Klang – Musik i förskola
Vi ser varandra och möts i musikens språk.
Olle Mörkberg, förskollärare.
Aktuellt
Ny artikel om musikkunskap, mod och visioner
Ny artikel om musikkunskap, mod och visioner
Musikinriktade lärares resonemang om musikutövning i förskolan: Musikkunskap, mod och visioner, av Ylva Holmberg, Malmö universitet, och Marie-Helene Zimmerman Nilsson, Högskolan Väst. Studien syftar till att utforska och diskutera hur lärare specialiserade på musik närmar sig musikpraktik inom förskolemiljö.
Nora Bilalovic Kulset: Om musikalisk gemenskap i förskolan
Något kort om din pedagogiska och musikaliska bakgrund:
Jeg er utdannet musiker og musikkpedagog fra Rogaland Musikkonservatorium (nå UiS), videreutdanning i småbarnspedagogikk ved barnehagelærerutdanningen i Stavanger (nå UiS) , master og ph.d. i musikkvitenskap ved NTNU Musikk. I ca 20 år drev jeg Musikkmanesjen, en privat kulturinstitusjon hvor foreldre og barn og barnehagefolk kom til musikalsk samvær. Jeg har nå i flere år være instituttleder ved NTNU Musikk. Jeg har skrevet flere bøker om bl.a. sammenhengen mellom sang og språktilegnelse, om vår medfødte musikalitet, og om betydningen musikk har for oss mennesker.
Någon av dina publikationer som du vill att vi ska länka till:
Togetherness!: adult companionship – the key to music making in kindergarten
1. Vad forskar du om för tillfället?
Kirsten Halle og jeg forsker på hvor avgjørende det er at de ansatte i barnehagen har et musiserende fellesskap, altså at de får med hverandre på å synge og musisere sammen og ikke bare tenker på at det å synge er noe man skal gjøre sammen med barna. Det vi ser er nemlig at i de barnehagene hvor man får til dette, så synges og musiseres det veldig mye mer. Men spørsmålet er: hvordan skal vi få til dette?
2. Varför har du intresserat dig för just detta ämne?
Jeg har siden tidlig 1990-tall jobbet for å få mer musisering inn i barnehagen på ulike måter: å lære bort gode sanger man kan bruke, å lære bort hvordan man kan ha gode musikksamlinger, å snakke om at alle er musikalske, å hjelpe folk til å forstå at ”alle kan synge”, å øve på å synge ”med den stemmen man har”...alt uten at jeg har klart å knekke nøtten. Så jeg har fortsatt å forske, og for et par år siden hadde vi et forskningsprosjekt hvor dette – fellesskapet blant de voksne – dukket opp som en ny faktor.
3. Vad är din viktigaste drivkraft som forskare?
Vissheten om at musikken er limet mellom mennesker, vår beredskap, vår menneskelighet. Vi kan ikke miste evnen til og troen på at vi kan musisere, også uten at man er profesjonell musiker.
4. Har du något annat spännande på gång som du vill dela med dig av?
Vi skriver en bok om akkurat dette forskningstemaet som til nå kun har vært publisert i engelsksspråklige kompliserte vitenskapelige artikler.
5. Vilken forskare vill du skicka vidare ”5 snabba” till och varför?
Min forskerkompanjong Kirsten Halle ved Universitetet i Stavanger som har et særskilt fokus på musikalsk nærvær hos den voksne i møte med barn.
Tiri Beate Bergesen Schei: Om röstskam
Något kort om din pedagogiska och musikaliska bakgrund:
Jeg har hele mitt liv vært veldig glad i å synge. Min grunnutdanning er fra Bergen Musikkonservatorium, hvor jeg utdannet meg som sanger, sangpedagog og musikklærer.
Da jeg skrev hovedoppgaven i musikkpedagogikk i 1998 laget jeg begrepet «stemmeskam». Jeg hadde lenge undret meg over at det var så mange som vegret seg for å synge for andre. Å synge ble forbundet med prestasjon, heller enn sangglede.
