Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber (192 s.)
Bengtsson, Anna & Necovski, Ida (2021). Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan. Stockholm: Gothia kompetens (212 s.)
Eller
Ohlsson, Maria (2022) Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan – förståelse, bemötande och pedagogiska strategier. Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 6, 7, 8 och 9)
Björck, Eva & Sjöman, Madeleine. (2023). Förskolan som lärandemiljö : för barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 2, 6, 7, 8, 9 och 10) (ca 150 s.)
Borg, Anna & Carlsson Kendall, Gunilla (2023) NPF för lärare: fokus på pedagogiskt arbete. Lund; Studentlitteratur AB (173 s.)
Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2024). Språklig sårbarhet i förskola och skola - barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (264 s.)
Gniste, Matilda & Öinert, Lina (2024). Språkfrämjande arbete i förskolan: med läroplanen som grund. Första upplagan Lund: Studentlitteratur. Del 1 och 3
Guvå, Gunilla (2023). Utvecklingspsykologiska perspektiv på utveckling och lärande i skola och förskola. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur (178 s.)
Hadley, Elizabeth. B., Newman, Katherine. M., & Mock, Jinsil. (2020). Setting the stage for TALK: Strategies for encouraging language‐building conversations. The Reading Teacher, 74(1), 39-48.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021) Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. Malmö; Gleerups (280 s.)
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)
Eller
Öhman, Margareta (2019). Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (320 s.)
Klingberg, Torkel (2016). Hjärna, gener & jävlar anamma: hur barn lär. Stockholm: Natur & Kultur (187 s.)
Partanen, Petri (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. [Stockholm]: Skolverket. (134 s.) Tillgänglig på Internet
Plantin, Ewe & Aspelin, Jonas (2021) Relational competence regarding students with ADHD – An intervention study with in-service teachers. European Journal of Special Needs Education, 36.1-16. Tillgänglig via internet. (17 s.).
Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. (Fjärde upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning. (159 s.)
Rönnerman, Karin & Nordberg, Ann. (2022). Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning: en introduktion till ELSA-modellen. Stockholm: Lärarförlaget. Kapitel 1 och 2 (30 s.)
Tetzchner, Stephen von (2016). Utvecklingspsykologi. Lund: Studentlitteratur (valda delar i samråd med kursledare, ca 400 s.)
Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, Skolverkets statistik samt ytterligare vetenskapliga texter (ca. 200 s.).
EduSinglePage
Denna kursen ges som del av program:
Kursinnehåll
Kursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling, samt systemteorier. I kursen problematiseras relationen mellan olika lärmiljöer och barns/elevers olika förutsättningar att lära och utvecklas. Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om den enskilda individens förutsättningar för lärande utifrån fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling samt olika faktorer i lärmiljön som underlättar för lärande, utveckling och hälsa med särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling. Vidare ska studenten utveckla sina kunskaper om pedagogiskt utredningsarbete. Konkret kan detta innebära att granska, analysera och utveckla pedagogiska utredningar på flera olika nivåer med särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling. Studenten ska också fördjupa sin kunskap om hälsofrämjande pedagogiskt arbete och betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom förskola och skola samt reflektera över specialpedagogens funktion och ansvar.
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
