Ny avhandling: Så kan tandkronan hålla längre
Idag är det framför allt keramiska material som används när skadade tänder ska lagas. Men vilka faktorer är det som avgör om tandersättningen håller och inte lossnar? Det är en av frågorna som undersöks i en ny avhandling.
– Varje tandersättning som lossnar måste åtgärdas, vilket både är kostsamt och tidskrävande, säger Minh Le, doktorand vid Malmö universitet.
Varje år görs minst 200 000 tandkronor i Sverige, och keramen zirkonia är idag ett av det mest populära materialen för tandersättningar. Det är starkt, mer vävnadsvänligt än metall och liknar naturliga tänder.
"Kan handla om hur förbehandlingen görs"
Kliniska studier visar att zirkonia håller bra och att patienterna över lag är nöjda. Av de komplikationer som förekommer, är en av de vanligaste att tandersättningen lossnar. Minh Le har i sin avhandling utvärderat olika faktorer som kan påverka materialets vidhäftning till tanden och hur risken för att kronor lossnar kan minskas.
– Det kan handla om vilken typ av cement som används men även hur förbehandlingen görs. I en av studierna visar resultaten att vidhäftning till tanden förbättras om ytan på zirkonia sandblästras innan cementering, berättar Minh Le.
Avhandlingen består av fyra delstudier. En av de viktigaste slutsatserna är att tandkronor gjorda av zirkonia håller mycket bra över tid, förutsatt att förarbetet är väl genomfört och fabrikantens anvisningar gällande hantering av material och cement följs.
Patienterna nöjda med kvaliteten
– Vi har sett att tandkronorna har en väldigt bra överlevnad, oavsett vilken typ av cement som används. Enligt den systematiska översikt och metaanalys som vi gjort hade 99 procent en överlevnad på minst tre år.
I en av delstudierna gjordes en treårsuppföljning av en klinisk studie i Skåne, där allmäntandläkare från tre privatkliniker och universitetskliniken i Malmö utförde behandlingarna. Resultaten bekräftar tidigare fynd – komplikationerna var få, patienterna var nöjda med kvaliteten och tandkronorna har hittills hållit i mer än 3 år.
– Vi ser generellt att man kan få ett väldigt bra resultat om tillräcklig tid avsätts för den här behandlingstypen, säger Minh Le.
- Studie 1 är en laboratoriestudie där ytbehandlingar på olika typer av zirkonia material utvärderades. Resultatet visade att luftblästring med aluminiumpartiklar resulterade i en ökad bindningsstyrka mellan zirkonia och cement, jämfört med andra metoder.
- Studie 2 är en systematisk översikt och metaanalys för att analysera hur typen av cement påverkar överlevnaden av tandstödda zirkoniakronor. Metaanalysen visar en utmärkt överlevnad på minst tre år, oavsett vilken typ av cement som använts.
- Studie 3 är en treårsuppföljning av en randomiserad klinisk studie där allmäntandläkare utförde tre typer av keramiska kronor på kindtänder. Resultatet visade att det var få komplikationer och att både tandläkare och patienter var nöjda med tandkronorna.
- Studie 4 är en experimentell laboratoriestudie där produkter från två olika cementsystem kombinerades för att utvärdera bindningsstyrkan mellan zirkonia och tanden. Studien visade att det är viktigt att använda produkter från ett och samma cementsystem för att uppnå ett tillförlitligt resultat.
