Klang – Musik i förskola

Opera för små barn – ingen liten grej!

Några nallepirater har gått på grund vid en öde ö. De väntar förgäves på att vattnet ska stiga och hjälpa dem att komma loss och ge sig ut på äventyr. En dag upptäcker nallekaptenen att vattnet stiger, men det är inget vanligt vatten. Vad är det för droppar som blivit till en pöl, en flod, ett hav?

Att svaret på den frågan är Nallegråt vet Agnes Knutsson och Viktoria Blom, som studerar på förskollärarutbildningen med musikprofil på Malmö universitet. Under våren har de deltagit i samarbetet med Operaverkstan på Malmö Opera, kring föreställningen Nalle Havsöga, en nyskriven opera baserad på en bok av Malte Persson med samma namn. Viktoria hade mest sett opera på TV förut:

Jag brukar inte titta på teater, och opera är relativt nytt för mig, men det här är ju magnifikt! Som terapi för själen!

Studenterna läser kursen Barndom och lärande: Musik och didaktik, och som en del i den kursen har de fått inblick i hur produktionen av operaföreställningen Nalle Havsöga gått till. Under en hel dag har de fått vara med bakom kulisserna: de har deltagit på en repetition, fått se hur en förskolegrupp används som referens i produktionen och de har diskuterat det inspirationsmaterial för pedagoger som tillhör föreställningen.

Avslutningen på samarbetet var när studenterna fick se den färdiga föreställningen tillsammans med en barnpublik. Då fick de tillfälle att studera barnens reaktioner:

– Vi tittade mycket på hur barnen agerade under föreställningen, vissa behövde pilla lite på kuddarna de satt på, andra sa hej till karaktärerna på scenen, och när pingvinen sa pi pi pi var det ett av barnen som svarade tillbaka med att säga Pippi! berättar Viktoria.

– Scenen där de tar upp nallen ur huset, då har jag svårt att hålla tårarna tillbaka. Det kändes i hela salongen. Jag tittade på barnen, några av dem ville springa till en vuxen och få en kram och sen ta sig tillbaka till kompisarna, säger Agnes.

Genuina upplevelser är betydelsefulla för framtida val av kulturupplevelser

Ylva Holmberg, lektor i musikpedagogik på Malmö universitet och undervisande lärare i kursen:

– Jag tänker att detta sätter mycket större spår hos studenterna än vad jag först trodde att samarbetet skulle göra. Föreställningen väcker så många tankar och det är en verkligen en genuin, känslomässig upplevelse – det tror jag har väldigt stor betydelse för att studenterna ska jobba med den här typen av upplevelser med barnen både under sin praktik och sen när de kommer ut som förskollärare.

– Många barnföreställningar är så himla glada och glättiga, men här ges ett helt annat djup som erbjuder ett närmande till konsten, på ett sätt som man erbjuder barn i alldeles för liten utsträckning idag, tror jag.

För många kan opera vara förknippat med stereotypa föreställningar, som att opera endast är för en viss sorts människor och att man ska vara extra musikkunnig för att uppskatta opera. Eller, att man åtminstone måste vara vuxen. Malmö operaverkstad vill visa en annan sida:

Det är förståelsen och nyfikenheten hos de vuxna vi får jobba med: både när det gäller föreställningarnas innehåll och operan som konstform. Det gäller att de vuxna, som ju är de som köper biljetterna, ska bli trygga med att komma hit.

Carolina Lindau, producent.

Ja, precis. Och därför har det varit otroligt värdefullt att få träffa studenterna. Det är ju de vi vill ha hit i framtiden, som förskollärare med sina barngrupper, fortsätter Hanna Hjalmarsson, projektledare publikutveckling.

Att arbeta med opera på förskolan

Agnes menar att hon genom mötet med Nalle Havsöga fått bekräftelse i att det går att använda musiken ännu mer i arbetet som förskollärare: den som vill haka på att Nalle Havsöga är skriven utifrån en bok kan ge sig in i högläsningen, den som är intresserad av musiken och det visuella kanske fokuserar mer på det, och den som vill arbeta med känslorna som föreställningen kretsar kring kan göra det. Det finns olika människor i ett arbetslag – och samma sak gäller ju för barnen. I en scenkonstföreställning går det oftast att hitta något för alla.

– Jag vill kunna ta med dessa erfarenheter till hela arbetslaget och jag vill få en förståelse hos alla för hur mycket musiken kan betyda så vi kan göra något av det tillsammans.

