Om kursen

Internationalisering

Som student på Fakulteten för hälsa och samhälle har du möjlighet att delta i olika internationella aktiviteter, hemma och utomlands, som kan leda till CIM – ”Certificate of International Merits”. Detta CIM är ett tillägg till ditt examensbevis som visar på din internationella erfarenhet, din akademiska, personliga och yrkesmässiga utveckling, din internationella och interkulturella kompetens samt förmåga till att göra internationella jämförelser relaterade till ditt yrke.

Kursinnehåll

Syftet med kursen är att studenten fördjupar de teoretiska, empiriska och metodologiska kunskaper som har särskild betydelse för att beskriva och förstå kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. Syftet med kursen är även att studenten utvecklar förmågan att tolka och analysera olika typer av data. Särskild vikt läggs vid att beskriva uppbyggnaden av longitudinella studier på olika förklaringsnivåer och kritiskt tillämpa relevanta datakällor i studiet av olika kriminologiskt relevanta forskningsfrågor. Syftet är även att studenten ytterligare fördjupar sin kunskap om utvecklingen av individuella antisociala livsförlopp och utsatthet för brott genom att skriva ett fördjupningsarbete som tar sin utgångspunkt i något av dessa huvudteman. Här läggs särskild vikt vid studentens förmåga att söka, beskriva, kritiskt värdera och sammanställa olika typer av informationskällor, formulera en kriminologiskt relevant problemställning och utifrån en litteraturgenomgång redogöra för ett forskningsområde. Studenten ska även visa förståelse för forskningens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och vilket ansvar människor har för hur den används. Dessutom ska studenten visa förmåga att identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap inom ämnesområdet kriminologi med fokus på kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv.

Kursen består av fyra delkurser:

Delkurs 1. Kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv, 7,5 hp
Delkursens innehåll

Delkursen inleds med en översikt av forskning om antisocial utveckling, i ett historiskt och nutida perspektiv, med fokus på kriminalitetens fördelning på individnivå, mönster och utvecklingsvägar samt könsskillnader. Särskild vikt läggs vid sådana teoretiska och metodologiska aspekter som är nödvändiga för att beskriva och förstå utveckling, övergångar och vändpunkter i avvikande livsförlopp.

Delkurs 2. Utsatthet för brott i ett livsförloppsperspektiv, 7,5 hp
Delkursens innehåll

Delkursen introducerar studenten till ämnet viktimologi, läran om brottsoffer. Kursens huvudsakliga mål är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om utsatthet för brott och hur utsatthet kan förklaras och studeras. Kursen inleds med en diskussion om vem som kan vara ett brottsoffer, hur utsattheten är fördelad geografiskt, i befolkningen, under livsförloppet och hur dessa variationer i utsatthet kan studeras, förklaras och förstås. Studenten fördjupar sig i olika centrala viktimologiska teman och frågeställningar som exempelvis konsekvenser av utsatthet, hatbrott, våld mot kvinnor, barn och äldre som brottsoffer samt brottsoffret i rättsprocessen.

Delkurs 3. Forskningsmetodik II, 7,5 hp
Delkursens innehåll

Delkursen bygger på tidigare inhämtade metodologiska kunskaper. I kursen ingår planering och förberedelse inför datainsamling samt bearbetning, sammanställning och tolkning av olika typer av data.

Delkurs 4. Fördjupningsarbete, 7,5 hp
Delkursens innehåll

Delkursens huvudsakliga mål är att studenten fördjupar sin kunskap om kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. I delkursen formulerar studenten en problemställning av relevans för huvudområdet kriminologi med fokus på något inom kursens huvudtema: kriminalitet och utsatthet i ett livsförloppsperspektiv. Problemställningen besvaras med hjälp av litteraturgenomgång som metod och presenteras i form av ett fördjupningsarbete. Särskild vikt läggs vid att identifiera och presentera ett relevant forskningsområde, metodologiska färdigheter samt förmågan att identifiera behovet av ytterligare kunskap.

Kursplan och kurslitteratur

I kursplanen hittar du bland annat kurslitteratur och andra läromedel för kursen.

Kursplan höst 2025

Tidigare kursplaner

Behörighet och urval

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänd kurs HS112B eller motsvarande.

Urval

40% gymnasiebetyg - 40% högskoleprovet – 20% högskolepoäng

Kurslitteratur

Delkurs 1. Kriminalitet i ett livsförloppsperspektiv, 7,5 hp

Andersson F, (2013) The female offender. Patterning of antisocial and criminal behaviour over the life-course. Akademisk avhandling. Malmö: Holmbergs. 66 sidor.

Farrington DP, (red.) (2008) Introduction to Integrated Developmental and Life Course Theories of Offending. Advances in Criminological Theories. USA: Transaction Publishers. 270 sidor.

