Ann-Christine Vallberg Roth
Professor

Presentation

Vallberg Roth bedriver forskning om didaktik, undervisning, läroplaner, bedömning och dokumentation med fokus på förskola, förskoleklass och grundskolans tidiga år. År 2016–2021 har jag varit vetenskaplig ledare för två forsknings- och utvecklingsprogram om undervisning i förskola i samverkan mellan 18 kommuner, Ifous och Malmö universitet. Vidare har jag under åren 2021–2023 varit vetenskaplig ledare för ULF-nätverket "Didaktisk modellering i förskolan" som genomfördes i samverkan mellan tre skolhuvudmän och Malmö universitet. Åren 2024–2026 medverkar jag i ULF-nätverket FAMULI som står för Flerstämmig didaktisk samanalys av musik- och litteracitetspraktiker i förskola. Begreppet ”flerstämmig didaktik” kan fläta samman mina forskningsintressen med samverkansforskningen.

Sedan 2024 är jag vetenskaplig ledare för forskningsgruppen "Didaktiska studier" vid institutionen Barndom, utbildning och samhälle (BUS). Jag ingår också i arbetsgruppen för ramkursplaner inom det nationella professionsprogrammet. Sammantaget har jag erfarenhet som lärare i förskola och är engagerad i lärar- och forskarutbildning, inte minst i den nationella forskarskolan som är inriktad på ”Play Responsive teaching in Early Childhood Education for Social and Cultural sustainability” (PRESEC- SCS). Exempel på artiklar finns i "Scandinavian journal of Educational Research" och har titeln "What may characterise teaching in preschool? The written descriptions of Swedish preschool teachers and managers in 2016" (6,743 views) och i “Pedagogisk forskning i Sverige” med titeln ”Läroplaner för yngre barn: Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag” (8,370 views). Jag har vunnit CiCeas Best Publication Award, tillsammans med Linda Palla och fick Malmö universitets Utmärkelse för samverkan år 2024. När det gäller genomslag för forskningen är jag, enligt Google Scholar år 2025, citerad av 2 327 och exempel på genomslag för samverkansforskningen kommer här:

Karin Hermansson, vd Ifous februari 2025: Januari 2016 startade Ifous tillsammans med 10 kommuner och en forskargrupp på Malmö universitet ett FoU-program som vi valde att kalla Undervisning i Förskolan, ”UndiF”. Upprinnelsen var att nya skrivningar var på gång i förskolans läroplan – skrivningar som skulle förtydliga förskolan som det första steget i utbildningssystemet och förskollärares ansvar för undervisningen. När programplanens mål formulerades blev punkt 1: ”förskollärare identifierar sig som lärare i förskola, och i sin lärarroll vidareutvecklar sin undervisning för att öka lärandet hos barnen”. Det väckte reaktioner att nämna ordet undervisning i samband med förskola. Det fanns de som ryggade tillbaka och de som undrade vad vi höll på med. I några av förskolorna som var med fanns tveksamhet, som dock efter hand vändes till nyfikenhet. Ett par år senare började vi planera för ett uppföljande program (”FundiF”), och i år startar vi ”Förskolebarns förändrade kunnande” – för att fortsätta fördjupa kunskapen om att utveckla och följa barns lärande. Med detta i bagaget blir jag glad när jag nu läser att Sveriges Lärare beslutat ändra benämningen förskollärare till lärare i förskola för att åstadkomma likvärdiga benämningar i skolväsendet, höja förskollärares status och öka förståelsen för det undervisande uppdraget (https://lnkd.in/d_KG85hw). För er som undrar vad det kan betyda att undervisa i förskola, hur det gick med det där målet och vad professor Ann-Christine Vallberg Roth och hennes forskargrupp kunde säga om förskollärarnas syn på sin roll som lärare, vill jag tipsa om alla de rapporter och artiklar som har publicerats baserat på resultaten från våra program: UndiF: https://lnkd.in/dZK98JmM Uppföljaren FundiF: https://lnkd.in/d8Dsyhid

Fredrik Svensson, kvalitets- och utvecklingsledare: "Väl skrivet Karin Hermansson! UndiF tror jag är det FoU-program som har gett mest ringar på vattnet. Jag kan än idag stöta på lärare och rektorer som skiner upp och nickar instämmande när programmet kommer på tal. Det var mycket intressant och lärorikt att vara en pytteliten del av programmet när det begav sig. Men det är än mer intressant att se och uppleva efterspelet. UndiF har blivit ett självspelande piano. I takt med att medverkande har bytt arbetsplats har tonerna dessutom fått spridning bortom de ursprungliga huvudmännen. Men det slutar inte där. Jag tror programmet i allra högsta grad har bidragit till att det numera finns en resonans i förskolans värld för de spännande förändringar som Lpfö18 innebar".