Så kan vi tala om klimatet – utan att folk slutar lyssna
Mona Lilja hoppas att boken kan bli ett verktyg för alla som arbetar med hållbarhetskommunikation – aktivister, politiker och kommunikatörer.
Hur får vi människor att verkligen ta till sig budskapet om klimatförändringar? I den nya boken Making Truth undersöks hur mening skapas – och hur vi kan nå ut med viktiga hållbarhetsfrågor genom att tänka nytt.
– Vi vill att vår forskning skall bidra till något gott. Att göra världen bättre – för både människor och annat levande, säger professor Mona Lilja som är professor i global politik vid Malmö universitet och forskar om olika former av motstånd och social förändring.
Att blåbären kan försvinna väcker något i en svensk publik.
Mona Lilja
Boken Making Truth har hon skrivit tillsammans med Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap. Den tar avstamp i semiotik, läran om hur tecken, bild, språk, upplevelse, konst, litteratur laddas med betydelser. Genom att analysera hur sanningar etableras visar författarna hur klimatbudskap kan bli engagerande.
Kommunicera med känsla
– Många inom miljörörelsen vill sudda ut gränsen mellan människa och natur. Att förändra sättet vi vistas i naturen eller att kommunicera med mer känsla kan vara bra sätt, säger Mona Lilja.
Men att upprepa samma varning om och om igen – som ”klimatförändringar är ett hot” – leder till att folk slutar lyssna. Det är som med vägskyltar som varnar för älg: i början reagerar man, men efter tio skyltar noterar man dem knappt, menar Mona Lilja.
– Du kan säga samma sak men måste göra det på nya sätt. Vi vill visa hur man kan upprepa sanningar utan att tappa publikens intresse.
Vardagsnära bilder
Det handlar om att väcka känslor, använda berättelser, låta nya röster tala. Ett konkret exempel är att förmedla budskapet om klimatet genom vardagsnära bilder.
– Att blåbären kan försvinna väcker något i en svensk publik. Det är ett känslomässigt exempel som berör, säger Mona Lilja.
Också komplexa budskap kan ha större effekt. Om vi tvingas stanna upp och tänka kan det skapa djupare förståelse – är det för enkelt så reflekterar man inte.
I boken berättar Mona Lilja även om erfarenheter från Japan, där miljöorganisationer tar med människor till drabbade områden för att med egna ögon se konsekvenserna av miljöförstöring och fattigdom. Demonstrationer och traditionell agitation fungerar inte lika bra. Film, berättelser och personliga vittnesmål kan vara mer effektiva.
– Att uppleva något fysiskt kan vara mer kraftfullt än att bara höra om det. Ofta tror vi mer på det vi ser än det vi hör. Många gånger fungerar film bättre än att säga saker, säger Mona Lilja.
