Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot förskoleklass till årskurs 3 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i och om musik genom kreativ och nyskapande verksamhet, undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med speciellt fokus på den lärande individen och estetiska lärprocesser i samspel, behandlas såväl musicerande och musikens verktyg och hantverk som musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle. Kursens innehåll som baseras på beprövad erfarenhet och aktuell forskning inom musikens ämnes- och utbildningsområde, diskuteras lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete utifrån kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg. Kursens innehåll utgörs av sex serier: Digitalt musikskapande och ljudteknik, Sång och instrumentspel, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik, Musikpedagogiskt projekt
Om kursen
Kursen genomförs på helfart ht1 2020-08-31--2020-11-08 och vt1 2021-01-18--2021-03-28
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla förmåga att undervisa i musik samt att genom eget aktivt musicerande och skapande verksamhet stimulera elevers musikaliska intresse. Vidare syftar kursen till att studenterna, genom didaktiska studier i teori och praktik, ska fördjupa sin kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse i undervisningen.
Du som har en lärarexamen och avser att använda kursen för utökad behörighet i din lärarlegitimation läs här:
Kursen vänder sig till lärare i en eller flera av årskurserna 1-6. Observera att behörighet att undervisa i ett ämne efter en kompletterande utbildning, utöver utbildningens omfattning, även beror på vilka årskurser en lärares examen är avsedd för. Läs mer nedan under respektive rubrik där det också hänvisas till information om bestämmelser för lärarlegitimation för respektive årskurser i grundskolan.
Lärare i årskurs 1-3
För den lärare som i enlighet med SFS 2011:326 (2 kap. 3§) är behörig att undervisa i grundskolans årskurser 1-3 och har genomfört kursen med godkänt resultat kan kursen ingå i en ansökan till Skolverket om utökad ämnesbehörighet i åk 1-3.
Observera att kursen inte ingår i en examen avsedd för grundskolans årskurser 1-3 och att en sådan examen som anges i 2 kap. 3 § i behörighetsförordningen därför är en förutsättning för att kursen ska kunna ingå i beslut om utökad ämnesbehörighet för undervisning i dessa årskurser!
Lärare i årskurs 4-6
För den lärare som i enlighet med SFS 2011:326 (2 kap. 6§) är behörig att undervisa i grundskolans årskurser 4-6 och genomfört kursen med godkänt resultat kan kursen ingå i en ansökan till Skolverket om utökad ämnesbehörighet i åk 4-6. Observera dock att utökad ämnesbehörighet för åk 4-6 är starkt reglerat i behörighetsförordningen (2 kap. §§ 7, 7a och 7b) varför det kan behövas kompletterande utbildning i ytterligare ämnen.
Beslut om utökad behörighet fattas av Skolverket. Läs gärna mer om poängomfattning för utökad behörighet på www.skolverket.se
Kursinnehåll
.
Kursens didaktiska innehåll riktas i huvudsak mot årskurs 4-6 och tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och kunskapskrav för ämnet musik. I kursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga behandlar kursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupp-processer. I kursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet behandlas demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen kring kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg. Kursen utgörs av sex serier som bygger på en progression av kursinnehållet i Musiken som kunskapsform: Digitalt musikskapande och ljudteknik, flerstämmig sång och ensemble, Musikens teori, Musik och ledarskap i praktiken, Kunskap och lärande i musik och Musikföreställning
Behörighet
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Urval
Betyg 34%, Högskolepoäng 32%, Högskoleprov 34%
Kurslitteratur
Elliot, Ninni (2008). Röstboken. Tal- röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur (135 s)
Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (175 s)
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).
Mars, Annette. (2014). Kunskapande kraft i skapande verksamhet. i M. Askander, J. A. Lundin, & J. Söderman (redaktörer), Coda: andra antologin om Musik och samhälle.Stockholm: Kira Förlag.
Mars, Annette. (2015). Creating space for composing: Frames, tools and collaboration. bulletin of empirical music education research, 6(1).
Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB (312 s)
Partti, H., & Westerlund, H. (2013). Envisioning Collaborative Composing in Music Education: Learning and Negotiation of Meaning in “operabyyou.com”. I: British Journal Of Music Education, 30(2), (s. 207-222). doi:10.1017/S0265051713000119
Pramling Samuelsson, Ingrid m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)
Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)
Säljö, R. (2010), Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26: 53– 64. doi:10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x
Väkevä, Lauri. (2010). Garage band or GarageBand®? Remixing musical futures. I: British Journal of Music Education, 27, (s. 59-70). doi:10.1017/S0265051709990209
Wallerstedt, Cecilia., & Lindgren, Monika. (2016). Crossing the boundary from music outside to inside of school: Contemporary pedagogical challenges. British Journal of Music Education, 33(2), 191-203. doi:10.1017/S0265051716000164
Wernersson, A-K. (2018) Rytmik äger rum i musik. Lunds universitet: Media Tryck (52 s) (lån på musikinstitutionen)
Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)
Lättläst:
http://lit.blogg.gu.se/2017/10/16/programmering-pa-schemat-igen-hur-gick-det-till/
https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digitala-larverktyg-i-skolan-kort-sammanfattning.pdf
https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digital-tools-in-education.pdf
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s)
Elliot, Ninni (2008). Röstboken. Tal- röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur (135 s)
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s)
Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag (200 s)
Lilliestam, Lars (2006). Musikliv. Vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby förlag.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket
Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (Red) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Förslag till Valbar litteratur och källmaterial (ca 300s)
Lundberg, Dan; Malm, Krister & Ronström, Owe (2000). Musik, Medier, Mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap. Hedemora: Gidlunds förlag (valda delar, ca 100 s)
Hentschel, Linn (2017) Sångsituationer. En fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år. Umeå: UmU tryckservice. Finns digitalt: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140734/FULLTEXT01.pdf
Persson, M. (2019). Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum. Stockholm: Royal College of Music. https://portal.research.lu.se/portal/files/57155017/Persson_2019_Inte_bara_musik._Om_elevers_positionerande_i_grundskolans_musikklassrum.pdf
Aktuell forskning väljs i samråd med lärare
Övrig litteratur, artiklar och läromedel:
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel I samråd med lärare (200 s)
Musik som kunskapsform
Elliot, Ninni (2008). Röstboken. Tal- röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur (135 s)
Fagius, Gunnel (2007). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur (175 s)
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).
Mars, Annette. (2014). Kunskapande kraft i skapande verksamhet. i M. Askander, J. A. Lundin, & J. Söderman (redaktörer), Coda: andra antologin om Musik och samhälle.Stockholm: Kira Förlag.
Mars, Annette. (2015). Creating space for composing: Frames, tools and collaboration. bulletin of empirical music education research, 6(1).
Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB (312 s)
Partti, H., & Westerlund, H. (2013). Envisioning Collaborative Composing in Music Education: Learning and Negotiation of Meaning in “operabyyou.com”. I: British Journal Of Music Education, 30(2), (s. 207-222). doi:10.1017/S0265051713000119
Pramling Samuelsson, Ingrid m. fl. (2008). Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)
Selander, Staffan & Kress, Gunther (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag (160 s)
Säljö, R. (2010), Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26: 53– 64. doi:10.1111/j.1365-2729.2009.00341.x
Väkevä, Lauri. (2010). Garage band or GarageBand®? Remixing musical futures. I: British Journal of Music Education, 27, (s. 59-70). doi:10.1017/S0265051709990209
Wallerstedt, Cecilia., & Lindgren, Monika. (2016). Crossing the boundary from music outside to inside of school: Contemporary pedagogical challenges. British Journal of Music Education, 33(2), 191-203. doi:10.1017/S0265051716000164
Wernersson, A-K. (2018) Rytmik äger rum i musik. Lunds universitet: Media Tryck (52 s) (lån på musikinstitutionen)
Valbar litteratur och källmaterial (ca 300 s)
Lättläst:
http://lit.blogg.gu.se/2017/10/16/programmering-pa-schemat-igen-hur-gick-det-till/
https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digitala-larverktyg-i-skolan-kort-sammanfattning.pdf
https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/10/digital-tools-in-education.pdf
Musik i skola och samhälle
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s)
Elliot, Ninni (2008). Röstboken. Tal- röst och sångövningar. Lund: Studentlitteratur (135 s)
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur (181 s)
Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag (200 s)
Lilliestam, Lars (2006). Musikliv. Vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby förlag.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket
Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (Red) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Förslag till Valbar litteratur och källmaterial (ca 300s)
Lundberg, Dan; Malm, Krister & Ronström, Owe (2000). Musik, Medier, Mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap. Hedemora: Gidlunds förlag (valda delar, ca 100 s)
Hentschel, Linn (2017) Sångsituationer. En fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år. Umeå: UmU tryckservice. Finns digitalt: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140734/FULLTEXT01.pdf
Persson, M. (2019). Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum. Stockholm: Royal College of Music. https://portal.research.lu.se/portal/files/57155017/Persson_2019_Inte_bara_musik._Om_elevers_positionerande_i_grundskolans_musikklassrum.pdf
Aktuell forskning väljs i samråd med lärare
Övrig litteratur, artiklar och läromedel:
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel I samråd med lärare (200 s)
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).