Malmöforskare granskar olösta mordutredningar
Forskaren Joel Holmgren vid Malmö universitet har analyserat 13 kalla fall från 2018–2022 och intervjuat nio poliser. Syftet är att komma fram till hur mordutredningar bedrivs och vad man kan lära sig för att förhindra att nya fall blir olösta.
För första gången har en forskare anlitats för att granska kalla fall i södra Sverige. Resultatet hittills: resurserna varierar kraftigt mellan utredningarna – och utredningsledarna har svårt att förklara varför.
Kvällen före midsommarafton 2018 kallas polisen till Lindängens centrum efter att någon larmat om att två gärningsmän på moped skjutit en person på platsen. Den skjutne personen körs till sjukhuset i en privatbil, men avlider senare av sina skador.
Mordet på 24-åringen är ett av drygt 160 olösta mord i region Syd, där över 75 procent har kopplingar till gängmiljöer.
– I många fall tror vi oss veta vem gärningsmannen är, men vi kan inte bevisa det. Det finns inte forensisk bevisning som placerar gärningsmannen på platsen vid tidpunkten för brottet, säger Bo Lundqvist, som de senaste tio åren varit chef för polisens kalla fall-grupp region Syd.
Förhindra att mordfall blir kalla
Han har länge efterfrågat en oberoende genomlysning av hur mordutredningar bedrivs och vad man kan lära sig för att förhindra att nya fall blir olösta. Efter flera års diskussioner fick Joel Holmgren, brottsutredningsforskare vid Malmö universitet och tidigare åklagare, uppdraget.
Den första studien, som är en del av hans doktorsavhandling, är nu klar. Han har analyserat 13 mordfall från 2018–2022 och intervjuat nio poliser, varav alla utom en varit utredningsledare. En hel del av frågorna har handlat om hur polisen resurssätter och prioriterar mellan olika mordutredningar.
– Det viktigaste som jag har kommit fram till är att polisen i flera av de här fallen inte haft resurser att besätta de här utredningarna på det sätt som utredningsledarna och polisens metodstöd tycker att man ska göra, säger Joel Holmgren.
Vad tänker du kring det?
– Det är otillfredsställande när polisen, vid det allvarligaste brott som kan ske i samhället, inte kan resurssätta utredningar på ett adekvat sätt.
Det finns stora skillnader i hur mycket resurser olika fall får. Enligt studien har antalet personer per utredning varierat mellan två och femtio. Och utredningsledarna har själva svårt att förklara vad skillnaderna beror på.
– Det behöver bli tydligt för utredningsledarna vad de ska lyfta fram från sitt ärende för att polisledningen ska avsätta tillräckligt med resurser. Just för att undvika att det blir dragkamper eller att den som skriker högst får mest.
Första tiden avgörande i mordfall
I intervjuerna framkommer det även hur enormt tidskrävande det är för utredningsledarna att vid varje nytt mordärende sätta samman en utredningsgrupp och få teamet att funka.
– Den första tiden är avgörande i en mordutredning. Tappar man tempo riskerar man att viktiga spår och vittnesuppgifter går förlorade, säger Joel Holmgren.
För Bo Lundqvist kommer resultaten inte som en överraskning
– Det här är saker som vi har trott oss veta och det är väldigt viktigt att vi nu formellt har belägg för dem.
Han ser fram emot nästa del där Joel Holmgren kommer att borra djupare i vilka faktorer som påverkar möjligheterna att klara upp en mordutredning.
– Jag hoppas att vi kan hitta ett arbetssätt så att vi gör de rätta prioriteringarna. Vi har bara ett antal resurser så vad ska vi göra så att det ger maximal effekt på det vi önskar, säger Bo Lundqvist.