Jeg forsket på sang i doktoravhandlingen min også, men da var ikke stemmeskam tematikken, snarere vokal identitetsutvikling hos profesjonelle sangere innenfor klassisk, pop og jazz. Hva er det sangere opplever at de må leve opp til for å kjenne seg som «ekte» sangere innenfor sin sjanger?
Någon av dina publikationer som du vill att vi ska länka till:
Voice shame: Self-censorship in vocal performance (pdf)«Det finnes en sang for alt!» Ansattes begrunnelser for sang i barnehage og skole–en empirisk studie
1.Vad forskar du om för tillfället?
Jeg er hovedredaktør av en forskningsantologi om musikkpedagogikk og narrativ forskning. Boken kommer i oktober 2024, og har tittelen: Methodological Musings: Thinking with Narrative in Music Education Research.
2. Varför har du intresserat dig för just detta ämne?
Narrativ forskning har opptatt meg mye de siste årene. Vi bærer med oss alle erfaringene våre gjennom livet og de former oss til å bli de vi er. Vi kan forske gjennom ”å tenke med narrativer”. Det innebærer en bevisstgjøringsprosess der små og store fortellinger kan settes sammen til nye forståelser som biter i et puslespill. Jeg har nettopp skrevet ferdig et kapittel hvor jeg har gjort bruk av denne metoden.
3. Vad är din viktigaste drivkraft som forskare?
Sang og stemmebruk har hele tiden vært omdreiningspunktet i min forskning og jeg har gått i mange retninger i mine forskingsprosjekter. Jeg har vært mye opptatt av hvordan vi voksne er forbilder for barn. Det er så vesentlig at vi våger å være hørbare uten å skamme oss over lyden vår, for barn kopierer oss. Jeg brenner for at studenter skal kjenne på sangglede, stemmetrygghet og kroppstillit, at det skal være gøy å synge sammen. Jeg bruker enhver anledning til å leke med stemmen sammen med korsangerne og studentene mine. Drivkraften min er at vi må kunne tulle og tøyse med stemmen, være uhøytidelige og lekne. Da er det mye lettere å snakke sammen om hvordan vi kan være gode ambassadører for sang i barnehage, skole og fritid.
4. Har du något annat spännande på gång som du vill dela med dig av?
Syng litt hver dag. Ta timeout fra sosiale medier, og være her og nå. En av korsangerne mine sa dette til meg på sist øvelse: «Når jeg er på kor, legger jeg alt annet fra meg ute i gangen. Det gjør så godt å synge at jeg glemmer tid og sted.»
5. Vilken forskare vill du skicka vidare ”5 snabba” till och varför?
Jeg anbefaler Nora Bilalovic Kulset, for tiden instituttleder på Institutt for musikk, NTNU. Hun har skrevet om musikkens betydning i menneskelivet, og er en markant og uredd forskningsformidler. Hun underviser studenter, og har mye erfaring med å tilrettelegge musikkstunder for barn og foreldre, noe som også resulterte i hennes doktorgrad om musikalsk trygghet hos voksne i flerspråklige barnehager.
Mona Persson Aronsson: Om musikaliskt lekande
Något kort om din pedagogiska och musikaliska bakgrund:
Jag är utbildad fritidspedagog och musiklärare med inriktning sång och musik för förskola och lågstadiet. Jag har i 30 år undervisat blivande förskollärare, fritidshemslärare och lärare mot grundskolans tidigare år i musik och musikdidaktik. Våren 2022 disputerade jag i musikpedagogik vid Høgskolen i Innlandet, campus Hamar.
Någon av dina publikationer som du vill att vi ska länka till:
1. Vad forskar du om för tillfället?
Jag forskar om gemensamt musikaliskt lekande i fritidshem tillsammans med både elever och fritidshemslärare i ett forskningsprojekt som vi kallat ”Att skapa lekvärldar genom musikaliskt lekande”. Det är ett praktiknära forskningsprojekt där jag tillsammans med en kollega initierar ett möte mellan ett tillåtande musikaliskt utforskande och lekande med ljud och rösten som är både högljutt och improviserat och en lekvärld som skapas av att min kollega dyker upp och gestaltar en rädd vuxen som inte vågar använda rösten eller göra ljud av rädsla för att göra fel. Teorin om lekvärldar kommer från Gunilla Lindqvist.
