Funktionshinder i samhället

I delkursen ges en medicinsk orientering om fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar på omfattande och varaktiga nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Medicinska, personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning diskuteras och flerfunktionsnedsättningar och samsjuklighet lyftes fram. Dessutom innehåller kursen moment i vetenskapligt skrivande som kopplas till inlämningsuppgifterna.

I delkursen ges en orientering om funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv. Välfärdssamhällets, funktionshinderpolitikens och intresseorganisationernas utveckling och dithörande begrepp belyses. Därutöver diskuteras aktuell lagstiftning och socialrättsliga frågor som rör individens möjligheter och rättigheter i samhället.

Fokus i delkursen är samhällets verksamheter avsedda att möta individer med funktionsnedsättning och deras behov av behandling, rehabilitering och habilitering och mötet mellan dessa. Etiska frågor och förutsättningar för brukarinflytande granskas.

Delkursen ger en presentation av svensk funktionshinderforskning. Utgångspunkten är ämnets mång- och tvärvetenskapliga karaktär. Därutöver diskuteras forskningsetiska aspekter och dilemman.

Bjarnason S, (2011) ”Jobbet är kommunikation” Om användning av arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning. Licentiatavhandling, Örebro universitet. 35 sidor.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 105 s.

Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 60 s.

Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Englander M, Ingvarsdotter K, (Red.) (2017) Socialpsykiatrins grunder: människans villkor. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 15 sidor.

Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. 75 s.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet, Uppsala. 10 s.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten vid hälsa och samhälle. Utbildningsnämnden. Fakulteten Hälsa och Samhälle

Hörselskadades Riksförbund, (2016) Att leva med hörselnedsättning. 25 sidor.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 100 s.

Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 15 s.

Levi R, Hultling C, (2011) Spinalishandboken: Ny kraft för skadad ryggmärg. Stockholm: Gothia. 134 sidor.

Lindqvist R, (2020). Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder: medborgarskap, delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. 130 s.

Lorentz D, (2018) Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism och aspergers syndrom. Stockholm: Gothia Förlag AB. 160 s

Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 15 s.

Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 135 sidor.

Synskadades Riksförbund (2019) Barn som har en synnedsättning. 25 sidor.

Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. 6:e uppl. Stockholm: Liber. 100 s.

Vargus-Adams J N, Majnemer A, (2014). International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a Framework for Change: Revolutionizing Rehabilitation. Journal of Child Neurology, 29(8), 1030–1035.

Tedroff K, Wide K, (2014) Regionalt vårdprogram. Cerebral pares hos barn och ungdomar 2014. Stockholms läns landsting. 70 sidor.

Wintels SC, Smits D-W, van Wesel F, Verhejden J, Ketelaar M, (2018) How do adolescents with cerebral palsy participate? Learning from their personal experiences. Health Expectations 21: 1024-1034. 10 sidor.

Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med, UR-filmer, web-sidor samt aktuella rapporter, ca 100s.

Arvidsson E, (2019) Socialförsäkringsrätt: vid funktionsnedsättning och sjukdom. 3. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning. 240s.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 50 s.

Brusén P, (2014) Livet en gång till: en ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. 2. uppl. Malmö: Égalité. 240 s.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 100 s.

Larsson M, Larsson L G, (2023) LSS 2023. [Ny, uppdaterad utg.] Helsingborg: Komlitt. 215 s.

Lindqvist R, (2022) Funktionshinder i välfärdssamhället. 5. [aktualiserade] 4 uppl. Malmö: Gleerup. 185 s.

Regeringskansliet, (2017) Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, s 1-33.

Författningstext och texter från hemsida tillkommer, ca 100 s.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 130 s.

Gullacksen A-K, Hejdedal R M, (2014:1) Delaktighetsmodellen – en väg mot empowerment. Uppföljningsstudier av erfarenheter från Skåne. FOU Välfärd. 2014:1. 107 s.

Hansson K, Nordmark E, (red.) (2015) Att arbeta med delaktighet inom habilitering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 188 s.

Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 280 s.

Landstad B J, Vinberg S, (red.) (2023) Rehabiliteringsvetenskap: perspektiv, aktörer och strategier för hälsa i arbetslivet. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. 190 s.

Lewin B, (2019) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 140 s.

Strandberg T, (red.) (2022) Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 150 s.

Engelskspråkiga tidskriftsartiklar tillkommer, ca 25 s.

Ali Z, Fazil Q, Bywaters P, Wallace L, Singh G, (2001) Disability, Ethnicity and Childhood: A critical review of research. Disability & Society, 16 (7), 949-968.

Uppsala universitet. Centrum för forskning om funktionshinder. Tidskriften: Forskning om funktionshinder pågår. www.cff.uu.se/Tidskrift_/ ca 25 sidor

Forsman B, (1997) Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 s.

Frykman E, (1998) Sockerförsöket. Scandia, 64 (1), 69-114.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Doktorsavhandling Uppsala: Uppsala universitet, 2007. 33 s. Tillgänglig på Internet.

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Lindberg L, (2016) Svensk forskning om funktionshinder. Forskningen som haltar. Hörselskadades Riksförbund. Tillhandahålles på kursen. 30 s.

Rönnberg J, Classon E, Danermark B, Karlsson T, (2011) Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002-2010. Kartläggning, analys och förslag. FAS. 55 s.

