Delkursen behandlar grundläggande begrepp inom arabisk grammatik, varvid fokus i analysen ligger på formlära, syntax och ordförråd i ett kontrastivt perspektiv. Vidare arbetar studenterna med sin egen språkfärdighet genom praktiska tillämpningar. I delkursen behandlas vidare skriftspråkets historiska utveckling och arabisk dialektologi introduceras. Faktorer som har påverkat skriftspråkets utveckling tas upp. Vidare belyses standardarabiskans ställning bland arabisktalande elever i Sverige. Dessutom diskuteras modersmålslärarens arbetsvillkor och uppdrag.
Fristående kurs
Arabiska med didaktisk inriktning I
Om kursen
Kurserna Arabiska med didaktisk inriktning I, II och III utgör tillsammans fördjupade och didaktiserade ämnesstudier om 90hp i ämnet Modersmål: Arabiska
Kursen Arabiska med didaktisk inriktning I kommer att ge dig sådana grundläggande ämneskunskaper och språkdidaktiska insikter att du kan undervisa i och på arabiska. Kursen spänner över ett vitt fält av frågor om lärande, språk, språkutveckling och språkundervisning. Kursen syftar till att öka studenternas språkfärdighet och ge kunskaper i arabisk grammatik samt belysa skillnaden mellan skriftspråk och talat språk och därigenom öka lyhördheten för andras sätt att uttrycka sig. Vidare syftar kursen till att studenterna skaffar sig teoretiska, didaktiska och praktiska kunskaper om barns, läs- och skrivutveckling samt tillägnar sig kunskap om textanalys som redskap för att följa elevers språkutveckling. Studenterna ska också få insikter i modersmålslärarens arbetsvillkor.
Kursen genomförs som nätbaserad distansutbildning med 3 närundervisningstillfällen per termin.
Kursinnehåll
.
Delkursen behandlar centrala teorier om barns läs- och skrivutveckling och olika sätt att stödja denna, varvid särskilt fokus läggs på flerspråkiga barns lärande. Barns läs- och skrivstrategier studeras och studenterna tillämpar ett processorienterat skrivande i sitt eget lärande. Olika sätt att skapa ett flerstämmigt klassrum studeras, där betydelsen av skapande processer särskilt fokuseras. Vidare behandlas de styrdokument som gäller för språkundervisning.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Samhällskunskap A.
Modersmål 2 eller Modersmål B i arabiska eller motsvarande kunskaper (t ex avslutad utländsk gymnasieutbildning med arabiska som undervisningsspråk)
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 6/A6.
Urval
Betyg 66%, Högskoleprov 34%
Kurslitteratur
Abu-Chacra, Faruk (2009), Arabiska: Grammatik och övningar. Poland: Pozkal ( 560 s.)
Andersson, Lars.-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber, (95 s.)
Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&Kultur, (305 s.)
Dahl, Östen (2003), Grammatik. Andra upplaga. Lund: Studentlitteratur, (130 s.)
Flera språk – fler möjligheter: utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisning.2002. Skolverket rapport 228.Tillgänglig via internet. (88 s.)
Haywood, John A. – Nahmad, H. M., A new Arabic grammar of the written language. 2nd ed. London: Lund Humphries, 1965 eller senare. (690 s.)
Jonsson, Lilja, Sally (1999), Den mångkulturella skolan – ideal kontra verklighet. Modersmålslärarens arbetsvillkor i Göteborg i ett sociologiskt perspektiv. IDP-rapport. Nr 1999:12. Göteborgs universitet, (110 s.)
Katsivelis Paul (2005), Kort grammatisk översikt i arabisk formlära och syntax. Tillgänglig via internet. (50 s.)
Retsö, J.an (2001), Vad är arabiska, i Dragomanen: årsskrift 5/2001. Stockholm: Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner. S. 15-¬35. (20 s.)
Svensson, Gudrun. (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur&Kultur.(243 s.)
Versteegh, Kees (1997)., The Arabic language. Edinburgh: Edinburgh University Press, Kap. 12–14. (50 s.)