2. Varför har du intresserat dig för just detta ämne?
Jag anser att musicerandet måste starta i lusten och en tro på att man kan kommunicera och berätta med hjälp av ljud, röst och kropp, på samma sätt som barn gör när de leker. Vuxna kan också leka musikaliskt om någon legitimerar det eller om det är socialt accepterat. Det handlar även om att försöka utveckla ett friare förhållningssätt till musik där både barns och vuxnas idéer står i centrum, en fritidshemsmusik bygger på lek och utforskande och är ett alternativ till skolmusik. Jag intresserar mig för olika sätt att tillgängliggöra och öppna för en mångfald av sätt att uttrycka och använda sig av musik som en självklarhet på fritids.
3. Vad är din viktigaste drivkraft som forskare?
Att skapa möjligheter för alla att kunna delta i lekfulla musikaliska sammanhang genom ett kritiskt förhållningssätt som ifrågasätter de åsikter som vi tar för givna både kring musik, barn och pedagoger. Ett exempel är tanken på behovet av fostran och kontroll som kan kopplas till just pedagogrollen när det handlar om musik i olika utbildningssammanhang och att människor på ett oproblematiskt sätt hindras och exkluderas av kulturella hierarkier och tankesätt. Det fria måste inte stå i motsatsförhållande till traditionellt gemensamt sjungande eller musicerande, men det är något annat. Jag strävar efter att skapa diskussioner kring balansen mellan att få göra själv och göra lika och om vikten av att undvika korrigerande handlingar i sammanhang där de inte fyller någon funktion.
4. Har du något annat spännande på gång som du vill dela med dig av?
Ja, för den som är nyfiken på hur vi har tänkt kring projektet och vad vi har gjort finns nu en podd i 5 avsnitt ”Att skapa lekvärldar genom musikaliskt lekande” på Pedagog Värmlands hemsida.
Lyssna på podden: Att skapa lekvärldar genom musikaliskt lekande
5. Vilken forskare vill du skicka vidare ”5 snabba” till och varför?
Maria Wassrin för hennes unika forskning där hon undersökt små barns intresse för musik och utforskande av ljud och visat exempel både på starka musikaliska åsikter och handlingskraft som skapar ny förståelse för musikaliskt meningsskapande. Hon visar också på behovet av att ta småbarns musicerande på allvar och betydelsen av att organisera rummet så att musikinstrument och material blir tillgängligt även för de allra minsta.
Maria Wassrin: Om musikaliska handlingar i förskolan
Något kort om din pedagogiska och musikaliska bakgrund
Min pedagogiska erfarenhet fick jag först i förskolan där jag arbetat sedan 80-talet, först som barnskötare, sedan som förskollärare och förskolechef. Förutom att arbeta på förskola med musik har jag undervisat i musik på lågstadiet, samt arbetat som klassiskt skolad sångare. 2010 fick jag förmånen att gå en forskarskola för förskollärare, vilket resulterade i en licentiatuppsats om de yngsta barnens möjligheter till delaktighet i musikaktiviteter i förskolan.
Jag fortsatte sedan min forskarutbildning och 2016 blev jag doktor i de estetiska ämnenas didaktik med inriktning mot musik. Efter min disputation arbetar jag som lektor och undervisar i kurser med musik-inslag, främst på förskollärarprogrammet.
Någon av dina publikationer som du vill att vi ska belysa
Ja, min avhandling Towards Musicking in a Public Sphere – 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish Preschool. Där undersöker jag hur ett ”förskolemusikämne” förhandlas fram på olika nivåer; dels lokalt ”här och nu” i musikaktiviteterna i den specifika förskolan, dels genom att titta på hur detta ämne konstrueras genom pedagogernas barnsyn, deras syn på musik och synen på sin egen roll i förhållande till dessa. Slutligen resonerar jag kring hur man kan förstå detta på filosofisk, politisk och medborgerlig nivå. Resultatet visar bland annat att förskollärare och barn är medskapare av detta ”förskolemusikämne”, vilket gör att ämnet kan se mycket olika ut när det gäller barns delaktighet i musikaktiviteter.
