Andersson, Joacim, & Quennerstedt, Mikael (2020). A Transactional Understanding of Movement Learning. In Learning Movements (pp. 103–117). Routledge.
Assarson, Inger (2009). Att skapa mening i en skola för alla: Ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Educare, nr 4. (s. 123–139) Tillgänglig via internet
Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. (kap 4, 5, 6, 7, 12 och 13). (103 s.)
Butler, Joy I. (2016). Playing Fair. Champaign, Ill: Human Kinetics. (kap. 1, 2, 5, 12) (69 s.)
Deng, Zongyi. (2022). Powerful knowledge, educational potential and knowledge-rich curriculum: Pushing the boundaries. Journal of Curriculum Studies, 54(5), s. 599–617.
Engdahl, Christopher., Heikkinen, Satu & Arvidson, Markus (red.). Hur kan vi förstå rörelse? Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik. Stockholm: Liber. (242s.)
Goldberger, Michael, Ashworth, Sara, & Byra, Mark. (2012). Spectrum of Teaching Styles Retrospective. Quest, 64(4). (s. 268–282)
Greilert, Lars. (2016). Banläggning. SISU Idrottsböcker. Kompendium (s.34–41, 82–97)
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2020). Språkinriktad undervisning - en handbok. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 6) (63 s.)
Hirsh, Åsa (2018). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket (10 s.)
Hudson, Brian, Gericke, Niklas, Olin-Scheller, Christina, & Stolare, Martin (2023). Trajectories of powerful knowledge and epistemic quality: analysing the transformations from disciplines across school subjects. Journal of Curriculum Studies, 55 (2), s. 119-137.
Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. 1\. uppl. Lund: Studentlitteratur. (s. 17–68, 99–108, 119–141, 153–162, 205–214, 227–248)
Kristén, Lars., Klingvall, Bodil & Ring, Mikael. (2020). The co-development of Inclusive Tools in Physical Education for Pupils with and without Disabilities. Sport in Society, 1-17.
Larneby, Marie (2016) Transcending gender hierarchies? Young people and floorball in Swedish school sport. Sport in Society. 19 (8–9), 1202–1213
Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 1–3, 7, 15–16 (95 s.)
Mattson, Torun & Larsson, Håkan. (2021). ‘There is no right or wrong way’: exploring expressive dance assignments in physical education. Physical education and Sport Pedagogy. 26(2), 123-136.
Mosston, Muska & Ashworth, Sara. (2010). Teaching physical education. First online edition. Second printing. San Francisco, CA: B. Cummings. (kap. 1–3) (75s.)
Nilsson, Kerstin. (2014). Hitta lätt - så blir det rätt! En praxisnära, didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta. Lic.-avh. Gymnastik och Idrottshögskolan. (kap. 1, 3.3, 3.4, 3.5 och 0). Tillgänglig via internet.
Nyberg, Gunn & Larsson, Håkan. (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund. (175s.).
Qi, Jing & Ha, Amy S. (2012). Inclusion i Physical Education; A review of literature, International Journal of Disabilities, Development and Education, 59:3, 257-281, DOI:1 10.1080.1034912X.2012.697737.
Sandell, Klas, Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott:utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (kap 3 och 5) (44 s).
Skolforskningsinstitutet (2020). Systematisk översikt - En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel (74 s.) Tillgänglig via internet.
Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 Stockholm: Skolinspektionen. (s.4–8, 44–58). Tillgänglig via internet.
Skolverket (2020). Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stöd för undervisning. Stockholm: Skolverket (s.8–32, 44–54). Tillgänglig via internet.
Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. LGR22. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.
Skolverket (2022). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket (25 s.) Tillgänglig via internet.
Skolverket (2010). På pojkars planhalva? Rapport. Stockholm: Skolverket (90s.) Tillgänglig via internet
Styrke, Britt-Marie (red.) (2015). Kunskapande i dans: Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber (s. 25–69).
Sundberg, Daniel. (2021). Svenska läroplaner – läroplansteori för de pedagogiska professionerna. Lund: Studentlitteratur. (kap. 8–9)
Säljö, Roger (2017). Lärande och lärandemiljöer. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott. (red.). Allmändidaktik –vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (kap. 7) (42 s.)
Tolgfors, Björn. (2017). Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro: Örebro universitet. (s.17–48).
Wahlström, Ninni (2022). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (s. 9–159, 166–174) (158 s.)
Westerlund, Runa (2023). Idrottslärare i blivande. Meningsskapande, kontinuitet och förändring i övergångar mellan utbildning och yrkespraktik. Diss. Umeå: Umeå universitet. (101s.). Tillgänglig via internet.
Widlund, Håkan (2003). Friidrott för ungdom 14–17 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förmåga att använda idrottslärans former. Studenten ska även utveckla sin förståelse för såväl kroppsideal som hållbar utveckling samt frågor om rum och lärmiljöer, som gynnar elevers lärande i en skola för alla. Vidare ska studenten fördjupa sin kunskap om skolans och ämnets styrdokument, liksom om olika perspektiv på kunskap, lärande och didaktik
I kursen behandlas olika begrepp inom idrottslära liksom anpassning och organisation av komplexa rörelser i undervisning inom friidrott, gymnastik, bollspel och dans.
Föreställningar om kroppen och kroppsideal behandlas och problematiseras. Synen på kroppen analyseras även utifrån normer, funktionalitet och sociala, språkliga samt genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan. Dessutom arbetar studenterna med inkluderande perspektiv i en skola för alla, varvid bedömning och betygssättning lyfts i ämnet idrott och hälsa.
I kursen diskuteras hur skolan kan möta och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt. I detta sammanhang diskuteras även hur undervisning kan anpassas till olika rum och lärmiljöer, särskilt relaterat till friluftsliv och att orientera sig.
Styrdokumentens framväxt och konstruktion i skolan och skolämnet idrott och hälsa behandlas med stöd av läroplansteori varvid analys av läroplaner genomförs.
Relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val diskuteras i kursen, varvid även gruppens betydelse för lärandeprocesser behandlas. Observation som forskningsmetod av lärandeprocesser genomförs.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IL211C Idrott och lärande: Hälsa, kost och motion (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
