Det finns fortfarande stora kunskapsluckor om exakt vad som främjar en god munhälsa hos äldre. I en ny avhandling ligger därför fokus på friskfaktorer i stället för riskfaktorer. En viktig pusselbit är den sociala miljön, enligt avhandlingen.

–  Det är vanligt med undersökningar kring risker och vad som orsakar ohälsa i munnen. Men den litteraturgenomgång jag gjort i ämnet visar att det är en utmaning att hitta studier med ett tydligt hälsofrämjande perspektiv, berättar Elena Shmarina som nyligen disputerat vid Odontologiska fakulteten.

I avhandlingen har hon utforskat både vad individen och samhället kan göra för att stärka hälsofrämjande faktorer för god munhälsa.

– Fokus hamnar ofta på livsstil och beteendeförändringar hos individen. Men vad kan till exempel skolan och tandvården göra för att arbeta hälsofrämjande över tid, långsiktigt?

Familjen viktig faktor

För att få fram bättre underlag kring just friskfaktorer valde Elena Shmarina att intervjua tolv personer över 75 år som alla hade många tänder kvar och var friska i munnen i övrigt. Tandborstning och kost nämndes förstås som viktiga faktorer, men även relationen till tandvårdspersonal och familj.

– I Sverige är det inte riktigt okej att gå med tandluckor fast man är gammal, man tog hand om sina tänder för att vara fin för familjen eller sin fru. Familjen kunde även vara ett stöd i att uppmuntra till att gå till tandläkaren, berättar Elena Shmarina.

Även tandläkare och tandhygienister, totalt elva personer, intervjuades. Svaren visade bland annat att resurs- och tidsbrist inte alltid skapade rätt förutsättningar för hälsofrämjande arbete.

– De intervjuade ville inte bara laga hål och säga hejdå, utan försökte fånga upp vad i det övriga livet som kan påverka patientens munhälsa och leda till att munhygienen försummas. De försökte få till ett samtal och skapa förtroende, men det var också något de tog sig tid för, även om den tiden inte alltid fanns.

"Enklare att behålla det som redan är friskt"

Utifrån de identifierade kunskapsluckorna i befintlig forskning och svaren från intervjustudierna, har Elena Shmarina tagit fram en modell för vidare forskning.

– Det är viktigt att det designas studier ur ett hälsofrämjande perspektiv med större underlag. Man behöver fortsätta forska kring vilka faktorer som är allra viktigast för god munhälsa. Det är mycket enklare att behålla det som redan är friskt än att behöva laga och behandla i ett senare skede, både för individen och samhället.

Läs Elena Shmarinas avhandling

Oral health-related salutogenic factors: reviewing factors promoting oral health in older people and exploring dental professionals' perspective

Text: Anna Dahlbeck