Malmö operaverkstad ger goda möjligheter för pedagoger som vill fortsätta arbetet hemma på förskolan: på hemsidan finns bland annat ett inspirationsmaterial, en film där ett barn tar oss med bakom kulisserna, sångtips och många fina bilder från föreställningen.

Det blir tyst en stund och vi tar in allvaret i att det är vi vuxna som avgör vilken kultur barnen ska få ta del av. Viktoria sätter punkt för vårt möte med orden:

Jag hoppas att detta sprider sig. Mer kultur åt folket!

 På bild från vänster: Hanna Hjalmarsson, Viktoria Blom, Agnes Knutsson, Ylva Holmberg och Carolina Lindau.

Sveriges största förskolekör finns i Malmö

Hej, Annika Josefsson! Du leder varje år långt över 2000 femåringar från olika förskolor i Malmö i körsång. Hur är det ens möjligt?

Ja, det är en stor grej som kräver ett smart upplägg. Kulturskolans förskolekör är en del av kulturskolans verksamhet och de pedagoger som anmäler sin barngrupp tar på sig ansvaret som körledare. Min roll i det hela är att jag fungerar som kompositör och dirigent, och administratör såklart.

Annika Josefsson

Barnen blir delaktiga i skapandeprocessen genom att de kan skicka in önskemål på sånger som Annika sedan skriver text och musik till. Sångernas arrangemang står August Wegestål för, Annikas medarbetare och gitarrist i körprojektet. Barnens önskemål kan vara små berättelser eller bara enstaka ord som barnen tycker är viktiga, kanske kopplat till ett projekt de har. Det blir några nya sånger varje år. Flera av låtarna får vara med i två år, och så finns det några som hängt med länge: Rymdresan med sin nedräkning i början, och Annikas egen favorit, Den magiska verkstaden.

- Jag hade aldrig tänkt på att skriva om de här sakerna själv! Jag skulle ju aldrig kommit på att det finns en Pinneman i verkstaden som inte vill bli sågad, eller att det finns ett rosa giraffmonster som vill äta barn.

Kontakten med de cirka 130 förskolor som deltar under ett läsår sker genom att Annika träffar barn och pedagoger vid ett tillfälle för repetition av låtarna, och på Kulturskolans hemsida finns videos där Annika och August framför alla låtar. Filmerna spelas flitigt på förskolorna när sångerna ska läras in. Ett utbyte sker också genom att pedagogerna mailar frågor och funderingar, och ibland får Annika ta emot teckningar som barnen gjort till låtarna.

Igår fick jag till exempel ett mail från St Gertruds förskola som ville använda låten Rymdresan som musik i en film de skulle spela in och som ska visas på BUFF. Trots att vi inte ses så ofta så känns det som att jag har en bra kontakt med alla som deltar.

Förutom de inspelade sångerna kan barnen se en film som visar hur det ser ut på konsertlokalen Malmö Live, där året med förskolekören avslutas. I filmen får barnen följa Annika när hon guidar bakom kulisserna i det stora konserthuset, hon visar var de ska äta sin matsäck, hur det kommer att se ut när barnen kliver in på den stora scenen och var deras föräldrar möter dem efter framträdandet.

Under de åtta konserterna på Malmö Live deltar cirka 300 barn, och tio låtar framförs. Förutom barnen, deras pedagoger och Annika finns också ett kompband på plats. Uppträdandet brukar vara en fantastisk upplevelse för både barn och deras anhöriga i publiken. En förälder berättade att hennes son efter konserten sagt med förnyat självförtroende: ”Mamma, jag trodde inte att jag var såhär bra!”

Annika, vilka är dina bästa tips för den som vill skriva en bra barnlåt?

För det första måste det vara ett roligt eller spännande innehåll. Sen behövs en klatschig refräng, gärna med rim. Och så tänker jag mycket på formen – det måste finnas något kul intro, eller något som bryter av mitt i, eller något man kan göra en rörelse till, eller ett talat parti eller så. Det ska hända lite olika saker. Till sist så ska man få till ett härligt sväng i arrangemanget också.

Och vad skulle du önska att pedagoger fick mer stöd i för att kunna sjunga mer i förskolorna?

- Det sjungs redan väldigt mycket i Malmö, vissa förskolor har nu bildat egna förskolekörer och har sina egna konserter. Ju fler körer desto bättre! Men jag tror det är svårare med musicerandet. Det krävs att man kan dela upp barnen i mindre grupper, och det verkar svårt. Att skapa musik ska finnas med i barnens vardag, inte då och då eller genom att det kommer någon utomstående och sjunger en stund vid några enstaka tillfällen.

