Klang – Musik i förskola

Något kort om din pedagogiska och musikaliska bakgrund:

Jeg er utdannet musiker og musikkpedagog fra Rogaland Musikkonservatorium (nå UiS), videreutdanning i småbarnspedagogikk ved barnehagelærerutdanningen i Stavanger (nå UiS) , master og ph.d. i musikkvitenskap ved NTNU Musikk. I ca 20 år drev jeg Musikkmanesjen, en privat kulturinstitusjon hvor foreldre og barn og barnehagefolk kom til musikalsk samvær. Jeg har nå i flere år være instituttleder ved NTNU Musikk. Jeg har skrevet flere bøker om bl.a. sammenhengen mellom sang og språktilegnelse, om vår medfødte musikalitet, og om betydningen musikk har for oss mennesker.

Någon av dina publikationer som du vill att vi ska länka till:

Togetherness!: adult companionship – the key to music making in kindergarten

Hva er musikk - egentlig?

1. Vad forskar du om för tillfället?

Kirsten Halle og jeg forsker på hvor avgjørende det er at de ansatte i barnehagen har et musiserende fellesskap, altså at de får med hverandre på å synge og musisere sammen og ikke bare tenker på at det å synge er noe man skal gjøre sammen med barna. Det vi ser er nemlig at i de barnehagene hvor man får til dette, så synges og musiseres det veldig mye mer. Men spørsmålet er: hvordan skal vi få til dette?

2. Varför har du intresserat dig för just detta ämne?

Jeg har siden tidlig 1990-tall jobbet for å få mer musisering inn i barnehagen på ulike måter: å lære bort gode sanger man kan bruke, å lære bort hvordan man kan ha gode musikksamlinger, å snakke om at alle er musikalske, å hjelpe folk til å forstå at ”alle kan synge”, å øve på å synge ”med den stemmen man har”...alt uten at jeg har klart å knekke nøtten. Så jeg har fortsatt å forske, og for et par år siden hadde vi et forskningsprosjekt hvor dette – fellesskapet blant de voksne – dukket opp som en ny faktor.

3. Vad är din viktigaste drivkraft som forskare?

Vissheten om at musikken er limet mellom mennesker, vår beredskap, vår menneskelighet. Vi kan ikke miste evnen til og troen på at vi kan musisere, også uten at man er profesjonell musiker.

4. Har du något annat spännande på gång som du vill dela med dig av? 

Vi skriver en bok om akkurat dette forskningstemaet som til nå kun har vært publisert i engelsksspråklige kompliserte vitenskapelige artikler.

5. Vilken forskare vill du skicka vidare ”5 snabba” till och varför? 

Min forskerkompanjong Kirsten Halle ved Universitetet i Stavanger som har et særskilt fokus på musikalsk nærvær hos den voksne i møte med barn.

Något kort om din pedagogiska och musikaliska bakgrund:

Jeg har hele mitt liv vært veldig glad i å synge. Min grunnutdanning er fra Bergen Musikkonservatorium, hvor jeg utdannet meg som sanger, sangpedagog og musikklærer.

Da jeg skrev hovedoppgaven i musikkpedagogikk i 1998 laget jeg begrepet «stemmeskam». Jeg hadde lenge undret meg over at det var så mange som vegret seg for å synge for andre. Å synge ble forbundet med prestasjon, heller enn sangglede.

Jeg forsket på sang i doktoravhandlingen min også, men da var ikke stemmeskam tematikken, snarere vokal identitetsutvikling hos profesjonelle sangere innenfor klassisk, pop og jazz. Hva er det sangere opplever at de må leve opp til for å kjenne seg som «ekte» sangere innenfor sin sjanger?

Någon av dina publikationer som du vill att vi ska länka till:

Kan stemmeskam overvinnes? Om helsefremmende aspekter ved profesjonelle sangeres identitetsarbeid.

Voice shame: Self-censorship in vocal performance«Det finnes en sang for alt!» Ansattes begrunnelser for sang i barnehage og skole–en empirisk studie 

1.Vad forskar du om för tillfället?

Jeg er hovedredaktør av en forskningsantologi om musikkpedagogikk og narrativ forskning. Boken kommer i oktober 2024, og har tittelen: Methodological Musings: Thinking with Narrative in Music Education Research.

