Tema 1
Bergin, Daniel & Rydén Anders (red.) (2018). Grundträning i Friidrott 10–14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker (156 s).
Butler, Joy I. (2016). Playing Fair. Champaign, Ill: Human Kinetics (kap. 1, 2, 5, 12) (69 s.).
Engdahl, Christopher, Heikkinen, Satu & Arvidson, Markus (red.). (2022). Hur kan vi förstå rörelse? Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik. Stockholm: Liber (242 s.).
Mattson, Torun & Larsson, Håkan. (2021). ‘There is no right or wrong way’: exploring expressive dance assignments in physical education. Physical education and Sport Pedagogy. 26(2), (s.123–136) (13 s.).
Nyberg, Gunn & Larsson, Håkan. (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund (175s.).
Styrke, Britt-Marie (red.). (2015). Kunskapande i dans: Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber (s. 25–69).
Särnbrink, Björn. (2023). Didaktiska modeller för lärande i bollspel. I Lundvall, Suzanne. & Frisk, Anders. (2023). Boll och bollspel i skolan: lek, lärande och rörelse (Första upplagan.). Liber (s. 84–101) (16 s).
Tema 2
Assarson, Inger. (2009). Att skapa mening i en skola för alla: Ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Educare, nr 4. (s. 123–139) (16 s.). Tillgänglig via internet.
Hirsh, Åsa. (2018). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket (10 s.).
Larneby, Marie. (2016) Transcending gender hierarchies? Young people and floorball in Swedish school sport. Sport in Society. 19 (8–9), (s. 1202–1213) (16 s.).
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane. (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 1–3, 7, 15–16 (95 s.).
Nyberg, Gunn & Larsson, Håkan. (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund. (Kap. 6, 20 s.)
Penney, Dawn; Jeanes, Ruth; O’Connor, Justen, & Alfrey, Laura. (2017). Re-theorising inclusion and reframing inclusive practice in physical education. International Journal of Inclusive Education, 22(10), 1062–1077. [https://doi.org/10.1080/13603116.2017.1414888](
Schubring, Astrid; Bergentoft, Helene & Barker, Dean. (2021). Teaching on body ideals in physical education: a lesson study in Swedish upper secondary school. Curriculum Studies in Health and Physical Education, 12 (3), s. 232–250 (18 s). [https://doi.org/10.1080/25742981.2020.1869048](
Skolforskningsinstitutet. (2020). Systematisk översikt - En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel (74 s.). Tillgänglig via internet.
Skolverket. (2010). På pojkars planhalva? Rapport. Stockholm: Skolverket (90s.) Tillgänglig via internet.
Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 Stockholm: Skolinspektionen. (s.4–8, 44–58) (28 s.). Tillgänglig via internet.
Tolgfors, Björn. (2017). Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro: Örebro universitet. (s.17–48) (31 s.).
Styrdokument och stödmaterial från Skolverket tillkommer.
Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas. (2018). Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. (s. 79–150, 217–255) (129 s).
Greilert, Lars. (2016). Banläggning. SISU Idrottsböcker. Kompendium (s. 34–41, 82–97) (22 s).
Nilsson, Kerstin. (2014). Hitta lätt - så blir det rätt! En praxisnära, didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta. [Licentiatuppsats]. Gymnastik och Idrottshögskolan. (Kap.1, 3.3, 3.4, 3.5 och 10) (26 s). Tillgänglig via internet.
Tema 4
Deng, Zongyi. (2022). Powerful knowledge, educational potential and knowledge-rich curriculum: Pushing the boundaries. Journal of Curriculum Studies, 54(5), (s. 599–617) (18 s.).
Hudson, Brian, Gericke, Niklas, Olin-Scheller, Christina, & Stolare, Martin. (2023). Trajectories of powerful knowledge and epistemic quality: analysing the transformations from disciplines across school subjects. Journal of Curriculum Studies, 55 (2), (s. 119–137) (36 s.).
Nyberg, Gunn; Ekberg Jan-Eric; Barker, Dean & Larsson Håkan. (2024). Power of movement capability, Curriculum Studies in Health and Physical Education, 1–17. [https://doi.org/10.1080/25742981.2024.2408313](
Sundberg, Daniel. (2021). Svenska läroplaner – läroplansteori för de pedagogiska professionerna. Lund: Studentlitteratur. (kap. 8–9) (62 s.).
Wahlström, Ninni. (2022). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (s. 9–159, 166–174) (158 s.).
Styrdokument från Skolverket samt vetenskapliga artiklar tillkommer (ca 50 s.)
Andersson, Joacim, & Quennerstedt, Mikael. (2020). A Transactional Understanding of Movement Learning. In Learning Movements (s. 103–117) (14 s.). New York: Routledge.
Goldberger, Michael, Ashworth, Sara, & Byra, Mark. (2012). Spectrum of Teaching Styles Retrospective. Quest, 64(4). (s. 268–282) (14 s.)
Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (s. 17–68, 99–108, 119–141, 153–162, 205–214, 227–248) (126 s).
Mosston, Muska & Ashworth, Sara. (2010). Teaching physical education. First online edition. Second printing. San Francisco, CA: B. Cummings. (kap. 1–3) (75 s.).
Westerlund, Runa. (2023). Idrottslärare i blivande. Meningsskapande, kontinuitet och förändring i övergångar mellan utbildning och yrkespraktik. Diss. Umeå: Umeå universitet. (101 s.). Tillgänglig via internet.
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förmåga att använda idrottslärans former. Studenten ska även utveckla sin förståelse för såväl kroppsideal som hållbar utveckling samt frågor om rum och lärmiljöer, som gynnar elevers lärande i en skola för alla. Vidare ska studenten fördjupa sin kunskap om skolans och ämnets styrdokument, liksom om olika perspektiv på kunskap, lärande och didaktik.
Innehåll
I kursen behandlas olika begrepp inom idrottslära liksom anpassning och organisation av komplexa rörelser i undervisning inom friidrott, gymnastik, bollspel och dans. Föreställningar om kroppen och kroppsideal behandlas och problematiseras. Synen på kroppen analyseras även utifrån normer, funktionalitet och sociala, språkliga samt genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan. Dessutom arbetar studenterna med inkluderande perspektiv i en skola för alla, varvid bedömning och betygssättning lyfts i ämnet idrott och hälsa. I kursen diskuteras hur skolan kan möta och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt. I detta sammanhang diskuteras även hur undervisning kan anpassas till olika rum och lärmiljöer, särskilt relaterat till friluftsliv och att orientera. Styrdokumentens framväxt och konstruktion i skolan och skolämnet idrott och hälsa behandlas med stöd av läroplansteori varvid analys av läroplaner genomförs. Relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val diskuteras i kursen, varvid även gruppens betydelse för lärandeprocesser behandlas. Observation som forskningsmetod av lärandeprocesser genomförs.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL211C Idrott och lärande: Hälsa, kost och motion (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
