Att vinna matcher utan att förlora spelare

Den svenska idrottsrörelsen har länge haft ambitioner om att vara till för alla och bidra till folkhälsa och demokratiska värden. Samtidigt har tävlingsidrotten en inbakad prestationslogik.  Media har vid flera tillfällen skildrat hur denna prestationslogik gått överstyr och lett till toppning och tidig utslagning inom barnidrotten.

I sin avhandling utforskar Camilla Strömberg, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, spänningsförhållandet mellan ”idrott för alla” och tävlingsidrottens prestationslogik.

Tränarna gör en subjektiv bedömning

För att förstå hur ledarna agerar och fattar beslut i det här spänningsförhållandet genomför Camilla Strömberg observationer under fotbollsträningar och fotbollsmatcher. Observationerna följer hon sedan upp med intervjuer. Studien kompletteras också med en analys av föreningsdokument från den aktuella föreningens grundande 1932 till och med 2020.

Studien visar att ledarna agerar och fattar beslut utifrån en subjektiv bedömning av vad som är bäst för den enskilde individen och laget.

– Tävlingsidrottens prestationslogik avgör här vad som är praktiskt görbart för tränarna, säger Camilla Strömberg.

"Behöver vara rädda om varje deltagare"

Samtidigt visar studien att även de historiskt förankrade, de så kallade spårbundna, föreningsvärdena med koppling till ”idrott för alla” inverkar på hur ledarna agerar och fattar beslut idag.

– I denna mindre förening med en avgörande betydelse för bygden behöver ledarna vara rädda om varje deltagare för att det ska kunna spelas fotboll även i de äldre åldrarna. En slutsats är också att ledarna har lättare för att balansera de båda logikerna när de unga fotbollsspelarna kämpar hårt och kommer på de flesta träningarna.

Studien visar att ledarna ofta bygger sin praktik på egna erfarenheter som fotbollsspelare, vilket gör att nya arbetssätt – som att integrera lek eller öka barns inflytande – kan upplevas som osäkra.

– Denna spårbundenhet till tidigare vägval förstärks av ledarnas begränsade tid i föreningen, som ofta är kopplat till det egna barnets deltagande, avslutar Camilla Strömberg.