedidaktik
Bo Persson, universitetsadjunkt
Mikael Bruér, universitetsadjunkt och provansvarig digitala prov