Arabiska med didaktisk inriktning I

Fristående kurs, Grundnivå

30 hp

Distans | dagtid | 100%

17 januari 2022 - 5 juni 2022

Om kursen

Kurserna Arabiska med didaktisk inriktning I, II och III utgör tillsammans fördjupade och didaktiserade ämnesstudier om 90hp i ämnet Modersmål: Arabiska

Kursen Arabiska med didaktisk inriktning I kommer att ge dig sådana grundläggande ämneskunskaper och språkdidaktiska insikter att du kan undervisa i och på arabiska. Kursen spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Kursen syftar till att öka studenternas språkfärdighet och ge kunskaper i arabisk grammatik samt belysa skillnaden mellan skriftspråk och talat språk och därigenom öka lyhördheten för andras sätt att uttrycka sig. Vidare syftar kursen till att studenterna skaffar sig teoretiska, didaktiska och praktiska kunskaper om barns, läs- och skrivutveckling samt tillägnar sig kunskap om textanalys som redskap för att följa elevers språkutveckling. Studenterna ska också få insikter i modersmålslärarens arbetsvillkor.

Kursen genomförs som nätbaserad distansutbildning med 3-5 träffar per termin varav minst två träffar sker på campus. Andra träffar sker digitalt och meddelas av kursläraren i början av kursen.

Kursinnehåll

Språk och språktillhörighet, 15 hp

Delkursen behandlar grundläggande begrepp inom arabisk grammatik, varvid fokus i analysen ligger på formlära, syntax och ordförråd i ett kontrastivt perspektiv. Vidare arbetar studenterna med sin egen språkfärdighet genom praktiska tillämpningar. I delkursen behandlas vidare skriftspråkets historiska utveckling och arabisk dialektologi introduceras. Faktorer som har påverkat skriftspråkets utveckling tas upp. Vidare belyses standardarabiskans ställning bland arabisktalande elever i Sverige. Dessutom diskuteras modersmålslärarens arbetsvillkor och uppdrag.

Språk och lärande, 15 hp

Delkursen behandlar centrala teorier om barns läs-och skrivutveckling och olika sätt att stödja denna, varvid särskilt fokus läggs påflerspråkiga barns lärande. Barns läs-och skrivstrategier studeras och studenterna tillämpar ett processorienterat skrivande i sitt eget lärande. Frågor om lärande för hållbar utveckling samt hållbar utveckling i undervisningen lyfts upp. Likaså studeras olika sätt att skapa ett flerstämmigt klassrum, där betydelsen av skapande processer särskilt fokuseras. Vidare behandlas de styrdokument som gäller för språkundervisning.

Kursplan vår 2022

Tidigare kursplaner

Behörighet och urval

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Samhällskunskap A.

Modersmål 2 eller Modersmål B i arabiska eller motsvarande kunskaper (t ex avslutad utländsk gymnasieutbildning med arabiska som undervisningsspråk)

Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 6/A6.

Urval

Betyg 66%, Högskoleprov 34%

Kurslitteratur

Kurslitteratur och övriga läromedel

Abu-Chacra, Faruk (2009), Arabiska: Grammatik och övningar. Poland: Pozkal ( 560 s.)

Andersson, Lars.-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber, (95 s.)

Källström, Roger (2012). Svenska i kontrast, tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur (270 s.)

Retsö, J.an (2001), Vad är arabiska, i Dragomanen: årsskrift 5/2001. Stockholm: Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner. S. 15-¬35. (20 s.)

Skolverket (2018). Allmäna råd om betyg och betygsättning.Stockholm (47 s.)

Spets, Jennie (2012). Debatterad och marginaliserad perspektiv på modersmålsundervisning. Rapporter från Språkrådet (70 s.)

Svensson, Gudrun. (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur&Kultur. Valda sidor i samråd med kursledare.

Versteegh, Kees (1997). The Arabic language. Edinburgh: Edinburgh University Press, Kap. 12–14. (50 s.)

Valda artiklar om arabisk grammatik tillkommer

Alnaqa, M. Kamal (2017). Almargea Almoaserfi taalim allogha al-Arabiya.Kairo: Dar alfikr alaraby (320 s.)

Bergman, Pirkko (2016). Två flugor i en smäll. Stockholm: Almqvist & Wiksell. (110 s.)

Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&Kultur, (305 s.)

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.(264 s.)

Fahim, Mostafa (2007). Altifl wa maharat alqiraa alebdaeya.Kairo: Dar alfikr alarabi. (260 s.)

Fast, Carina (2019). Literacy: I familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (219 s.)

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Halmstad: Hallgren & Fallgren. ( 275 s.)

Kursplaner för grundskolan och gymnasial utbildning/Modersmål. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2017. Skolverket: (Tillgänglig på nätet)

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lgr11. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)

Skolutveckling (2007) Att läsa och skriva, forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm (120 s.)

Skolverket (2016) Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad. Stockholm (122 s.)

Språk och språktillhörighet