Jaffee SR, Strait LB, Odgers CL, (2012) From Correlates to Causes: Can Quasi-Experimental Studies and Statistical Innovations Bring Us Closer to Identifying the Causes of Antisocial Behavior? Psychological Bulletin, 138,2: 272 – 295. 23 sidor.

Levander S, (2019) Malmös undre värld – en socialantropologisk studie. I Väfors Fritz M, Khoshnood A (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. s 146-164. 19 sidor.

Wright JP, Tibbetts SG, Daigle LE, (2015) Criminals in the making. Criminality across the life course. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. 309 sidor.

Vetenskapligt material om ca 200 sidor tillkommer.

Delkurs 2. Utsatthet för brott i ett livsförloppsperspektiv, 7,5 hp

Amir M, (1968) Victim precipitated forcible rape. Journal of criminal law and criminology, 58 (4), 493-502. 10 sidor.

Brunner A, Lengel M, (2019) ”Jag är inte mitt missbruk”. I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 83-100. 17 sidor.

Christie N, (1986) The ideal victim. I Fattah E A (red.) From From Crime Policy to Victim Policy. Reorienting the justice system. New York: St Mar-tin´s Press, ss 17-30. 14 sidor.

Cohen L E, Felson M, (1979) Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 588–608. 21 sidor.

Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2016) Hatbrott? En introduktion. Lund: Studentlitteratur. 135 sidor.

Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 170 sidor.

Khoshnood A, Väfors Fritz M, Ekelund U, (2019) Gärningsmannen, brottet och offret. I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 51-66. 15 sidor.

Meier RF, Miethe TD, (1993) Understanding Theories of Criminal Victimization. Crime and Justice, 17, 459-499. 41 sidor.

Mellgren C, (2019) Hatbrott i Malmö?. I Väfors Fritz M, Khoshnood A, (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 101-116. 15 sidor.

Rydén K, Väfors Fritz M, (2019) Kvinnors utvecklingsvägar till missbruk och kriminalitet. I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 67-81. 14 sidor.

Shapland J, Hall M, (2007) What do we know about the effects of crime on victims? International Review of Victimology,14, 175-217. 43 sidor.

Torstensson Levander M, (2007) Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. 44 sidor.

Wallengren S, Mellgren C, (2019) ”Tiggare” i Malmö – en brottsofferstudie. I M. Väfors Fritz och A. Khoshnood (Red.), Brottslighet och utsatthet i Malmö. Lund: Studentlitteratur. 117-124. 7 sidor.

Vetenskapligt material om ca 200 sidor tillkommer.

Delkurs 3. Forskningsmetodik II, 7,5 hp

Brottsförebyggande rådet, (1999) Statistikskolan. Brottsförebyggande rådet. 32 sidor.

Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2018) Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur. Ca 450 sidor.

Field A, (2018) Discovering statistics using IBM SPSS statistics. 5ed. London: SAGE Publications Inc. 120 sidor.

Ivert A-K, Mellgren C, (2018) ”Student, forskning och etik” i Mellgren, C., Väfors Fritz, M. & Tiby, E. (red.). Kriminologi: en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 23 sidor.

Ivert A-K, Torstensson Levander M, Mellgren C, (2016) Den ojämlika tryggheten: stabilitet och förändring i bostadsområden över tid. Socialvetenskaplig Tidskrift;3-4, 211-229. 19 sidor.

Janson C-G, (1995) On Project Metropolitan and the longitudinal perspective. Stockholm University: Department of Sociology, Project Metropolitan Research Report No 40. 96 sidor.

Wikström P-O, Oberwittler D, Treiber K, Hardie B, (2012) Breaking rules: The social and situational dynamics of young people’s urban crime. Oxford: Oxford University Press, s. 3 -106. 104 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Vetenskapliga artiklar om ca 200 sidor tillkommer.

Delkurs 4. Fördjupningsarbete, 7,5 hp

Gudmundsson P, (2018) Skrivanvisningar för studenter vid fakulteten för hälsa och samhälle. Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle. 17 sidor.

Forsberg C, Wengström Y, (2016) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation. Stockholm: Natur & Kultur. 216 sidor.

För (etiska) regler och riktlinjer för forskning, se CODEX: www.codex.uu.se

Mellgren C, Väfors-Fritz M, Tiby E, (red.) (2018) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. 181 sidor.

Övrig litteratur väljs i samråd med lärare.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Malmö Dagtid 100%

Kontakt

För mer information om utbildningen:

hsvagledning@mau.se

Utbildningen ges av

Institutionen för kriminologi

Kriminologi betyder läran om brott. Det är ett flervetenskapligt ämne inriktat på brottslighetens utveckling och orsaker på...