Avhandlingen Towards Musicking in a Public Sphere
1. Vad är ditt största pedagogiska intresse för tillfället?
Jag undervisar mycket i musik i förskollärarprogrammet och mitt största intresse där är att utforma övningar som kan få studenter som saknar erfarenheter av musicerande att både vilja och kunna skapa musik tillsammans med barn. Jag presenterar ljud som musikens grundmaterial, vilket på olika sätt sedan organiseras till musik. Jag introducerar också nya metaforer för hur musikskapande kan gå till, som till exempel att man kan bygga ihop olika mindre musiksegment som ”klossar” till musikstycken. Att skapa ett stycke musik behöver då inte upplevas som något stort och svårt.
2. Varför har du intresserat dig för just detta ämne?
Studier visar att vi på förskolan mest reproducerar musik genom att sjunga färdiga sånger i samlingar. Vi behöver därför förflytta oss mer mot musikskapande för att barnen i slutändan ska få möjlighet att använda musik som eget uttryck. När barn får skapa får de också större agens än när de bara erbjuds att reproducera färdigt musikaliskt material.
3. Vad är din viktigaste drivkraft som forskare?
En stark drivkraft är att ta de yngsta barnens perspektiv för att försöka förstå hur de kan bli medskapare i det som har med musik att göra på förskolan. I förlängningen innebär detta en nyfikenhet kring hur pedagoger kan agera för att detta ska bli möjligt. Ett sätt att undersöka detta är att utgå ifrån att vi människor ser saker, som exempelvis musik, som förgivet tagna. Föreställningar som alltså kan ”avläras” och ersättas av andra som är mer lämpade i arbetet med att möjliggöra barns delaktighet i musik. Att alltså sätta nya ord på tillvaron och därigenom förstå den på förut okända sätt. Jag tycker också att det är spännande att undersöka hur olika aspekter i vår komplexa tillvaro samverkar och leder till helt skilda möjligheter och scenarier för barn och pedagoger.
4. Har du något annat du vill dela med dig av?
Ja, jag vill gärna dela med mig av mina tankar från kapitlet A broadened approach towards musical improvisation as a foundation for very young children’s agency i antologin Expanding the Space for Improvisation Pedagogy in Music: A Transdisciplinary Approach / [ed] Guro Gravem Johansen, Kari Holdhus, Christina Larsson, Una MacGlone, Routledge, 2020, s. 33-50.
I kapitlet föreslår jag att musikalisk improvisation med de yngsta barnen i förskolan ses som ett fält bestående av både musik och kommunikation, där inga gränser finns mellan vad som ses som musikaliska handlingar och vad som ses som andra kommunikativa handlingar. Om barn får agera utifrån vad musik ger för erbjudanden och bestämma vad den ”kan blandas med” och pedagoger lyssnar till det, så blir barnen mer delaktiga. Jag frågar mig där:
- vem har makten att avgöra var gränsen går mellan musikaliska handlingar och utommusikaliska handlingar?
- Vem har rätt att definiera begreppet musik (vilket är kärnan i musikalisk improvisation)?
- vem äger ramarna för det improvisatoriska evenemanget?
Om musik och improvisation ses som sociala och kulturella konstruktioner, då kan de också omförhandlas. Detta kräver dock ett sätt att lyssna och handla där pedagoger inte alltid avgränsar musikaliska göranden i improvisation enbart till ”rena” musikaliska handlingar, utan där improvisationsaktiviteter också kan omfatta andra handlingar och fenomen, såsom exempelvis dans, bild och lek.