2. Varför har du intresserat dig för just detta ämne?

Narrativ forskning har opptatt meg mye de siste årene. Vi bærer med oss alle erfaringene våre gjennom livet og de former oss til å bli de vi er. Vi kan forske gjennom ”å tenke med narrativer”. Det innebærer en bevisstgjøringsprosess der små og store fortellinger kan settes sammen til nye forståelser som biter i et puslespill. Jeg har nettopp skrevet ferdig et kapittel hvor jeg har gjort bruk av denne metoden.

3. Vad är din viktigaste drivkraft som forskare?

Sang og stemmebruk har hele tiden vært omdreiningspunktet i min forskning og jeg har gått i mange retninger i mine forskingsprosjekter. Jeg har vært mye opptatt av hvordan vi voksne er forbilder for barn. Det er så vesentlig at vi våger å være hørbare uten å skamme oss over lyden vår, for barn kopierer oss. Jeg brenner for at studenter skal kjenne på sangglede, stemmetrygghet og kroppstillit, at det skal være gøy å synge sammen. Jeg bruker enhver anledning til å leke med stemmen sammen med korsangerne og studentene mine. Drivkraften min er at vi må kunne tulle og tøyse med stemmen, være uhøytidelige og lekne. Da er det mye lettere å snakke sammen om hvordan vi kan være gode ambassadører for sang i barnehage, skole og fritid.

4. Har du något annat spännande på gång som du vill dela med dig av?

Syng litt hver dag. Ta timeout fra sosiale medier, og være her og nå. En av korsangerne mine sa dette til meg på sist øvelse: «Når jeg er på kor, legger jeg alt annet fra meg ute i gangen. Det gjør så godt å synge at jeg glemmer tid og sted.»

5. Vilken forskare vill du skicka vidare ”5 snabba” till och varför?

Jeg anbefaler Nora Bilalovic Kulset, for tiden instituttleder på Institutt for musikk, NTNU. Hun har skrevet om musikkens betydning i menneskelivet, og er en markant og uredd forskningsformidler. Hun underviser studenter, og har mye erfaring med å tilrettelegge musikkstunder for barn og foreldre, noe som også resulterte i hennes doktorgrad om musikalsk trygghet hos voksne i flerspråklige barnehager.

Något kort om din pedagogiska och musikaliska bakgrund:

Jag är utbildad fritidspedagog och musiklärare med inriktning sång och musik för förskola och lågstadiet. Jag har i 30 år undervisat blivande förskollärare, fritidshemslärare och lärare mot grundskolans tidigare år i musik och musikdidaktik. Våren 2022 disputerade jag i musikpedagogik vid Høgskolen i Innlandet, campus Hamar.

Någon av dina publikationer som du vill att vi ska länka till:

Min avhandling ”Förskollärare kan delta i musikaliskt lekande, men avstår: en kvalitativ studie om musikalisk emancipation” 

1. Vad forskar du om för tillfället?

Jag forskar om gemensamt musikaliskt lekande i fritidshem tillsammans med både elever och fritidshemslärare i ett forskningsprojekt som vi kallat ”Att skapa lekvärldar genom musikaliskt lekande”. Det är ett praktiknära forskningsprojekt där jag tillsammans med en kollega initierar ett möte mellan ett tillåtande musikaliskt utforskande och lekande med ljud och rösten som är både högljutt och improviserat och en lekvärld som skapas av att min kollega dyker upp och gestaltar en rädd vuxen som inte vågar använda rösten eller göra ljud av rädsla för att göra fel. Teorin om lekvärldar kommer från Gunilla Lindqvist.

2. Varför har du intresserat dig för just detta ämne?

Jag anser att musicerandet måste starta i lusten och en tro på att man kan kommunicera och berätta med hjälp av ljud, röst och kropp, på samma sätt som barn gör när de leker. Vuxna kan också leka musikaliskt om någon legitimerar det eller om det är socialt accepterat. Det handlar även om att försöka utveckla ett friare förhållningssätt till musik där både barns och vuxnas idéer står i centrum, en fritidshemsmusik bygger på lek och utforskande och är ett alternativ till skolmusik. Jag intresserar mig för olika sätt att tillgängliggöra och öppna för en mångfald av sätt att uttrycka och använda sig av musik som en självklarhet på fritids.

