Pedagogik

Pedagogik är ett brett forskningsfält som inbegriper utbildning, fostran och lärande och hur dessa relaterar till och formas av de institutionella, ekonomiska, politiska, kulturella och sociala sammanhang i vilka de ingår.

Pedagogikämnet vid Malmö universitet tar utgångspunkt i en samhällelig kontext som fokuserar fostrans-, undervisnings- och bildningsprocesser i såväl förskola, skola, högskola och vuxenutbildning som i icke-institutionaliserade kontexter. Kunskapsbildning och meningsskapande i vardagsliv och utbildning ses som relationella och sammanvävda processer.

Ämnet präglas såväl av praxisnärhet och professionsanknytning med utgångspunkt i mångfald och inkludering, som filosofiskt pedagogiska och barndomssociologiska perspektiv.

Barndom och utbildning

Forskningen fokuserar på en mångfald av frågor som berör barndom och utbildning. Forskarna är intresserade av barns livsvillkor, både idag, historiskt, i Sverige och globalt. De undersöker barns kultur och identitetsskapande, samt frågor som rör barns aktörskap och medverkan i relation till samhälleliga strukturer som begränsar eller möjliggör barns lärande och utveckling. Barns intressen och rättigheter – samt synen på barnen som aktiva och kompetenta – är centrala utgångspunkter i forskningen.

Forskarna intresserar sig också för hur olika aktörer och institutioner på olika sätt bidrar till att forma barns liv (inklusive föräldrar, lärare, förskollärare och fritidslärare - familjen, skolan och förskolan), och hur barn förhåller sig till detta formande, samt själva formar sina liv. Forskningen fokuserar också på pedagogiska och didaktiska frågor i relation till förskola, skola och fritidshem, samt bedriver samverkansforskning som är inriktad på didaktik och didaktisk modellering.

Kontaktperson

Hanna Sjögren, koordinator för forskargruppen Childhood and Education (ChED)

Estetiska kunskapsformer

Forskningsområdet estetiska kunskapsformer omfattar bild-, drama- och musikpedagogik. Forskningen fokuserar på lärande i estetiska kontexter både i nutida och historiska perspektiv, i Sverige och internationellt. Estetiska kunskaps- och uttrycksformer, arbets- och lärandeprocesser är centrala i forskningen. Forskning bedrivs såväl inom de tre ämnena som över ämnesgränserna och med en bredd av olika teoretiska perspektiv. Forskarna intresserar sig för bland annat Arts Based Research, gestaltande metod och metodologi, bedömning, digitala verktyg, teknologi, identitet- och subjektskapande, materialitet, styrning, demokrati och makt.

Kontaktperson

Forskningsområdet driver en seminarieserie om estetiska kunskapsformer, för aktuellt program kontakta Ann-Mari Edström.

Filosofiska studier i utbildning

Forskningen syftar till att studera och belysa centrala frågor, kontroverser och ämnen som rör utbildningsprocesser och relationer genom historiska och filosofiska perspektiv. Forskningen handlar om utbildningsidéernas historia, filosofi, vetenskapsfilosofi och pedagogik.

Kontaktperson

Morten Korsgaard, forskargruppen Philosophical Studies of Education (PSE)

Fenomenografi, variationsteori och inlärningsstudier

Forskningsområdets gemensamma nämnare är:

forskning om fenomenografi,
variationsteori som teoretiska perspektiv på lärande,
aktionsforskning, improvement science, lesson study och learning study som modeller för praktikutvecklande skolforskning.

Forskningen är kollegial och bedrivs tillsammans med lärare, med ett starkt fokus på barns eller elevers perspektiv. Genom att studera lärandeprocesser genereras resultat som ligger till grund för nya undervisningsmodeller.

Kontaktperson

Jan-Eric Ekberg, forskargruppen Phenomenography, Variation Theory and Learning Study (PeVALS):

Mångfald i utbildning och samhälle

Mångfald är ett centralt tema för forskningen. Mångfald studeras i relation till frågor om undervisning, lärande, språk/flerspråkighet, kommunikation, profession, etik, hälsa och samarbete. Resultaten av den forskning som bedrivs kan framförallt gynna blivande och yrkesverksamma speciallärare, specialpedagoger, elevhälsa och lärare på olika nivåer i utbildningssystemet.

Kontaktperson

Anna-Karin Svensson, forskargruppen Research on Diversity in Education and Society (ReDES)

Vuxenutbildning och högre utbildning

Forskarna studerar vuxenutbildning och vuxnas lärande i förhållande till tidigare lärande, tidigare erfarenheter och tidigare yrkeskunskaper. Syftet är att ge kunskap om spänningsfältet mellan vuxenstuderandes yrkeskunskaper och tidigare erfarenhetsbaserat lärande genom olika teoretiska och metodologiska ansatser. Gruppen undersöker hur det påverkar olika lärandeprocesser i olika sammanhang under utbildningen som i huvudsak bedrivs på distans, oavsett om studenterna har yrkesexamen eller doktorsexamen. Gruppen riktar också sitt intresse till studenter med icke-akademisk bakgrund.

Kontaktperson

Marie Jedemark, forskargruppen Research on Adult and Higher Education (RAHE)

Pedagogiskt ledarskap och utveckling i skolor och förskolor

Forskningen är flervetenskaplig och handlar om ledarskap i förskolor, skolor och gymnasieskolor i syfte att skapa förståelse för ledarskapets roll i framgångsrika förändringar av strukturer, kulturer, praktik och prestationer. Forskningen fokuserar på ledarskap för kollegial utveckling, för praktikutveckling, för mångkulturella skolkontexter samt ledarskap för lärande utifrån specialpedagogiska perspektiv. Den bygger på flera olika organisations- och ledarskapsteorier, liksom på utbildningshistoriska och utbildningsfilosofiska perspektiv.

Kontaktperson

Magnus Erlandsson, forskargruppen Research on Educational Leadership and Development in Schools and Preschools (ELD)

Högskolepedagogik

Högskolepedagogiken behandlar vuxnas lärande inom ramen för högre utbildning. Studenters lärande i formella lärandesituationer utforskas med en tvärvetenskaplig ansats, utifrån olika teoretiska perspektiv och med olika forskningsmetoder.

Akademiska ämnesspecialister från hela universitetet möts för att gemensamt utforska och utforma ett akademiskt lärarskap. Pågående forskning spänner över områden som lärandemiljöer, professionsutveckling, breddat deltagande, digitalt lärande, utmaningsbaserat lärande samt akademisk litteracitet.