Delkurs Hälsa och träning i ett livslångt perspektiv:
Berg, Christina, Ellegård, Lars & Larsson, Christel (red.) (2021). Näringslära för högskolan. Sjunde upplagan. Stockholm: Liber (kap. 10, 12, 15, 16, 29) (81 s)
Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (2018). Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB (s. 175-255)
Emmelin, Lars (2010). Friluftslivets sociologi grupper, motiv och hinder (2018). I Emmelin, Lars (2010). Planera för friluftsliv: Natur, samhälle, upplevelser. s. 145-167. Stockholm: Carlsson. Tillgänglig via internet.
Gratton, Chris & Jones, Ian (2015). Research methods for sport studies. London: Routledge (s. 1-16, 60-84, 111-144, 288-309) (97 s)
Kenney, W. Larry, Wilmore, Jack H. & Costill, David L. (2020). Physiology of sport and exercise. Seventh edition. Champaign, IL: Human Kinetics (s. 1-74, 121-300, 377-412, 441-484, 509-574) (300 s)
Kraepelien Strid, Eva. (2011). Simning och lärande i ett mångkulturellt perspektiv. I Suzanne Lundvall (ed.), Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel s. 83-91. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Tillgänglig via internet.
Mattsson, Mikael (2014). Träningsplanering. Stockholm: SISU Idrottsböcker (kap. 2, 5, 6 & 13) (78 s)
Sandell, Klas, Arnegård, Johan, & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Lund: Studentlitteratur. (Kap 6, 7) (54 s)
Tugetam, Åsa. (2020). Att göra och erfara friluftsliv: en etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2020. Diss. (s. 119-234).
Widmaier, Eric P., Raff, Hershel & Strang, Kevin T. (2021). Vander's human physiology: the mechanisms of body function. 15. ed. New York: McGraw-Hill Education. (s. 257–300, 362–444 (127 s)
Valfri litteratur samt kompendier tillkommer motsvarande 400 sidor
Delkurs Samhälle, kultur och specialisering:
Bernstein, Basil. (1999). Vertical and Horizontal Discourse: An essay. British Journal of Sociology of Education, 20 (2): 157-173
Burns, Robyn, Gallant, Karen A., Litwiller, Fenton, White, Catherine, & Hamilton-Hinch, Barb (2020). The go-along interview: a valuable tool for leisure research. Leisure Sciences, 42(1), 51-68.
Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. (276 s)
Carlgren, Ingrid. (2020). Powerful knowns and powerful knowings. Journal of Curriculum Studies, 52(3), 323–336.
Coakley, Jay (2020). Sports in Society: Issues and Controversies. Boston: MacGraw-Hill Higher Education. (s 9-79, 106-145, 538-560)
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups utbildnings AB. (172 s)
Ekberg, Jan-Eric. (2021). Knowledge in the school subject of physical education: a Bernsteinian perspective. Physical Education and Sport Pedagogy, 26(5), 448-459
Engström, Lars-Magnus, Redelius, Karin & Larsson, Håkan. (2018). Logics of practice in movement culture: Lars-Magnus Engström’s contribution to understanding participation in movement cultures. Sport, Education and Society, 23(9), 892-904.
Foucault, Michel. (1982). The Subject and Power. Critical Inquiry, Vol. 8, No. 4, pp. 777-795. The University of Chicago Press.
Kuntz, Aron M, & Presnall, Marni M. (2012). Wandering the tactical: From interview to intraview. Qualitative Inquiry, 18(9), 732-744.
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2017). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 9-88, 255-278)
Larneby, Marie (2020). Vi och de andra: om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola. Diss. Malmö: Malmö universitet. (s. 24-40, 112-161)
Larsson, Håkan. (Ed.). (2020). Learning Movements: New Perspectives of Movement Education. Routledge. (s. 214). Tillgänglig via internet.
Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta (2010). Föreställningar om kroppen - kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber (s 168-237, 268-310)
Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet- relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid.(Doktorsavhandling). Malmö: Holmbergs. (s 18-52, 65-68, 185-219)
Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. (Doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org. (s. 17-23, 55-71, 113-189, 245-262).
