Fredrik Alvéns bok granskar skolans fostran av medborgare genom tiderna
"Jag har letat efter hur man pratar om framtiden. Visionen av samhället säger något om vad det är för sorts människor man vill fostra," säger Fredrik Alvén.
Hur har skolan format svenska medborgare genom historien? Det är frågan som Fredrik Alvén, docent vid Malmö universitet, undersöker i sin nya bok I rikets tjänst. Genom att analysera styrdokument från 1800-talet till 1900-talet kartlägger han hur idealet av den “goda medborgaren” har förändrats – från underdåniga lutheraner till självständiga entreprenörer.
– Jag har letat efter hur man pratar om framtiden. Visionen av samhället säger något om vad det är för sorts människor man vill fostra. Önskemålen har växlat: från underdåniga troende medborgare, via meritokratiska kompetenta invånare, solidariska lagspelare till entreprenörsdrivna medborgare. Men ofta ser man att gamla ideal ligger kvar sida vid sida med de nya, säger Fredrik Alvén.
Skolans roll i nationalstatens framväxt
Boken visar hur skolans roll förändrats i takt med samhällets utveckling. Under 1800-talet låg fokus på att fostra lojala och troende undersåtar med kristna värderingar. Nationalismen var stark, och skolan hade en viktig roll i att forma medborgare som stödde staten.
1900-talets förändringar
I slutet av 1800-talet var de kristna värderingarna starka tillsammans med nationalismen och senare under 1900-talet skedde det en stor förändring genom arbetarrörelsens framväxt och den ståndscirkulation som det medförde. Han ser att tendenserna har varierat, men att idealen också återkommer.
I början av 1900-talet premierades idoghet. Det fanns också en anda av att det var upp till medborgaren att forma samhället. Under efterkrigstiden skedde en växling och makthavarna tog på sig ansvaret för framtiden igen. På 1990-talet var kristna värderingar tillbaka samtidigt som man ville främja entreprenörskap på en fri marknad.
Fredrik Alvén
Hur historien påverkar dagens skoldebatt
Boken ger även en historisk kontext till dagens diskussioner om skolan. Alvén menar att vissa pedagogiska metoder, som grupparbeten, ofta missförstås i nutida debatter.
– Grupparbeten infördes inte för att förbättra ämneskunskaper, utan för att fostra demokratiska medborgare som kan samarbeta, säger han.
Med I rikets tjänst vill Alvén ge läsarna insikt i hur skolans fostran av medborgare varierat över tid – och hur dessa ideal fortfarande påverkar dagens utbildningssystem.