Sen behöver pedagogerna ju få inspiration någonstans ifrån också, man behöver lägga till nya intryck och kunskaper till det man redan kan. Det är viktigt att pedagogerna får möjlighet till fortbildning. Och det behövs mer kunskap om att sång och musik är ett sätt att jobba med språkutveckling: att sjunga hjälper till med uttal, språkets rytm, självkänsla…Allt faller på plats när man sjunger.

Annika Josefsson har nyligen mottagit 2023 års Göran Lagervalls Pedagogstipendium för sitt gedigna och långvariga arbete med Förskolekören.

Konstnärligt utforskande i musik på förskolan

Barnen på förskolan sätter fast bilder föreställande olika frukter på ett stort notsystem som sitter uppsatt på väggen. Bilderna på bananer och äpplen symboliserar toner, och melodin som barnen skapar spelas direkt upp av musikern Fredrik Persson på det medeltida instrumentet dulcian. Barnen styr, Fredrik följer. Frukterna sätts upp på notlinjerna i ett ständigt stigande tempo. Det går fortare och fortare och fortare.

”Oj, oj! Nu kan vi nog inte spela i ett snabbare tempo”, utropar förskollärarstudenten Isabelle, och melodiskapandet tar en paus.

Under hösten 2023 genomfördes ”Barndom i och med musik”, ett samarbetsprojekt mellan studenter, termin 5, på den musikprofilerade förskollärarutbildningen på Malmö universitet och musiker från Musik i Syd. I samband med studenternas VFU-kurs planerade, genomförde och värderade studenterna tillsammans med musikerna musikundervisning i förskola

Initiativet att synliggöra, eller ”hörliggöra”, och förstärka barns röster med stöd av konstnärlig kompetens kom från Per Dahlbeck, utvecklingspedagog på Pedagogisk Inspiration i Malmö stad. Utifrån denna idé arbetade Ylva Holmberg, lektor i pedagogik och kursansvarig på musikprofilen, fram en projektplan där musiker och förskollärarstudenter ses som kompletterande varandra i möten och undervisning av förskolebarn.

Kompetenser från olika fält möts

Jakob Berg Axelsson, en av de medverkande studenterna, säger att det både var kul och spännande att ge sig in i projektet, men också läskigt till en början.

Man visste inte vilka musiker man skulle träffa, vem ska jag samarbeta med? Man släpper ju på kontrollen.

Jakob Berg Axelsson

Även Isabelle Koenen kände sig osäker innan projektet kom i gång men att det sedan blev givande att samarbeta med någon som liksom en själv brinner för musik och barn.

Genom den gemensamma undervisningen fick man vila i varandras kompetens.

Isabelle Koenen

Studenterna kom med kunskap om hur man didaktiskt kan bygga en musikstund medan musikerna har specialkunskaper på sina respektive instrument. De fyra medverkande musikerna ingår i ensemble Mare Balticum som funnits i över 30 år och har fokus på musik från forntid, medeltid och renässans ända fram till stormaktstid.

- Det var härligt att det var medeltida instrument. Som student fick man vara utforskande tillsammans med barnen. Jag var lika nyfiken själv vilket kanske avspeglade sig även hos barnen, berättar Isabelle.

Emelie Andersen samarbetade, precis som Isabelle, med Fredrik som spelade dulcian.

- Nu kommer han med trumpeten, utropade barnen när de såg Fredrik.

Melodin som barnen skapade använde Emelie även fortsättningsvis under sin vfu-period då den bla blev en tonsättning till en saga. Studenterna ser alla positivt på deltagandet i projektet, något som gick från osäkerhet till ett lustfyllt samarbete.

Vad mycket man har att hitta hos varandra. Att kunna stötta varandra i olika moment.

Emelie Andersen

Samarbete med forskare

Det finns inte mycket forskning om mötet mellan musiker-student-barn vilket gjorde att Ylva Holmberg och Marie-Helene Zimmerman-Nilsson, docent i pedagogik, tog tillfället i akt och följde projektet. Syftet med studien var att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka och analysera vad som kännetecknar undervisning samplanerad, genomförd och samvärderad av musiker och förskollärarstudent.

Underlaget hämtade de från studenternas och musikernas nedskrivna samplaneringar och samvärderingar samt de filmade undervisningsstunderna. Studien avser att utmynna i en vetenskaplig artikel som beräknas klar för publikation någon gång under 2025.