Nationellt prov historia
Målet är att utveckla elevers historiemedvetande
Kursplanen i historia i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) har det övergripande målet att utveckla elevernas historiemedvetande och deras historiska bildning genom tre samverkande mål:
- kunskap om historia
- kunskap om hur historia skapas
- kunskap om hur historia används
Historiemedvetande
Historiemedvetande innebär att vi försöker orientera oss i och förstå nuet med hjälp av tolkningar av det förflutna, för att kunna förhålla oss till och ha en handlingsberedskap inför framtiden. Våra behov av orientering bestämmer vilka frågor vi ställer till det förflutna för att kunna förstå nuet. De långsiktiga målen – att elever ska nå kunskaper om historia, kunskaper om hur historia skapas genom tolkning av källor samt kunskaper om hur historia används – bidrar på olika sätt till att utveckla elevers historiemedvetande. Det nationella provet i historia konstrueras med utgångspunkt i historieämnets syfte, centrala innehåll och betygskriterier.
Kunskap om historia
Kunskap om historia uttrycks i kursplanen som en historisk referensram som innehåller både kronologisk överblick och kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder.
Kunskap om hur historia skapas
Arbete med historiskt källmaterial utvecklar kunskaper om hur historia skapas och sådana kunskaper ger eleven större möjligheter att göra kvalificerade tolkningar av det förflutna. Vad var det som hände? Hur vet vi det? Genom att ställa frågor till och värdera källor får elever också möta ett historievetenskapligt arbetssätt.
Kunskap om hur historia används
Kunskap om hur historia används kan ge elever perspektiv på att historiska berättelser kan påverka människors identitet, värderingar och föreställningar.
Det är viktigt att förstå varför vi vänder oss till det förflutna. Vad i nuet är det som vi vill förstå genom att försöka tolka det förflutna? Varför vill vi förstå det nu? Vad kommer olika tolkningar av det förflutna att få för konsekvenser i nuet och för framtiden?
Kunskap om historia
Kursplanen anknyter till förmågan att använda en historisk referensram med olika tolkningar. Denna referensram är funktionellt motiverad genom en ökad nutidsförståelse. Den beskrivs som utvecklingslinjer där fyra sådana kan urskiljas i åk 4-9 i kursplanens centrala innehåll och vilka lyfts fram i kunskapskrav och kommentarmaterial.
Den traditionella tyngdpunkten i historieundervisningen, dominerande till 1960-talet, har varit politik och makt. Den betonas fortfarande i kursplanen som en utvecklingslinje. Under de sista decennierna av 1900-talet har en mer socialhistoriskt inriktad linje som betonar människors och gruppers olika levnadsvillkor, med betoning på mikrohistoria och lokalhistoria, vunnit insteg i undervisningen och utgör därför i kursplanen en andra utvecklingslinje. Under det senaste decenniet har emellertid det historievetenskapliga intresset alltmer riktats mot transnationellt utbyte, mot globala frågor och makrohistoria samt interkulturell förståelse. Det speglas i två av de utvecklingslinjer som kursplanen lyfter fram – migration och kulturmöten. Dessa fyra utvecklingslinjer tydliggörs i de förmågor som finns i syftet, det centrala innehållet och kunskapskraven för både åk 6 och 9 och utgör kärnan i den historiska referensramen. I kommentarmaterialet tydliggörs och konkretiseras de ytterligare.
Syftestextens formuleringar om referensramens betydelse för en fördjupad nutidsförståelse och uppfattningar om framtiden konkretiseras i kunskapskravens formuleringar om att dessa utvecklingslinjer ska föras fram till nutid (åk 6 och 9) och kunna ges en tänkbar fortsättning in i framtiden (åk 9) vilken motiveras genom ett resonemang med hänvisningar till det förflutna. Samtidigt betonar syftestexten, det centrala innehållet och kunskapskraven att en referensram inbegriper att förstå människor utifrån sin samtids villkor och värderingar.
Ämnesprov historia årskurs 9
Ämnesprovet 2015
Ämnesprovet 2013/2014
Exempeluppgifter från det nationella provet i historia 2013/2014
Det nationella provet i historia 2013/2014 är belagt med sekretess fram till 2020-06-30. För att tillgodose en önskan om exempeluppgifter har Skolverket i samråd med provgruppen vid Malmö universitet bestämt att låta några uppgifter i provet undantas från sekretessen.
Uppgifterna utgör ett sammanhållet tema kring utvecklingslinjen kulturmöten och ger också eleven möjlighet att ange någon tänkbar fortsättning på denna. Temat innehåller uppgifter som prövar alla fyra förmågor som anges i kursplanen.
Uppgifterna kan användas som bedömningsstöd eller som uppgifter i undervisningen i historia.
- Uppgift 1
- Bedömningsanvisningar Uppgift 1
- Uppgift 3
- Bedömningsanvisningar Uppgift 3
- Uppgift 5
- Bedömningsanvisningar Uppgift 5
- Uppgift 7
- Bedömningsanvisningar Uppgift 7
- Uppgift 8
- Bedömningsanvisningar Uppgift 8
- Uppgift 9
- Bedömningsanvisningar Uppgift 9
- Uppgift 10
- Bedömningsanvisningar Uppgift 10
- Uppgift 11
- Bedömningsanvisningar Uppgift 11
- Uppgift 12
- Bedömningsanvisningar Uppgift 12
Provrapporter
Resultat från insamlingar och lärarenkäter i samband med proven beskrivs och kommenteras i årliga rapporter från provinstitutionerna. Provresultatet analyseras och slutsatser dras inför arbetet med kommande års prov.
Kursprov i historia för gymnasiets historiekurser
Kursprov i historia 1a1 och historia1b
Mellan 2014 och 2018 konstruerade Malmö högskola på Skolverkets uppdrag fyra kursprov för kurserna historia 1a1 och 1b. Dessa kursprov var tänkta att utgöra ett bedömningsstöd för lärare och syftade till en ökad likvärdighet i betygsättningen. Ett ytterligare syfte var att underlätta en formativ återkoppling från lärare till elever.
Kursprovet var frivilligt att genomföra och proven finns fortfarande tillgängliga i Skolverkets bedömningsportal.
Under 2014 och 2015 var Per Eliasson projektledare och mellan 2016 och 2018 var David Rosenlund projektledare för den grupp som konstruerade kursprovet.
Kursprovet och ämnesutveckling
Kursprovet i historia kan användas som ett verktyg för att utveckla historieundervisningen på skolan. Här finns en kort text med förslag på hur kursprovet kan användas på såväl individuell som kollegial nivå. Här finns också intervju med två lärare från St. Petri skola där de berättar om hur de använder Kursprovet i sin ämnesutveckling.