Asklund, Jonas (2018). Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion. Educare 2018:2 (18 s). Tillgänglig via Internet.
Bergman, Lotta (2014). "Textval i en global värld". I: Boglind, A., Holmberg, P. & Nordenstam, A. (red.) Mötesplatser – texter för svenskämnet. Studentlitteratur. (19 s.)
Bergman, Lotta; Bringéus, Eva & Economou, Catarina (2021). Litteraturundervisning och interkulturella möten. Lund: Studentlitteratur. (s 9 – 111) (101 s).
Dahl, Christoffer & Smedberg Bondesson, Anna (2021). Skönlitteraturens språk – det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare, 2021:2. (s. 1-22) Tillgänglig via Internet.
Edvardsson, Jenny (2020). Skönlitteratur i värdegrundsarbetet. Lund: Studentlitteratur. (s. 15-44, 85-119) (70 s).
Ekvall, Ulla & Nilsson, Skåve (2014). ”Köttbulle betyder köttbulle”. Boksamtal och kritisk litteracitet i ett flerspråkigt klassrum. I: Andersson, Peter m fl (red.), Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden. SMDI och institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet (s. 257–277) (20 s). Tillhandahålles av kursledaren.
Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 7–160) (150 s).
Nordlund, Anita (2013). Varför litteraturvetenskap? En ämnesintroduktion för nya studenter. Lund: Studentlitteratur. (s. 7 – 80, 95-107) (87 s).
Norlund, Anita (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan. Doktorsavhanding. Göteborgs universitet. s. 77-138 (62 s)
Olsson Jers, Cecilia (2010). Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos. Avhandling: Lärarutbildningen, Malmö högskola (s. 155-194) (39 s.)
Schneider, Jenifer J.; Crumpler, Thomas P. and Rogers, Teresa, (2006). Process drama and multiple literacies. Portsmouth, NH:
Heinemann. (70 s. i urval I samråd med lärare).
Skar, Gustaf och Tengberg, Michael (red.) (2015). Bedömning i svenskämnet. Årskurs 7–9. Stockholm: Natur och kultur, s 87-105, 171- 209 (56 s.)
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerups Utbildning AB (213 s.)
Wallin Wictorin, Margareta (2017). ”Afrika i tecknade serier. Ett postkolonialt perspektiv”. I:Andersson, Maria & Druker, Elina (red.). Mångkulturell barn- och ungdomslitteratur. Analyser. Lund: Studentlitteratur. (127–144).
von Brömssen, Kerstin (2016). ”Identiteters konfigurationer. Från att ’vara’ till att ’bli till’”. I: Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur (andra upplagan). 53-71.
Woodruff, H. Amanda and Griffin, Robert A. (2017). Reader response in secondary settings: increasing comprehension trough meaningful interactions with literary texts. Texas Journal of Literacy Education. 2017 Vol. 2, Issue 2. (s. 108-116) (9 s.)
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk. Skolverket.se
Skönlitteratur väljs i samråd med lärarna och basgruppen (ca 300 – 450 s).
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att utveckla fördjupade kunskaper om skönlitteraturens olika betydelser i undervisning. Studenten ska dessutom utveckla sina kunskaper om den retoriska processen och sina praktiska förmågor att använda retoriska verktyg. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om läroplansteori.
Kursen bygger vidare på föregående kurs ”Litteraturdidaktik I” och behandlar det litteraturdidaktiska och receptionsteoretiska forskningsfältet och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med skönlitteratur som grund. I kursen fördjupas kunskaper om litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg och studenten använder dessa för att öka sin förståelse för texters innehåll och uppbyggnad.
I centrum står didaktiska val i undervisning av och med skönlitteratur. Med utgångspunkt i kurslitteratur och i egna erfarenheter av skola och undervisning diskuterar och planerar studenten hur olika litterära texter kan användas i arbete med existentiella och interkulturella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund. Därutöver undersöks och diskuteras hur den skönlitterära läsningen kan kombineras med samtal, skrivande och andra multimodala och digitala kommunikationsformer. Kursen behandlar hur elevers läsning och arbete med skönlitteratur kan bedömas. Frågor som rör studiet av litterära texter i kulturellt heterogena klassrum sätts också in i ett läroplansteoretiskt perspektiv.
I kursen används och behandlas centrala retoriska begrepp och dess tillämpning. Vidare används skönlitteratur som utgångspunkt för klassisk argumentation. Utifrån den retoriska arbetsprocessen planerar och genomför studenten ett tal och ger formativ återkoppling till sina studiekamrater.
I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS244C Svenska som andraspråk och lärande: Introduktion till litteraturdidaktik (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
