Delkurs 1. Medicinska och sociala följder, 7.5 hp
Bjarnason S, (2011) ”Jobbet är kommunikation” Om användning av arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning. Licentiatavhandling, Örebro universitet. 35 sidor.
Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 105 s.
Danermark B, (2005) Att (åter)erövra samtalet: en bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: Läromedia. 60 s.
Dysthe O, Hertzberg F, Hoel T L, (2011) Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Egard H, Runesson I, Svensson Chowdhury M, (red.) (2024). Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning. 25 s.
Englander M, Ingvarsdotter K, (Red.) (2017) Socialpsykiatrins grunder: människans villkor. Malmö: Gleerups Utbildning AB. 15 sidor.
Grundén I, (2005) Att återerövra kroppen: en studie av livet efter en ryggmärgsskada. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet. 75 s.
Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet, Uppsala. 10 s.
Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten vid hälsa och samhälle. Utbildningsnämnden. Fakulteten Hälsa och Samhälle
Hörselskadades Riksförbund, (2016) Att leva med hörselnedsättning. 25 sidor.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 100 s.
Kroksmark U, (Red.) (2013) Se på mitt sätt: om barn och unga med synnedsättning. Lund: Studentlitteratur. 15 s.
Levi R, Hultling C, (2011) Spinalishandboken: Ny kraft för skadad ryggmärg. Stockholm: Gothia. 134 sidor.
Lindqvist R, (2020). Socialvetenskapliga perspektiv på funktionshinder: medborgarskap, delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur. 130 s.
Lorentz D, (2018) Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism och aspergers syndrom. Stockholm: Gothia Förlag AB. 160 s
Lundin L, Mellgren Z, (Red.) (2012) Psykiska funktionshinder: stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 15 s.
Mellstrand A, (2022) Psykiatri för icke-psykiatriker. Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden. (Första upplagan). Stockholm: Gothia kompetens. 135 sidor.
Synskadades Riksförbund (2019) Barn som har en synnedsättning. 25 sidor.
Söderman L, Nordlund M, (Red.) (2019) Omsorgsboken: möjligheter och svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning. 6:e uppl. Stockholm: Liber. 100 s.
Vargus-Adams J N, Majnemer A, (2014). International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) as a Framework for Change: Revolutionizing Rehabilitation. Journal of Child Neurology, 29(8), 1030–1035.
Tedroff K, Wide K, (2014) Regionalt vårdprogram. Cerebral pares hos barn och ungdomar 2014. Stockholms läns landsting. 70 sidor.
Wintels SC, Smits D-W, van Wesel F, Verhejden J, Ketelaar M, (2018) How do adolescents with cerebral palsy participate? Learning from their personal experiences. Health Expectations 21: 1024-1034. 10 sidor.
Den obligatoriska kurslitteraturen kompletteras med, UR-filmer, web-sidor samt aktuella rapporter, ca 100s.
Delkurs 2. Historisk och socialpolitisk orientering, 7.5 hp
Arvidsson E, Socialförsäkringsrätt: vid funktionsnedsättning och sjukdom. Senaste uppl. Malmö: Gleerups Utbildning. 240s.
Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 50 s.
Egard H, Runesson I, Svensson Chowdhury M, (red.) (2024). Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning. 30 s.
Ineland J, Molin M, Sauer L, (2019) Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och välfärd. 3., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup. 100 s.
Larsson M, Larsson L G, LSS. Senaste uppl. Helsingborg: Komlitt. 215 s.
Lindqvist R, (2022) Funktionshinder i välfärdssamhället. 5. [aktualiserade] 4 uppl. Malmö: Gleerup. 185 s.
Regeringskansliet, (2017) Prop. 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, s 1-33.
Författningstext och texter från hemsida tillkommer, ca 100 s.
Delkurs 3. Samhällsinsatser, rehabilitering och habilitering, 7.5 hp
Brunt D, Bejerholm U, Markström U, Hansson L, (red.) (2020). Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsats. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. 130 s.
Egard H, Runesson I, Svensson Chowdhury M, (red.) (2024). Funktionsförmåga, funktionshinder och socialt arbete. Malmö: Gleerups Utbildning. 30 s.
Gullacksen, A-C (2000) När hörseln sviktar. AudioNytt. 5 s
Gullacksen A-K, Hejdedal R M, (2014:1) Delaktighetsmodellen – en väg mot empowerment. Uppföljningsstudier av erfarenheter från Skåne. FOU Välfärd. 2014:1. 107 s.
