Energipriser och ansökan om Nato-medlemskap. Aldrig förr har Ryssland spelat en så central roll i en svensk valrörelse. Det menar Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet och expert på säkerhetspolitik i Kaukasusregionen.

– Det hörs fortfarande i debatten att säkerhetspolitiken var frånvarande i årets valrörelse. Jag håller inte med, för även om det var en indirekt spegling av ett storkrig i Europa så var speglingen där lika fullt. Den hade en stark inverkan på den svenska valrörelsen, om än indirekt, säger Bo Petersson.

Eftervalsanalyser av forskare

Tillsammans med nära 100 andra forskare från olika lärosäten bidrar han med reflektioner kring årets valrörelse i rapporten Snabbtänkt 2022. Bo Peterssons bidrag heter ”I skuggan av Putins krig: Valrörelsen 2022 och borgfreden som försvann”. Där skriver han att det från 1960-talet och framåt var närmast tabu att ta upp säkerhets- och utrikespolitik i svenska valrörelser. Man höll hårt på den svenska neutralitetspolitiken. Det var också resonemanget bakom motståndet mot ett EU-medlemskap fram till den ekonomiska krisen på 1990-talet, då en ansökan skickades in efter en överenskommelse mellan de två stora partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Men någon valrörelsefråga blev detta avgörande vägval alltså aldrig, säger Bo Petersson.

Natomedlemskap blev aldrig en fråga

Han drar paralleller till hur den socialdemokratiska regeringen hanterade frågan om Natomedlemskap under våren 2022. Beslutet att Sverige och Finland samtidigt skulle ansöka om medlemskap var en direkt konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina. Endast Vänsterpartiet yrkade på en folkomröstning.
Men mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och den folkliga opinionen för ett inträde, blev det aldrig en fråga som Vänsterpartiet kunde använda i valrörelsen, menar Bo Petersson. Någon svekdebatt kring politikers ändrade inställning i Natofrågan uppstod aldrig riktigt heller.


Ansvar i fokus om energipriser

”Borgfreden” försvann enligt Petersson när Socialdemokraterna utmålade Sverigedemokraterna som en säkerhetsrisk med hänvisning till att vissa av partiets företrädare agerat till förmån för ryska intressen. Påtaglig roll för valrörelsen fick också de rusande elpriserna och diskussionen om var ansvaret låg. Medan Magdalena Andersson talade om Putinpriser, lade oppositionen ansvaret på den förda svenska energipolitiken. Statsministern menade att motståndarna skulle akta sig för att gå i Putins fälla och orsaka inrikespolitisk splittring.

– Aldrig förr hade Ryssland spelat en så central roll i en svensk valrörelse, konstaterar Bo Petersson.

Text: Magnus Jando

Läs Snabbtänkt 2022

Bo Peterssons och andra forskares bidrag till rapporten kan läsas vis länken nedan. Snabbtänkt – reflektioner från valet 2022 är ett unikt forskningssamarbete där forskare från olika universitet och organisationer är med och bidrar med reflektioner över årets val och valrörelse. 99 forskare från 25 svenska lärosäten och organisationer medverkar i projektet. Satsningen leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM.

Snabbtänkt 2022