5. Vilken forskare vill du skicka vidare ”5 snabba” till och varför?
Tiri Bergesen Schei för hennes mångsidiga forskning inom musikpedagogik. Hon bidrar med teoretiska perspektiv som inte är så vanliga i forskning om musik på förskola, vilket ger möjlighet att ställa annorlunda frågor, bland annat om vilka föreställningar som blir synliga i pedagogers tal om sjungande i förskolan och vad detta kan få för konsekvens för sångämnet.
Hon har också undersökt pedagogers förhållande till sin röst och myntat begreppet ”stemmeskam”, som är vanligt att pedagoger upplever, vilket gör att dessa undviker att sjunga med barnen.
Opera för små barn – ingen liten grej!
Några nallepirater har gått på grund vid en öde ö. De väntar förgäves på att vattnet ska stiga och hjälpa dem att komma loss och ge sig ut på äventyr. En dag upptäcker nallekaptenen att vattnet stiger, men det är inget vanligt vatten. Vad är det för droppar som blivit till en pöl, en flod, ett hav?
Opera för små barn – ingen liten grej!
Några nallepirater har gått på grund vid en öde ö. De väntar förgäves på att vattnet ska stiga och hjälpa dem att komma loss och ge sig ut på äventyr. En dag upptäcker nallekaptenen att vattnet stiger, men det är inget vanligt vatten. Vad är det för droppar som blivit till en pöl, en flod, ett hav?
Att svaret på den frågan är Nallegråt vet Agnes Knutsson och Viktoria Blom, som studerar på förskollärarutbildningen med musikprofil på Malmö universitet. Under våren har de deltagit i samarbetet med Operaverkstan på Malmö Opera, kring föreställningen Nalle Havsöga, en nyskriven opera baserad på en bok av Malte Persson med samma namn. Viktoria hade mest sett opera på TV förut:
Jag brukar inte titta på teater, och opera är relativt nytt för mig, men det här är ju magnifikt! Som terapi för själen!
Studenterna läser kursen Barndom och lärande: Musik och didaktik, och som en del i den kursen har de fått inblick i hur produktionen av operaföreställningen Nalle Havsöga gått till. Under en hel dag har de fått vara med bakom kulisserna: de har deltagit på en repetition, fått se hur en förskolegrupp används som referens i produktionen och de har diskuterat det inspirationsmaterial för pedagoger som tillhör föreställningen.
Avslutningen på samarbetet var när studenterna fick se den färdiga föreställningen tillsammans med en barnpublik. Då fick de tillfälle att studera barnens reaktioner:
– Vi tittade mycket på hur barnen agerade under föreställningen, vissa behövde pilla lite på kuddarna de satt på, andra sa hej till karaktärerna på scenen, och när pingvinen sa pi pi pi var det ett av barnen som svarade tillbaka med att säga Pippi! berättar Viktoria.
– Scenen där de tar upp nallen ur huset, då har jag svårt att hålla tårarna tillbaka. Det kändes i hela salongen. Jag tittade på barnen, några av dem ville springa till en vuxen och få en kram och sen ta sig tillbaka till kompisarna, säger Agnes.
Genuina upplevelser är betydelsefulla för framtida val av kulturupplevelser
Ylva Holmberg, lektor i musikpedagogik på Malmö universitet och undervisande lärare i kursen:
– Jag tänker att detta sätter mycket större spår hos studenterna än vad jag först trodde att samarbetet skulle göra. Föreställningen väcker så många tankar och det är en verkligen en genuin, känslomässig upplevelse – det tror jag har väldigt stor betydelse för att studenterna ska jobba med den här typen av upplevelser med barnen både under sin praktik och sen när de kommer ut som förskollärare.
– Många barnföreställningar är så himla glada och glättiga, men här ges ett helt annat djup som erbjuder ett närmande till konsten, på ett sätt som man erbjuder barn i alldeles för liten utsträckning idag, tror jag.
För många kan opera vara förknippat med stereotypa föreställningar, som att opera endast är för en viss sorts människor och att man ska vara extra musikkunnig för att uppskatta opera. Eller, att man åtminstone måste vara vuxen. Malmö operaverkstad vill visa en annan sida:
Det är förståelsen och nyfikenheten hos de vuxna vi får jobba med: både när det gäller föreställningarnas innehåll och operan som konstform. Det gäller att de vuxna, som ju är de som köper biljetterna, ska bli trygga med att komma hit.