Hansson K, Nordmark E, (red.) (2015) Att arbeta med delaktighet inom habilitering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. 188 s.
Henriksen J-O, Vetlesen A J, (2013) Etik i arbete med människor. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 280 s.
Lewin B, (2019) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 140 s.
Strandberg T, (red.) (2022) Förhållningssätt och möten: arbetsmetoder i social omsorg. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. 150 s.
Engelskspråkiga tidskriftsartiklar tillkommer, ca 25 s.
Delkurs 4. Forskning om funktionshinder, 7.5 hp
Ali Z, Fazil Q, Bywaters P, Wallace L, Singh G, (2001) Disability, Ethnicity and Childhood: A critical review of research. Disability & Society, 16 (7), 949-968.
Uppsala universitet. Centrum för forskning om funktionshinder. Tidskriften: Forskning om funktionshinder pågår. www.cff.uu.se/Tidskrift\_/ ca 25 sidor
Forsman B, (1997) Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 138 s.
Frykman E, (1998) Sockerförsöket. Scandia, 64 (1), 69-114.
Grönvik L, (2007) Definitions of disability in social sciences: methodological perspectives. Doktorsavhandling Uppsala: Uppsala universitet, 2007. 33 s. Tillgänglig på Internet.
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Lindberg L, (2016) Svensk forskning om funktionshinder. Forskningen som haltar. Hörselskadades Riksförbund. Tillhandahålles på kursen. 30 s.
Rönnberg J, Classon E, Danermark B, Karlsson T, (2011) Forskning om funktionsnedsättning och funktionshinder 2002-2010. Kartläggning, analys och förslag. FAS. 55 s.
Söder M, (red.) (2005) Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. 100 s.
Söder M, (2013) Swedish social disability research: a short version of a long story, Scandinavian Journal of Disability Research, 15, 90-107, suppl.
Traustadóttir R, Sigurjónsdóttir H B, (2008) The “Mother” behind the Mother: Three Generations of Mothers with Intellectual Disabilities and their Family Support Networks. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 21, 331-340.
Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed? Vetenskapsrådets rapportserie. 50 s.
Självvald litteratur om c:a 300 sidor tillkommer.
Funktionshinder i samhället
Om kursen
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten inhämtar grundläggande kunskaper om funktionsnedsättning och dess livskonsekvenser för individen samt de funktionshinder som kan uppstå. Samhällsorganisationen och välfärdssystemets insatser och stöd behandlas. Kursen innehåller också fördjupning inom olika fält av funktionshinderforskning.
Kursen består av 4 delkurser:
Delkurs 1. Medicinska och sociala följder, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen ges en medicinsk orientering om fysiska, psykiska, kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar som uppkommit genom långvarig sjukdom eller skador som är medfödda eller förvärvade. Innehållet fokuserar på omfattande och varaktiga nedsättningar som innebär att personen är i behov av omsorg/vård, stöd och service från samhället. Medicinska, personliga och sociala konsekvenser för viktiga livsområden som följd av funktionsnedsättning diskuteras och flerfunktionsnedsättningar och samsjuklighet lyftes fram. Dessutom innehåller kursen moment i vetenskapligt skrivande som kopplas till inlämningsuppgifterna.
Delkurs 2. Historisk och socialpolitisk orientering, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen ges en orientering om funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv. Välfärdssamhällets, funktionshinderpolitikens och intresseorganisationernas utveckling och dithörande begrepp belyses. Därutöver diskuteras aktuell lagstiftning och socialrättsliga frågor som rör individens möjligheter och rättigheter i samhället.
Delkurs 3. Samhällsinsatser, rehabilitering och habilitering, 7.5 hp
Delkursens innehåll
Fokus i delkursen är samhällets verksamheter avsedda att möta individer med funktionsnedsättning och deras behov av behandling, rehabilitering och habilitering och mötet mellan dessa. Etiska frågor och förutsättningar för brukarinflytande granskas.
Delkurs 4. Forskning om funktionshinder, 7.5 hp
Delkursens innehåll
Delkursen ger en presentation av svensk funktionshinderforskning. Utgångspunkten är ämnets mång- och tvärvetenskapliga karaktär. Därutöver diskuteras forskningsetiska aspekter och dilemman.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Urval
Betyg 40%, Högskolepoäng 20%, Högskoleprov 40%
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursutvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna, Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
