Forskare om kulturkanon: Nu börjar vårt arbete på riktigt

Tillsammans med professor Ylva Lindberg vid Jönköping University studerar Magnus Persson i ett fyraårigt projekt hur kulturkanon, särskilt litteraturdelen, diskuteras i offentligheten och vilka värden som lyfts fram. Överlämnandet av betänkandet är för forskarna ett startskott för ett intensivt och spännande arbete med att följa utvecklingen.

Något i listan som överraskade dig?

– Nej, inte direkt. Många lärare kommer att nicka igenkännande – det är böcker som redan används i undervisningen. Jag noterar att två verk speglar minoriteter: Katitzi av Katarina Taikon och Muittalus sámid birra av Johan Turi. Det kan ses som ett svar på tidigare kritik om bristande kontakt med minoriteter. Att två av verken är barn- och ungdomslitteratur är också något oväntat.

Enligt kommitténs ordförande Lars Trägårdh handlar det om att Sverige är splittrat vad gäller tillit, normer och gemenskap. Detta kommer att diskuteras intensivt. Stämmer problembilden, och är kanon lösningen?

Magnus Persson

Vad tror du kommer att bli föremål för debatt?

– Avsaknaden av arbetarlitteratur kommer att väcka frågor: Var är Moa Martinsson och Eyvind Johnson? Tidsgränsen 1975 kommer också att diskuteras. Sverige före 1975 är ett helt annat land än idag. Jag tror också att debatten kommer att röra sig kring att betänkandet kan ses som ett svar, men vad är problemet? Enligt kommitténs ordförande Lars Trägårdh handlar det om att Sverige är splittrat vad gäller tillit, normer och gemenskap. Detta kommer att diskuteras intensivt. Stämmer problembilden, och är kanon lösningen?

Forskarna kommer nu att följa debatten kring kulturkanon och utvecklingen med särskilt fokus på hur kanon implementeras, inte minst i skolan och lärarutbildningen.

– Även om betänkandet inte säger mycket om skolan, är det tydligt att man vill att kanon ska få genomslag där. Det är något vi kommer att titta särskilt på.

Vad hoppas du att er forskning ska bidra med?

– Vi vill bidra med nyanserade analyser av vad som står på spel i frågan om en svensk kulturkanon. Det är en fråga som väcker starka känslor och som redan visat sig vara polariserande. Mot slutet av projektet hoppas vi kunna ge svar på hur en kanon konstruktivt kan hanteras i ett samhälle där läsning av litteratur inte längre är självklar. Vi vill också bidra till nya sätt att tänka kring litteratur, med ett bredare litteraturbegrepp som sätts i relation till samhällsutvecklingen. Internationella jämförelser kommer att vara viktiga, och vi kommer att blicka vidare – bland annat i det globala syd – för att fånga olika sätt att använda och förstå kulturkanon.