Carolina Lindau, producent.
Ja, precis. Och därför har det varit otroligt värdefullt att få träffa studenterna. Det är ju de vi vill ha hit i framtiden, som förskollärare med sina barngrupper, fortsätter Hanna Hjalmarsson, projektledare publikutveckling.
Att arbeta med opera på förskolan
Agnes menar att hon genom mötet med Nalle Havsöga fått bekräftelse i att det går att använda musiken ännu mer i arbetet som förskollärare: den som vill haka på att Nalle Havsöga är skriven utifrån en bok kan ge sig in i högläsningen, den som är intresserad av musiken och det visuella kanske fokuserar mer på det, och den som vill arbeta med känslorna som föreställningen kretsar kring kan göra det. Det finns olika människor i ett arbetslag – och samma sak gäller ju för barnen. I en scenkonstföreställning går det oftast att hitta något för alla.
– Jag vill kunna ta med dessa erfarenheter till hela arbetslaget och jag vill få en förståelse hos alla för hur mycket musiken kan betyda så vi kan göra något av det tillsammans.
Malmö operaverkstad ger goda möjligheter för pedagoger som vill fortsätta arbetet hemma på förskolan: på hemsidan finns bland annat ett inspirationsmaterial, en film där ett barn tar oss med bakom kulisserna, sångtips och många fina bilder från föreställningen.
Det blir tyst en stund och vi tar in allvaret i att det är vi vuxna som avgör vilken kultur barnen ska få ta del av. Viktoria sätter punkt för vårt möte med orden:
Jag hoppas att detta sprider sig. Mer kultur åt folket!
På bild från vänster: Hanna Hjalmarsson, Viktoria Blom, Agnes Knutsson, Ylva Holmberg och Carolina Lindau.
Sveriges största förskolekör finns i Malmö
Hej, Annika Josefsson! Du leder varje år långt över 2000 femåringar från olika förskolor i Malmö i körsång. Hur är det ens möjligt?
Sveriges största förskolekör finns i Malmö
Hej, Annika Josefsson! Du leder varje år långt över 2000 femåringar från olika förskolor i Malmö i körsång. Hur är det ens möjligt?
Ja, det är en stor grej som kräver ett smart upplägg. Kulturskolans förskolekör är en del av kulturskolans verksamhet och de pedagoger som anmäler sin barngrupp tar på sig ansvaret som körledare. Min roll i det hela är att jag fungerar som kompositör och dirigent, och administratör såklart.
Annika Josefsson
Barnen blir delaktiga i skapandeprocessen genom att de kan skicka in önskemål på sånger som Annika sedan skriver text och musik till. Sångernas arrangemang står August Wegestål för, Annikas medarbetare och gitarrist i körprojektet. Barnens önskemål kan vara små berättelser eller bara enstaka ord som barnen tycker är viktiga, kanske kopplat till ett projekt de har. Det blir några nya sånger varje år. Flera av låtarna får vara med i två år, och så finns det några som hängt med länge: Rymdresan med sin nedräkning i början, och Annikas egen favorit, Den magiska verkstaden.
- Jag hade aldrig tänkt på att skriva om de här sakerna själv! Jag skulle ju aldrig kommit på att det finns en Pinneman i verkstaden som inte vill bli sågad, eller att det finns ett rosa giraffmonster som vill äta barn.
Kontakten med de cirka 130 förskolor som deltar under ett läsår sker genom att Annika träffar barn och pedagoger vid ett tillfälle för repetition av låtarna, och på Kulturskolans hemsida finns videos där Annika och August framför alla låtar. Filmerna spelas flitigt på förskolorna när sångerna ska läras in. Ett utbyte sker också genom att pedagogerna mailar frågor och funderingar, och ibland får Annika ta emot teckningar som barnen gjort till låtarna.
