Nostalgi präglar högerkonservativ nyhetssajt

Samtiden beskriver sig som ”fristående nyhetssajt med socialkonservativ tendens på ledarsida”, men ägdes tidigare av Sverigedemokraternas bolag Samtid och Framtid AB.

Vilken elit?

Syftet med studien, som publiceras tidskriften Societies, är att förstå hur högerkonservativa uttrycker sin invandringskritik. Anders Hellström använde sökordet ”nationell identitet” på Samtidens sajt, vilket gav träff i 169 artiklar. Populism används enligt Hellström ofta luddigt för att kategorisera någon som inte tycker likadant som en själv.

Han ville ställa frågan: Vilket folk mobiliserar mot vilken elit?
– Elitism förknippas med olika personer som representerar olika elittyper – ekonomisk, kulturell, moralisk - men också med kulturella värden, som kosmopolitism och imperialism. Värden som står mot det nationella och vanliga, säger Anders Hellström, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet.

Tydliga skiljelinjer

Om sökordet är nationell identitet, vad är det som utgör nationell sammanhållning och vilken typ av nationell identitet är det som förmedlas i texterna? resonerar han vidare. Vilket är den övergripande berättelsen artiklarna vill förmedla om denna identitet? Anders Hellström konstaterar att det i artiklarna dras två tydliga skiljelinjer för att visa på den nationella identiteten: Folk mot elit och folk mot icke-folk.

– Eliten kan vara inhemsk eller utländsk. Vad gäller folket dras en väldigt tydlig gräns mellan invandrare och ”vårt eget folk”, säger Anders Hellström.

Fokus ligger inte på ekonomisk elit. Det som artiklarna i Samtiden lyfter fram är enligt Anders Hellström snarare den moraliska eliten som talar om ”vad som är bäst för mig” och den kulturella eliten.

– Det är kulturjournalister och andra som kör med akademisk jargong, gillar finkultur och bokar in drag queens. Men vi, är budskapet, ”vi gillar populärkultur”

Förebilder i socialdemokratiska folkhemsbyggare

Sammantaget menar Anders Hellström att artiklarna förmedlar ett nostalgiskt skimmer till ett homogent samhälle, en längtan tillbaka till gyllene tider på 1950- och 1960-talen med förebilder i socialdemokratiska folkhemsbyggare som Per-Albin Hansson och Tage Erlander.

– Kulturell konformism hänger ihop med en aktiv välfärdsstat och ses som positivt. Solidaritet förutsätter kulturell samhörighet. Nationalism handlar inte om att skapa en ny nation utan om att återskapa hur Sverige var efter andra världskriget. Tiden innan mångkulturalism blev officiell policy 1975.

Det är både en nostalgisk vision och vision för framtiden som förmedlas, enligt Hellström: tillbaka till ”Vi på Saltkråkan, före gängvåld”. Det är också en väldigt tydlig vision som oppositionen inte lyckats möta med en egen, menar han. Nyttan med invandringen knyts där till abstrakta ideal om en gränsöverskridande gemenskap men sällan till en konkret motberättelse.

– Nu är berättelsen som hörs mest att folk skjuter ihjäl varandra, att skolbarnen läser sämre och folk pratar inte svenska, säger Anders Hellström, som snarare hittar en alternativ vision för framtiden utanför partipolitiken hos unga aktivister som Greta Thunberg.

– En vision som handlar om att leva tillsammans i olikhet. Det är vår verklighet idag.

Text: Magnus Jando