Delkursens didaktiska innehåll tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och betygskriterier för ämnet musik. Genom undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik behandlas musikaliskt lärande med fokus på samspel, kreativitet, samt analogt och digitalt skapande. Genom musicerande och skapande undersöks och diskuteras musikens verktyg och artefakter, hantverk, teori och musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle. I delkursen får studenten möta, undersöka och använda ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt till musikundervisning, där kopplingen mellan rörelse och musik, samt olika aspekter av rytmik utforskas som didaktiska redskap. I delkursen problematiserar studenten lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete med hjälp av kunskaper om musikpedagogisk forskning, musikämnets kunskapsstruktur och artefakter samt musik som ett kommunikativt verktyg.
Musik för lärare, åk 1-6, I+II
Om kursen
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla förmåga att undervisa i musik samt att genom eget aktivt musicerande och skapande verksamhet stimulera elevers musikaliska intresse. Vidare syftar kursen till att studenterna, genom didaktiska studier i teori och praktik, ska fördjupa sin kunskap och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse i undervisningen.
Kursen genomförs digitalt på distans, med möjlighet att delta i den löpande undervisningen på campus om så önskas. Du som student väljer vilka delar du önskar genomföra på campus.
Det är en obligatorisk gemensam campusvecka per termin i form av ett konsertprojekt samt musikworkshops.
Du som har en lärarexamen och avser att använda kursen för utökad behörighet i din lärarlegitimation läs här:
Kursen vänder sig till lärare i en eller flera av årskurserna 1-6. Observera att behörighet att undervisa i ett ämne efter en kompletterande utbildning, utöver utbildningens omfattning, även beror på vilka årskurser en lärares examen är avsedd för. Läs mer nedan under respektive rubrik där det också hänvisas till information om bestämmelser för lärarlegitimation för respektive årskurser i grundskolan.
Lärare i årskurs 1-3
För den lärare som i enlighet med SFS 2011:326 (2 kap. 3§) är behörig att undervisa i grundskolans årskurser 1-3 och har genomfört kursen med godkänt resultat kan kursen ingå i en ansökan till Skolverket om utökad ämnesbehörighet i åk 1-3.
Observera att kursen inte ingår i en examen avsedd för grundskolans årskurser 1-3 och att en sådan examen som anges i 2 kap. 3 § i behörighetsförordningen därför är en förutsättning för att kursen ska kunna ingå i beslut om utökad ämnesbehörighet för undervisning i dessa årskurser!
Lärare i årskurs 4-6
För den lärare som i enlighet med SFS 2011:326 (2 kap. 6§) är behörig att undervisa i grundskolans årskurser 4-6 och genomfört kursen med godkänt resultat kan kursen ingå i en ansökan till Skolverket om utökad ämnesbehörighet i åk 4-6. Observera dock att utökad ämnesbehörighet för åk 4-6 är starkt reglerat i behörighetsförordningen (2 kap. §§ 7, 7a och 7b) varför det kan behövas kompletterande utbildning i ytterligare ämnen.
Beslut om utökad behörighet fattas av Skolverket. Läs gärna mer om poängomfattning för utökad behörighet på www.skolverket.se
Kursinnehåll
Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin kunskap om och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.
Delkursens didaktiska innehåll tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och betygskriterier för ämnet musik. I delkursen ges studenterna möjlighet att utveckla och fördjupa kunskaper i musikaliskt hantverk, musikalisk ledning och kreativ gestaltning samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik. Med tyngdpunkt på musikens samhälleliga funktion och musikens betydelse för barn och unga behandlar delkursen arbetssätt och arbetsformer utifrån ett individ- och grupperspektiv med speciell inriktning mot grupprocesser. I delkursen, vars innehåll baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet, behandlas demokrati- och värdegrundsfrågor i relation till musik och lärarens ledarfunktioner i olika undervisningssammanhang. Vidare fördjupas diskussionen kring kunskaper om musikpedagogiska inriktningar, musikämnets kunskapsstruktur och musik som ett kommunikativt verktyg.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6 eller fritidshem, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Urval
Betyg 34%, Högskolepoäng 32%, Högskoleprov 34%
Kurslitteratur
Burnard, Pamela. 2012. Musical creativities in practice. Oxford, Oxford Scholarship Online, tillgänglig via internet. (eget urval ca 100 sid)
Falthin, Annika och Mars, Annette (red.). 2020. Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 5 & 8, 37 s.) Tillgänglig via internet.