Igår fick jag till exempel ett mail från St Gertruds förskola som ville använda låten Rymdresan som musik i en film de skulle spela in och som ska visas på BUFF. Trots att vi inte ses så ofta så känns det som att jag har en bra kontakt med alla som deltar.
Förutom de inspelade sångerna kan barnen se en film som visar hur det ser ut på konsertlokalen Malmö Live, där året med förskolekören avslutas. I filmen får barnen följa Annika när hon guidar bakom kulisserna i det stora konserthuset, hon visar var de ska äta sin matsäck, hur det kommer att se ut när barnen kliver in på den stora scenen och var deras föräldrar möter dem efter framträdandet.
Under de åtta konserterna på Malmö Live deltar cirka 300 barn, och tio låtar framförs. Förutom barnen, deras pedagoger och Annika finns också ett kompband på plats. Uppträdandet brukar vara en fantastisk upplevelse för både barn och deras anhöriga i publiken. En förälder berättade att hennes son efter konserten sagt med förnyat självförtroende: ”Mamma, jag trodde inte att jag var såhär bra!”
Annika, vilka är dina bästa tips för den som vill skriva en bra barnlåt?
För det första måste det vara ett roligt eller spännande innehåll. Sen behövs en klatschig refräng, gärna med rim. Och så tänker jag mycket på formen – det måste finnas något kul intro, eller något som bryter av mitt i, eller något man kan göra en rörelse till, eller ett talat parti eller så. Det ska hända lite olika saker. Till sist så ska man få till ett härligt sväng i arrangemanget också.
Och vad skulle du önska att pedagoger fick mer stöd i för att kunna sjunga mer i förskolorna?
- Det sjungs redan väldigt mycket i Malmö, vissa förskolor har nu bildat egna förskolekörer och har sina egna konserter. Ju fler körer desto bättre! Men jag tror det är svårare med musicerandet. Det krävs att man kan dela upp barnen i mindre grupper, och det verkar svårt. Att skapa musik ska finnas med i barnens vardag, inte då och då eller genom att det kommer någon utomstående och sjunger en stund vid några enstaka tillfällen.
Sen behöver pedagogerna ju få inspiration någonstans ifrån också, man behöver lägga till nya intryck och kunskaper till det man redan kan. Det är viktigt att pedagogerna får möjlighet till fortbildning. Och det behövs mer kunskap om att sång och musik är ett sätt att jobba med språkutveckling: att sjunga hjälper till med uttal, språkets rytm, självkänsla…Allt faller på plats när man sjunger.
Annika Josefsson har nyligen mottagit 2023 års Göran Lagervalls Pedagogstipendium för sitt gedigna och långvariga arbete med Förskolekören.
Konstnärligt utforskande i musik på förskolan
Barnen på förskolan sätter fast bilder föreställande olika frukter på ett stort notsystem som sitter uppsatt på väggen. Bilderna på bananer och äpplen symboliserar toner, och melodin som barnen skapar spelas direkt upp av musikern Fredrik Persson på det medeltida instrumentet dulcian. Barnen styr,...
Konstnärligt utforskande i musik på förskolan
Barnen på förskolan sätter fast bilder föreställande olika frukter på ett stort notsystem som sitter uppsatt på väggen. Bilderna på bananer och äpplen symboliserar toner, och melodin som barnen skapar spelas direkt upp av musikern Fredrik Persson på det medeltida instrumentet dulcian. Barnen styr, Fredrik följer. Frukterna sätts upp på notlinjerna i ett ständigt stigande tempo. Det går fortare och fortare och fortare.
”Oj, oj! Nu kan vi nog inte spela i ett snabbare tempo”, utropar förskollärarstudenten Isabelle, och melodiskapandet tar en paus.