3. Vad är din viktigaste drivkraft som forskare?

Att skapa möjligheter för alla att kunna delta i lekfulla musikaliska sammanhang genom ett kritiskt förhållningssätt som ifrågasätter de åsikter som vi tar för givna både kring musik, barn och pedagoger. Ett exempel är tanken på behovet av fostran och kontroll som kan kopplas till just pedagogrollen när det handlar om musik i olika utbildningssammanhang och att människor på ett oproblematiskt sätt hindras och exkluderas av kulturella hierarkier och tankesätt. Det fria måste inte stå i motsatsförhållande till traditionellt gemensamt sjungande eller musicerande, men det är något annat. Jag strävar efter att skapa diskussioner kring balansen mellan att få göra själv och göra lika och om vikten av att undvika korrigerande handlingar i sammanhang där de inte fyller någon funktion.

4. Har du något annat spännande på gång som du vill dela med dig av?

Ja, för den som är nyfiken på hur vi har tänkt kring projektet och vad vi har gjort finns nu en podd i 5 avsnitt ”Att skapa lekvärldar genom musikaliskt lekande” på Pedagog Värmlands hemsida. 

Lyssna på podden: Att skapa lekvärldar genom musikaliskt lekande

5. Vilken forskare vill du skicka vidare ”5 snabba” till och varför?

Maria Wassrin för hennes unika forskning där hon undersökt små barns intresse för musik och utforskande av ljud och visat exempel både på starka musikaliska åsikter och handlingskraft som skapar ny förståelse för musikaliskt meningsskapande. Hon visar också på behovet av att ta småbarns musicerande på allvar och betydelsen av att organisera rummet så att musikinstrument och material blir tillgängligt även för de allra minsta.

Något kort om din pedagogiska och musikaliska bakgrund

Min pedagogiska erfarenhet fick jag först i förskolan där jag arbetat sedan 80-talet, först som barnskötare, sedan som förskollärare och förskolechef. Förutom att arbeta på förskola med musik har jag undervisat i musik på lågstadiet, samt arbetat som klassiskt skolad sångare. 2010 fick jag förmånen att gå en forskarskola för förskollärare, vilket resulterade i en licentiatuppsats om de yngsta barnens möjligheter till delaktighet i musikaktiviteter i förskolan.

Jag fortsatte sedan min forskarutbildning och 2016 blev jag doktor i de estetiska ämnenas didaktik med inriktning mot musik. Efter min disputation arbetar jag som lektor och undervisar i kurser med musik-inslag, främst på förskollärarprogrammet.

Någon av dina publikationer som du vill att vi ska belysa

Ja, min avhandling Towards Musicking in a Public Sphere – 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish Preschool. Där undersöker jag hur ett ”förskolemusikämne” förhandlas fram på olika nivåer; dels lokalt ”här och nu” i musikaktiviteterna i den specifika förskolan, dels genom att titta på hur detta ämne konstrueras genom pedagogernas barnsyn, deras syn på musik och synen på sin egen roll i förhållande till dessa. Slutligen resonerar jag kring hur man kan förstå detta på filosofisk, politisk och medborgerlig nivå. Resultatet visar bland annat att förskollärare och barn är medskapare av detta ”förskolemusikämne”, vilket gör att ämnet kan se mycket olika ut när det gäller barns delaktighet i musikaktiviteter.

Avhandlingen Towards Musicking in a Public Sphere

1. Vad är ditt största pedagogiska intresse för tillfället?

Jag undervisar mycket i musik i förskollärarprogrammet och mitt största intresse där är att utforma övningar som kan få studenter som saknar erfarenheter av musicerande att både vilja och kunna skapa musik tillsammans med barn. Jag presenterar ljud som musikens grundmaterial, vilket på olika sätt sedan organiseras till musik. Jag introducerar också nya metaforer för hur musikskapande kan gå till, som till exempel att man kan bygga ihop olika mindre musiksegment som ”klossar” till musikstycken. Att skapa ett stycke musik behöver då inte upplevas som något stort och svårt.