Söder M, (red.) (2005) Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story, Scandinavian Journal of Disability Research, 15, 90-107, suppl.

Traustadóttir R, Sigurjónsdóttir H B, (2008) The “Mother” behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 21, 331-340.

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed? Vetenskapsrådets rapportserie. 75 s.

Självvald litteratur om c:a 300 sidor tillkommer.

Kurslitteratur inom delkurs

1. Medicinska och sociala följder

Bjarnason S, (2011) ”Jobbet är kommunikation” Om användning av arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning. Licentiatavhandling, Örebro universitet. 35 sidor.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 105 s.

Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 60 s.

Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Englander M, Ingvarsdotter K, (Red.) (2017) Socialpsykiatrins grunder: människans villkor. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 15 sidor.

Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. 75 s.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet, Uppsala. 10 s.

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten vid hälsa och samhälle. Utbildningsnämnden. Fakulteten Hälsa och Samhälle

Hörselskadades Riksförbund, (2016) Att leva med hörselnedsättning. 25 sidor.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 100 s.

Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 15 s.

Levi R, Hultling C, (2011) Spinalishandboken: Ny kraft för skadad ryggmärg. Stockholm: Gothia. 134 sidor.

Lindqvist R, (2020). Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder: medborgarskap, delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. 130 s.

Lorentz D, (2018) Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism och aspergers syndrom. Stockholm: Gothia Förlag AB. 160 s

Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 15 s.

Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 135 sidor.

Synskadades Riksförbund (2019) Barn som har en synnedsättning. 25 sidor.

Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. 6:e uppl. Stockholm: Liber. 100 s.

Vargus-Adams J N, Majnemer A, (2014). International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a Framework for Change: Revolutionizing Rehabilitation. Journal of Child Neurology, 29(8), 1030–1035.

Tedroff K, Wide K, (2014) Regionalt vårdprogram. Cerebral pares hos barn och ungdomar 2014. Stockholms läns landsting. 70 sidor.

Wintels SC, Smits D-W, van Wesel F, Verhejden J, Ketelaar M, (2018) How do adolescents with cerebral palsy participate? Learning from their personal experiences. Health Expectations 21: 1024-1034. 10 sidor.

Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med, UR-filmer, web-sidor samt aktuella rapporter, ca 100s.

2. Historisk och socialpolitisk orientering

Arvidsson E, (2019) Socialförsäkringsrätt: vid funktionsnedsättning och sjukdom. 3. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning. 240s.

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 50 s.

Brusén P, (2014) Livet en gång till: en ryggmärgsskadad möter svensk handikappolitik. 2. uppl. Malmö: Égalité. 240 s.

Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 100 s.

Larsson M, Larsson L G, (2023) LSS 2023. [Ny, uppdaterad utg.] Helsingborg: Komlitt. 215 s.

Lindqvist R, (2022) Funktionshinder i välfärdssamhället. 5. [aktualiserade] 4 uppl. Malmö: Gleerup. 185 s.

Regeringskansliet, (2017) Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, s 1-33.

Författningstext och texter från hemsida tillkommer, ca 100 s.

3. Samhällsinsatser, rehabilitering och habilitering

Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 130 s.

Gullacksen A-K, Hejdedal R M, (2014:1) Delaktighetsmodellen – en väg mot empowerment. Uppföljningsstudier av erfarenheter från Skåne. FOU Välfärd. 2014:1. 107 s.

Hansson K, Nordmark E, (red.) (2015) Att arbeta med delaktighet inom habilitering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 188 s.

Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 280 s.

Landstad B J, Vinberg S, (red.) (2023) Rehabiliteringsvetenskap: perspektiv, aktörer och strategier för hälsa i arbetslivet. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. 190 s.

Lewin B, (2019) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 140 s.

Strandberg T, (red.) (2022) Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 150 s.

Engelskspråkiga tidskriftsartiklar tillkommer, ca 25 s.

4. Forskning om funktionshinder

Ali Z, Fazil Q, Bywaters P, Wallace L, Singh G, (2001) Disability, Ethnicity and Childhood: A critical review of research. Disability & Society, 16 (7), 949-968.

Uppsala universitet. Centrum för forskning om funktionshinder. Tidskriften: Forskning om funktionshinder pågår. www.cff.uu.se/Tidskrift_/ ca 25 sidor

Forsman B, (1997) Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 s.

Frykman E, (1998) Sockerförsöket. Scandia, 64 (1), 69-114.

Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Doktorsavhandling Uppsala: Uppsala universitet, 2007. 33 s. Tillgänglig på Internet.

Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Lindberg L, (2016) Svensk forskning om funktionshinder. Forskningen som haltar. Hörselskadades Riksförbund. Tillhandahålles på kursen. 30 s.

Rönnberg J, Classon E, Danermark B, Karlsson T, (2011) Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002-2010. Kartläggning, analys och förslag. FAS. 55 s.

Söder M, (red.) (2005) Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 100 s.

Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story, Scandinavian Journal of Disability Research, 15, 90-107, suppl.

Traustadóttir R, Sigurjónsdóttir H B, (2008) The “Mother” behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 21, 331-340.

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed? Vetenskapsrådets rapportserie. 75 s.

Självvald litteratur om c:a 300 sidor tillkommer.

Malmö Blandad undervisningstid 50%

• HS113C_HT2022_25113.pdf