Under hösten 2023 genomfördes ”Barndom i och med musik”, ett samarbetsprojekt mellan studenter, termin 5, på den musikprofilerade förskollärarutbildningen på Malmö universitet och musiker från Musik i Syd. I samband med studenternas VFU-kurs planerade, genomförde och värderade studenterna tillsammans med musikerna musikundervisning i förskola
Initiativet att synliggöra, eller ”hörliggöra”, och förstärka barns röster med stöd av konstnärlig kompetens kom från Per Dahlbeck, utvecklingspedagog på Pedagogisk Inspiration i Malmö stad. Utifrån denna idé arbetade Ylva Holmberg, lektor i pedagogik och kursansvarig på musikprofilen, fram en projektplan där musiker och förskollärarstudenter ses som kompletterande varandra i möten och undervisning av förskolebarn.
Kompetenser från olika fält möts
Jakob Berg Axelsson, en av de medverkande studenterna, säger att det både var kul och spännande att ge sig in i projektet, men också läskigt till en början.
Man visste inte vilka musiker man skulle träffa, vem ska jag samarbeta med? Man släpper ju på kontrollen.
Jakob Berg Axelsson
Även Isabelle Koenen kände sig osäker innan projektet kom i gång men att det sedan blev givande att samarbeta med någon som liksom en själv brinner för musik och barn.
Genom den gemensamma undervisningen fick man vila i varandras kompetens.
Isabelle Koenen
Studenterna kom med kunskap om hur man didaktiskt kan bygga en musikstund medan musikerna har specialkunskaper på sina respektive instrument. De fyra medverkande musikerna ingår i ensemble Mare Balticum som funnits i över 30 år och har fokus på musik från forntid, medeltid och renässans ända fram till stormaktstid.
- Det var härligt att det var medeltida instrument. Som student fick man vara utforskande tillsammans med barnen. Jag var lika nyfiken själv vilket kanske avspeglade sig även hos barnen, berättar Isabelle.
Emelie Andersen samarbetade, precis som Isabelle, med Fredrik som spelade dulcian.
- Nu kommer han med trumpeten, utropade barnen när de såg Fredrik.
Melodin som barnen skapade använde Emelie även fortsättningsvis under sin vfu-period då den bla blev en tonsättning till en saga. Studenterna ser alla positivt på deltagandet i projektet, något som gick från osäkerhet till ett lustfyllt samarbete.
Vad mycket man har att hitta hos varandra. Att kunna stötta varandra i olika moment.
Emelie Andersen
Samarbete med forskare
Det finns inte mycket forskning om mötet mellan musiker-student-barn vilket gjorde att Ylva Holmberg och Marie-Helene Zimmerman-Nilsson, docent i pedagogik, tog tillfället i akt och följde projektet. Syftet med studien var att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka och analysera vad som kännetecknar undervisning samplanerad, genomförd och samvärderad av musiker och förskollärarstudent.
Underlaget hämtade de från studenternas och musikernas nedskrivna samplaneringar och samvärderingar samt de filmade undervisningsstunderna. Studien avser att utmynna i en vetenskaplig artikel som beräknas klar för publikation någon gång under 2025.
Förskollärarutbildning med musikprofil
Förskollärarutbildningen med musikprofil är unik i landet
Förskollärarutbildningen med musikprofil är unik i landet
Utbildningen vänder sig dels till dig som är mindre musikaliskt erfaren och som gärna vill lära dig, dels till dig som har erfarenhet av musicerande och vill utveckla dina färdigheter i musik i relation till en förskollärarroll. Ta reda på mer om förskollärarutbildningen med musikprofil på vår programsida.
https://youtube.com/embed/Meio_Yy5db0?enablejsapi=1&rel=0&showinfo=1&controls=1
Medlemmar i styrgruppen
Peter Lilja, prefekt, institutionen Barndom, utbildning, samhälle, MAU
Ylva Holmberg,lektor i pedagogik, institutionen Barndom, utbildning, samhälle, MAU
Åsa Sahlee, universitetsadjunkt musik, institutionen Barndom, utbildning, samhälle, MAU
Birgitta Henecke, strateg inom forskning och utveckling, förskoleförvaltningen, Malmö stad
Anna Karlfelt, utbildningschef, förskoleförvaltningen, Malmö stad
Ulrika Glaser, utvecklingsledare, förskoleförvaltningen, Malmö stad