Särskilt barnbidrag kan minska fattigdomen bland ensamstående
Ensamstående mammor och pappor löper högre risk för att hamna i ekonomisk utsatthet än sammanboende föräldrar. I en ny rapport från Malmö universitet föreslås att Sverige inför ett riktat tillägg till barnbidraget för ensamstående föräldrar.
Ett riktat tillägg till barnbidraget för ensamstående mammor och pappor skulle kunna minska både barnfattigdom och behovet av socialbidrag i Sverige. Det visar en ny studie från Malmö universitet. ”Vi vet att de som är egenförsörjare är mycket mer ekonomiskt utsatta än andra barnfamiljer”, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete.
Ensamstående föräldrar tillhör idag en av de mest ekonomiskt utsatta grupperna i Sverige. De löper fyra gånger högre risk att hamna i ekonomisk utsatthet än sammanboende föräldrar.
I den nya underlagsrapporten ”Ensamförsörjartillägg i barnbidraget – även i Sverige?” föreslås ett riktat ensamförsörjartillägg inom det generella barnbidraget – ett stöd som redan finns i flera andra nordiska länder.
– Jag har följt den svenska familjepolitiken under många år och har förundrats över att vi inte har det här ensamförsörjartillägget i barnbidraget. Vi har haft en bild av att det svenska barnbidragssystemet är så pass generöst att det inte skulle behövas, men det har försämrats under de senaste åren, säger rapportförfattaren Tapio Salonen.
Barnbidraget har inte höjts
Sedan 2018 har barnbidraget legat på 1250 kronor, men med tanke på den ökande inflationen och de stigande levnadskostnaderna borde det ligga 400 kronor högre, enligt Salonen.
I studien har han analyserat hur ett ensamförsörjartillägg inom barnbidragssystemet skulle slå. Med hjälp av mikrosimuleringar av cirka 170 000 hushåll med ensamstående föräldrar och omkring 250 000 barn har tre olika nivåer testats: 800, 1250 och 1700 kronor per barn och månad.
Många ensamförsörjare skulle ta sig över fattigdomsstrecket och många skulle slippa söka sig till kommunens socialkontor
Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet
Resultaten visar att ett tillägg skulle få tydliga effekter på mellan 10 000 och 20 000 kronor per barn och år beroende på beloppsnivåerna. Andelen ensamstående föräldrar som lever i relativ fattigdom beräknas minska från cirka 42 procent till mellan 33 och 38 procent. Den absoluta fattigdomen skulle samtidigt minska från 16 procent till mellan 11 och 14 procent.
– De ensamförsörjande hushållen består ju till 90 procent av kvinnor. Den här reformen av barnbidraget skulle generellt höja deras inkomststandard, men den skulle ha störst effekt för dem som har de lägsta inkomsterna. Många av dem skulle ta sig över fattigdomsstrecket och många skulle slippa söka sig till kommunens socialkontor, säger Tapio Salonen.
Färre behöver söka socialbidrag
Studien pekar på ett minskat behov av kommunalt försörjningsstöd. Mellan 2000 och 4000 hushåll bedöms kunna lämna socialbidragssystemet, vilket kan minska kommunernas kostnader med upp till omkring 340 miljoner kronor per år.
Samtidigt beräknas kostnaden för reformen uppgå till mellan 2,2 och 4,7 miljarder kronor årligen, beroende på vilken beloppsnivå som väljs.
– Det familjepolitiska området har varit eftersatt under hela 2000-talet. Reformen är ett sätt att försöka återta ambitionsnivån och stärka de insatser som riktar sig till dem som är särskilt ekonomiskt utsatta i samhället, säger Tapio Salonen.