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur (181 s)
Juntunen, Marja-Leena (2019). Dalcroze Eurhythmics - a method, an approach, a pedagogy, or a philosophy? I: Le Rythme 2019, s. 49-59. (10 s.)
Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag. (200 s.)
Mars, Annette. 2016. När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Artikel 2 och 3, 46 s.)
Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB (312 s)
Sundmark, Björn & Mars, Annette (2023). The Play of Words, Music, and Images in Hans Alfredson's Flowery Frankfurters. I: Bookbird: A Journal of International Children's Literature, Vol. 61, nr 2, s. 3-14. (11 s.)
Styrdokument och lagar tillkommer.
Valbar litteratur samt kortare texter tillkommer (ca 300 s).
Daly, Diane K. (2022). Creativity, autonomy and Dalcroze Eurhythmics: An arts practice exploration. International Journal of Music Education, Vol 40, No. 1, 105-117. (12 s.)
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s.).
Falthin, Annika & Mars, Annette (red.). (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.) Tillgänglig via internet.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB (131 s.)
Mars, Annette (2016). När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Artikel 1 och 3, 38 s.)
Serder, Margareta & Jobér, Anna (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19, 83 s.)
Michalovich, Amir (2021). “You’re the boss, yo!”: Role-Play in Digital Multimodal Composition of Newcomer Youth. Language & Literacy: A Canadian Educational E-Journal, 23(1), 25–48.(23 s.) https://doi.org/10.20360/langandlit29503
Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (red.) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (214 s.)
Styrdokument och lagar tillkommer.
Förslag till valbar litteratur och källmaterial tillkommer. (ca 300s)
Kurslitteratur inom delkurs
Musik som kunskapsform
Burnard, Pamela. 2012. Musical creativities in practice. Oxford, Oxford Scholarship Online, tillgänglig via internet. (eget urval ca 100 sid)
Falthin, Annika och Mars, Annette (red.). 2020. Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 5 & 8, 37 s.) Tillgänglig via internet.
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur (181 s)
Juntunen, Marja-Leena (2019). Dalcroze Eurhythmics - a method, an approach, a pedagogy, or a philosophy? I: Le Rythme 2019, s. 49-59. (10 s.)
Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag. (200 s.)
Mars, Annette. 2016. När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Artikel 2 och 3, 46 s.)
Nivbrant Wedin, Eva (2011). Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB (312 s)
Sundmark, Björn & Mars, Annette (2023). The Play of Words, Music, and Images in Hans Alfredson's Flowery Frankfurters. I: Bookbird: A Journal of International Children's Literature, Vol. 61, nr 2, s. 3-14. (11 s.)
Styrdokument och lagar tillkommer.
Valbar litteratur samt kortare texter tillkommer (ca 300 s).
Musik i skola och samhälle
Daly, Diane K. (2022). Creativity, autonomy and Dalcroze Eurhythmics: An arts practice exploration. International Journal of Music Education, Vol 40, No. 1, 105-117. (12 s.)
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s.).
Falthin, Annika & Mars, Annette (red.). (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.) Tillgänglig via internet.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB (131 s.)
Mars, Annette (2016). När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Artikel 1 och 3, 38 s.)
Serder, Margareta & Jobér, Anna (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19, 83 s.)
Michalovich, Amir (2021). “You’re the boss, yo!”: Role-Play in Digital Multimodal Composition of Newcomer Youth. Language & Literacy: A Canadian Educational E-Journal, 23(1), 25–48.(23 s.) https://doi.org/10.20360/langandlit29503
Varkøy, Øivind & Söderman, Johan (red.) (2014). Musik för alla. Filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (214 s.)
Styrdokument och lagar tillkommer.
Förslag till valbar litteratur och källmaterial tillkommer. (ca 300s)
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
