Vad finns det för samband mellan ungdomars risk att hamna i brottsliga miljöer och vilka familjekonstellationer de lever i eller hur deras fritid är organiserad? Det har forskarna Robert Svensson och Björn Johnson vid Malmö universitet undersökt i två studier.

Tidigare forskning visar att ungdomar som vuxit upp i familjer där föräldrarna separerat eller aldrig bott tillsammans, begår brott i något större utsträckning.

 – Vi vet att det har en skyddande effekt att bo med bägge föräldrarna. Men i den här studien ville vi titta på det mer finfördelat och undersöka en bredare palett av olika familjekonstellationer, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. 

– Vi inspirerades av en intressant studie inom familjesociologi där man undersökt det på ett sätt vi vanligtvis inte gör inom kriminologin, där man oftast nöjer sig med att jämföra mellan om ungdomarna bor i en kärnfamilj eller om föräldrarna är skilda, säger Robert Svensson, professor vid kriminologiska institutionen vid Malmö universitet.

Vi ville vi titta på det mer finfördelat och undersöka en bredare palett av olika familjekonstellationer.

Björn Johnson, professor i socialt arbete

 

Obalans mellan nya parrelationer påverkar negativt

Undersökningen genomfördes mellan 2016 och 2019 och omfattade 3 838 ungdomar i årskurs 9 i åtta mindre skånska kommuner. Studien bekräftade att det fanns ett samband mellan brottslighet hos unga och splittrade familjer, men två intressanta undantag uppdagades: 

I de fall där barnen bodde växelvis hos sina föräldrar där antingen båda hade träffat en ny partner eller ingen av dem, syntes ingen ökning av de negativa utfallen. Alltså där det förelåg en balans, en symmetri, mellan de nykomponerade relationerna. Däremot var kopplingen till brottslighet hos unga starkare i en asymmetrisk familjekonstellation, det vill säga där bara den ena föräldern träffat en ny partner.

– Varför det ser ut på det här sättet vet vi inte. En möjlighet är att det har att göra med konflikter som kan uppkomma när en av föräldrarna träffar en ny partner medan den andra föräldern fortfarande är ensam. Intressant är att man sett liknande resultat i sociologiska studier där man undersökt samband mellan familjekonstellationer och psykiskt mående, säger Robert Svensson.

Kan uppkomma konflikter när en av föräldrarna träffar en ny partner medan den andra föräldern fortfarande är ensam.

Robert Svensson, professor i kriminologi 

 

Idrottsaktiviteter har skyddande effekt

En annan studie som Robert Svensson och Björn Johnson genomfört, som har tydlig koppling till den om familjekonstellationer, är i vilken grad det finns ett samband mellan strukturerade och ostrukturerade aktiviteter och brottslighet samt användning av cannabis hos ungdomar. 

Strukturerade aktiviteter är organiserade sådana, exempelvis idrottsträning där vuxna ledare är närvarande. Ostrukturerade aktiviteter är när ungdomar umgås mer planlöst och utan att vuxna medverkar; där den sociala kontrollen är försvagad och vuxenvärldens involvering är satt ur spel. 

– Det är välkänt sedan tidigare att ostrukturerade aktiviteter är en riskfaktor för ungdomar när det kommer till kriminalitet och cannabis.  Det nya var att vi ville undersöka om vi såg några skillnader för dessa ungdomar när de ägnade sig åt strukturerade aktiviteter några gånger i veckan, säger Björn Johnson. 

Som väntat var, minskade de negativa utfallen då man införde strukturerade aktiviteter. Intressant var att just idrottsaktiviteter verkade ha den starkaste skyddande effekten, jämfört med exempelvis musik, dans och teater. En hypotes är att idrott ofta är tidskrävande. Att det så att säga stjäl mycket tid från annat som är mer destruktivt. 

– Vi vet egentligen inte vad det är hos de strukturerade aktiviteterna som verkar som en buffert mot brottslighet och droger. Kanske är det för att man bygger upp starka band till dem man träffar på träningen eller teatern? Det vill vi titta vidare på, säger Robert Svensson. 

 

Text: Magnus Erlandsson