Varför har fake news blivit så politiserat och vad säger det om vårt samhälles och journalistikens framtid? Demokratin är i kris och strider om innebörden av ”falska” och ”riktiga” nyheter har blivit centrala i denna, menar forskaren Johan Farkas. I en ny avhandling undersöker han hur olika journalister och politiska aktörer kan se på och förklara fenomenet.

Johan Farkas har under flera år studerat nyhetsflödet och sociala medier i särskilt USA och Danmark. Han har intervjuat journalister, experter och andra centrala aktörer i debatten. I avhandlingen visar han att fake news är ett politiskt begrepp som används med fundamentalt olika former av mening.

Beroende på vem du frågar
Johan Farkas undersöker i avhandlingen inte upphovet till desinformationen utan analyserar hur journalister och andra aktörer ser på och försöker motverka företeelsen. Vissa journalister ser falska nyheter som en extern fiende, och att den ”goda” journalistiken skyddar samhället. Andra menar att desinformation är en produkt av att journalistiken är i förändring, har mindre resurser och färre specialister. Begreppet tolkas beroende på vem du frågar.

–  Donald Trump skulle förstås svara något helt annat än många andra. Debatten säger något djupare om journalistikens roll för demokratins tillstånd. Etablerade mediers roll som sanningssägare är inte lika fast längre, vilket gör att olika aktörer tar den rollen, säger Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet.

Ökad förekomst av desinformation är enligt Johan Farkas ett tecken på något större, för att själva demokratin är i kris med ökad ojämlikhet, politisk apati och minskat röstdeltagande bland annat. För han ser också en risk om det möts med olika typer av lagstiftning och censur

–  Hur kan vi stärka demokratin utan att stänga dörren för åsikter vi inte vill höra? frågar Johan Farkas.

Inte nödvändigtvis bättre förr

Att nostalgiskt längta tillbaka till en tid då tidningar och ett fåtal tevekanaler gav en nykter beskrivning av skeendet är inte fruktbart. Det var inte heller nödvändigtvis bättre förr, resonerar Farkas. Forskningen har ett ansvar för att utveckla demokratin, men det krävs också politiska visioner.

–   Högerpopulister presenterar enkla lösningar på komplexa problem. Men tyvärr är det de som många gånger har en tydlig vision. Visst finns det exempelvis miljöaktivister som har ett tydligt mål, i men i stort saknas det visioner från både vänstern och liberalt håll, säger Johan Farkas.

Fake news är tecken på att klyftorna i samhället ökar och många människor känner sig långt borta från politiska beslut.  För att fixa detta krävs mycket mer än att bara bekämpa falskhet, menar Johan Farkas.

–   Jag tycker egentligen inte om att prata om en ”post-sanningskris”, för ett sanningssamhälle är inte nödvändigtvis bra. Men fake news-debatten kan göra oss klokare och sätta igång en diskussion om vilket samhälle vi vill ha i framtiden, säger Johan Farkas.

Text: Magnus Jando

Mer fakta om avhandlingen