Att läsa och skriva. (2003) Myndigheten för skolutveckling. ( 120 s.)
Bergman, Pirkko (2016). Två flugor i en smäll. Stockholm: Almqvist & Wiksell. (110 s.)
Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&Kultur, (305 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.(264 s.)
Fahîm, M. (1998). Al-Tifl wa al- qirâ’ah. Al-Dâr al-Misrîyah al-Lubnânîyah. (184 s.)
Fahîm, M. (1998). Al-Tifl wa- mushkilât al-qirâ’ah. Al-Dâr al-Misrîyah al-Lubnânîyah. (212 s.)
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Halmstad: Hallgren & Fallgren. ( 275 s.)
Kursplaner för grundskolan och gymnasial utbildning/Modersmål. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)
Liberg, Caroline. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. ( 210 s.)
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2017. Skolverket: (Tillgänglig på nätet)
Läroplan för de frivilliga skolformerna,Lgr11. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)
Shalab, A. (1998). Qawâ‘id ta‘l?m al-lughah al-‘arabîyah wa-tatab?q ‘alayhâ. Maktabat al-Nahdah al-Misrîyah.(130 s.)
Språk och språktillhörighet
Abu-Chacra, Faruk (2009), Arabiska: Grammatik och övningar. Poland: Pozkal ( 560 s.)
Andersson, Lars.-Gunnar (2001), Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber, (95 s.)
Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&Kultur, (305 s.)
Dahl, Östen (2003), Grammatik. Andra upplaga. Lund: Studentlitteratur, (130 s.)
Flera språk – fler möjligheter: utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisning.2002. Skolverket rapport 228.Tillgänglig via internet. (88 s.)
Haywood, John A. – Nahmad, H. M., A new Arabic grammar of the written language. 2nd ed. London: Lund Humphries, 1965 eller senare. (690 s.)
Jonsson, Lilja, Sally (1999), Den mångkulturella skolan – ideal kontra verklighet. Modersmålslärarens arbetsvillkor i Göteborg i ett sociologiskt perspektiv. IDP-rapport. Nr 1999:12. Göteborgs universitet, (110 s.)
Katsivelis Paul (2005), Kort grammatisk översikt i arabisk formlära och syntax. Tillgänglig via internet. (50 s.)
Retsö, J.an (2001), Vad är arabiska, i Dragomanen: årsskrift 5/2001. Stockholm: Föreningen Svenska Istanbulinstitutets vänner. S. 15-¬35. (20 s.)
Svensson, Gudrun. (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur&Kultur.(243 s.)
Versteegh, Kees (1997)., The Arabic language. Edinburgh: Edinburgh University Press, Kap. 12–14. (50 s.)
Språk och lärande
Att läsa och skriva. (2003) Myndigheten för skolutveckling. ( 120 s.)
Bergman, Pirkko (2016). Två flugor i en smäll. Stockholm: Almqvist & Wiksell. (110 s.)
Cummins, Jim (2017), Flerspråkiga elever, effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur&Kultur, (305 s.)
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.(264 s.)
Fahîm, M. (1998). Al-Tifl wa al- qirâ’ah. Al-Dâr al-Misrîyah al-Lubnânîyah. (184 s.)
Fahîm, M. (1998). Al-Tifl wa- mushkilât al-qirâ’ah. Al-Dâr al-Misrîyah al-Lubnânîyah. (212 s.)
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Halmstad: Hallgren & Fallgren. ( 275 s.)
Kursplaner för grundskolan och gymnasial utbildning/Modersmål. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)
Liberg, Caroline. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. ( 210 s.)
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2017. Skolverket: (Tillgänglig på nätet)
Läroplan för de frivilliga skolformerna,Lgr11. Skolverket. (Tillgänglig på nätet)
Shalab, A. (1998). Qawâ‘id ta‘l?m al-lughah al-‘arabîyah wa-tatab?q ‘alayhâ. Maktabat al-Nahdah al-Misrîyah.(130 s.)
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