2. Varför har du intresserat dig för just detta ämne?

Studier visar att vi på förskolan mest reproducerar musik genom att sjunga färdiga sånger i samlingar. Vi behöver därför förflytta oss mer mot musikskapande för att barnen i slutändan ska få möjlighet att använda musik som eget uttryck. När barn får skapa får de också större agens än när de bara erbjuds att reproducera färdigt musikaliskt material.

3. Vad är din viktigaste drivkraft som forskare?

En stark drivkraft är att ta de yngsta barnens perspektiv för att försöka förstå hur de kan bli medskapare i det som har med musik att göra på förskolan. I förlängningen innebär detta en nyfikenhet kring hur pedagoger kan agera för att detta ska bli möjligt. Ett sätt att undersöka detta är att utgå ifrån att vi människor ser saker, som exempelvis musik, som förgivet tagna. Föreställningar som alltså kan ”avläras” och ersättas av andra som är mer lämpade i arbetet med att möjliggöra barns delaktighet i musik. Att alltså sätta nya ord på tillvaron och därigenom förstå den på förut okända sätt. Jag tycker också att det är spännande att undersöka hur olika aspekter i vår komplexa tillvaro samverkar och leder till helt skilda möjligheter och scenarier för barn och pedagoger.

4. Har du något annat du vill dela med dig av?

Ja, jag vill gärna dela med mig av mina tankar från kapitlet A broadened approach towards musical improvisation as a foundation for very young children’s agency i antologin Expanding the Space for Improvisation Pedagogy in Music: A Transdisciplinary Approach / [ed] Guro Gravem Johansen, Kari Holdhus, Christina Larsson, Una MacGlone, Routledge, 2020, s. 33-50.

I kapitlet föreslår jag att musikalisk improvisation med de yngsta barnen i förskolan ses som ett fält bestående av både musik och kommunikation, där inga gränser finns mellan vad som ses som musikaliska handlingar och vad som ses som andra kommunikativa handlingar. Om barn får agera utifrån vad musik ger för erbjudanden och bestämma vad den ”kan blandas med” och pedagoger lyssnar till det, så blir barnen mer delaktiga. Jag frågar mig där:

• vem har makten att avgöra var gränsen går mellan musikaliska handlingar och utommusikaliska handlingar?
• Vem har rätt att definiera begreppet musik (vilket är kärnan i musikalisk improvisation)?
• vem äger ramarna för det improvisatoriska evenemanget?

Om musik och improvisation ses som sociala och kulturella konstruktioner, då kan de också omförhandlas. Detta kräver dock ett sätt att lyssna och handla där pedagoger inte alltid avgränsar musikaliska göranden i improvisation enbart till ”rena” musikaliska handlingar, utan där improvisationsaktiviteter också kan omfatta andra handlingar och fenomen, såsom exempelvis dans, bild och lek.

5. Vilken forskare vill du skicka vidare ”5 snabba” till och varför?

Tiri Bergesen Schei för hennes mångsidiga forskning inom musikpedagogik. Hon bidrar med teoretiska perspektiv som inte är så vanliga i forskning om musik på förskola, vilket ger möjlighet att ställa annorlunda frågor, bland annat om vilka föreställningar som blir synliga i pedagogers tal om sjungande i förskolan och vad detta kan få för konsekvens för sångämnet.

Hon har också undersökt pedagogers förhållande till sin röst och myntat begreppet ”stemmeskam”, som är vanligt att pedagoger upplever, vilket gör att dessa undviker att sjunga med barnen.

Peter Lilja, prefekt, institutionen Barndom, utbildning, samhälle, MAU

Ylva Holmberg,lektor i pedagogik, institutionen Barndom, utbildning, samhälle, MAU

Åsa Sahlee, universitetsadjunkt musik, institutionen Barndom, utbildning, samhälle, MAU

Birgitta Henecke, strateg inom forskning och utveckling, förskoleförvaltningen, Malmö stad

Anna Karlfelt, utbildningschef, förskoleförvaltningen, Malmö stad

Ulrika Glaser, utvecklingsledare, förskoleförvaltningen, Malmö stad