Studie lyfter Inga Löwdins strategier för jämställd skidåkning

– Många känner till Inga Löwdin, och vet att hon haft stor betydelse, men det finns väldigt lite skrivet om henne. Vi ville förstå vad som låg bakom hennes framgång, säger Daniel Svensson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, som i ett forskningsprojekt tillsammans med Anna Åberg, teknikhistoriker vid Chalmers tekniska högskola, undersökt hur Inga Löwdin arbetade.

Genom Riksarkivet har forskarna fått tillgång till ett omfattande material: brev, mötesprotokoll och anteckningar som ger en unik inblick i hennes strategiska arbete.

Inga Löwdin (1917–2008) började som skidåkare och tränare, men blev snart en nyckelperson inom internationella skidförbundet.

– En viktig framgångsfaktor var att hon kombinerade praktisk erfarenhet med akademisk utbildning. Hon var idrottare på elitnivå, men dessutom beläst, och talade sju språk, vilket gjorde att hon kunde verka internationellt på ett sätt som var ovanligt för kvinnor inom idrotten under stora delar av 1900-talet.

Nätverkade internationellt

En annan av Inga Löwdins styrkor var hennes förmåga att bygga starka nätverk, både med kvinnliga kollegor som Elsa Roth och manliga allierade som Sigge Bergman.

– Hon kallade sig inte feminist, men i brevväxlingen ser vi att hon var medveten om sin outsiderposition i en mansdominerad värld. Frustrationen är tydlig – men också beslutsamheten, säger Daniel Svensson.

Längre lopp ansågs farligt för kvinnor

Löwdin använde forskning för att argumentera mot föreställningen att kvinnor inte klarar samma distanser som män. Hon drev på för fler lopp, tuffare banor och bättre resurser för kvinnliga åkare.

– Motståndet var stort, det ansågs farligt för kvinnor att åka längre lopp. Men Inga Löwdin tog stöd av vetenskap. Hon visade att det gick att förändra idrotten inifrån – med kunskap, nätverk och strategiskt arbete.

Det finns fortfarande mycket jämställdhetsarbete att göra inom idrottsrörelsen. Vi hoppas att resultaten genom exemplet Inga Löwdin, kan inspirera fler att arbeta för en mer inkluderande och demokratisk idrott.

Daniel Svensson

Trots att arbetet med lika möjligheter inom skididrotten har pågått länge, dröjde det ända till säsongen 2022–2023 innan kvinnor tilläts tävla på femmilsdistansen i världscupen.

– Det finns fortfarande mycket jämställdhetsarbete att göra inom idrottsrörelsen. Vi hoppas att resultaten genom exemplet Inga Löwdin, kan inspirera fler att arbeta för en mer inkluderande och demokratisk idrott.

Fler avgörande insatser lyfts fram

Arbetet har redan lett vidare: en gästdoktorand från universitetet i Luzern gör nu en studie om Elsa Roth, Löwdins schweiziska kollega, vid institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet

– På så sätt fortsätter berättelsen – och fler kvinnors avgörande insatser kan komma fram i ljuset, säger Daniel Svensson.