Mead, George. Herbart. (1913). The social self. The Journal of Philosophy, Psychology and Scientific Methods, 10(14), 374-380.
Purovaara, Timmi (Ed.), Contemporary Circus - treasures, keys and enigmas (pp. 175-194). Stockholm: Stockholm University.
Rönnbäck, Julia (2015). Det är väl typiskt tjejer: om basket, kropp och feminitet. (Doktorsavhandling). Malmö: Bokförlaget idrottsforum.org. (s 12-37, 195-207)
Tracy, Sara J. (2010). Qualitative quality: Eight “big-tent” criteria for excellent qualitative research. Qualitative inquiry, 16(10), 837-851.
Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (7th Uppl.). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (s. 77-100, 285-307, 335-411)
Valfri litteratur, peer review granskade artiklar samt kompendier tillkommer motsvarande ca 200 sidor
Idrott för ämneslärare III
Om kursen
Kursen består av två delkurser. I den första delkursen ges studenten möjlighet att fördjupa sina kunskaper om fysiologiska och näringsfysiologiska processer. Särskilt fokus riktas mot kroppens anpassningsförmåga i samband med idrottsaktiviteter. I delkursen fördjupar sig studenten även didaktiskt i idrottslära och träningslära. Utgångspunkt är betydelsen för välbefinnande och kroppsligt lärande ur ett livslångt fysiskt aktivt perspektiv. I den andra delkursen bearbetas och analyseras olika samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa. Vidare problematiseras relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur. Särskilt fokus är på dans och bollspel varvid dessa kritiskt granskas och jämförs samt prövas och genomförs. I kursen behandlas även hur lärande kan utformas inom specialisering i skolämnet idrott och hälsa.
Kursinnehåll
Delkurs Hälsa och träning i ett livslångt perspektiv:
I delkursen ges studenten möjlighet att utveckla sina kunskaper om fysiologiska och näringsfysiologiska processer samt träningslära. Kursen syftar även till att studenten ska fördjupa sina förmågor i idrottslärans former friluftsliv och simning ur ett livslångt lärandeperspektiv.
Delkursen omfattar tre teman. I kursens första tema behandlas idrottslärans former friluftsliv och simning samt betydelsen för välbefinnande och kroppsligt lärande ur ett livslångt rörelseperspektiv.
I kursens andra tema behandlas näringsfysiologiska processer som energiomsättning, energi- och näringsbehov i olika rörelseaktiviteter, samt betydelse för den fysiska förmågan. Vidare fördjupas och problematiseras tillämpning av träningslära.
I kursens tredje tema riktas fokus mot träningsfysiologiska processer. I detta ingår hur den fysiska prestationsförmågan påverkas i idrottslig verksamhet över tid och genom hela livet. I kursen behandlas områden som kardiovaskulära systemet, muskelfysiologi, kroppskomposition, fysiologisk anpassning i samband med rörelseaktiviteter samt fysisk aktivitet och inaktivitet. Vidare behandlas krav- och kapacitetsprofiler i olika idrotter i relation till skolämnet idrott och hälsa.
Delkurs Samhälle, kultur och specialisering:
Delkursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap om relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur och om samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa. Studenten ska även vidareutveckla sin förmåga att arbeta med olika idrottsformer ur ett lärandeperspektiv med fokus på gymnasieskolan.
Kursen omfattar tre teman.
I kursens första tema problematiseras relationen mellan skola, idrott och ungdomskultur. Särskilt fokus är på dans, bollspel och akrobatik varvid dessa kritiskt granskas och jämförs samt prövas och genomförs. I detta sammanhang berörs hur mental träning och spänningsreglering kan användas i skolan.
I kursens andra tema bearbetas och analyseras olika samhälleliga perspektiv på skola och på skolämnet idrott och hälsa.
I kursens tredje tema behandlas hur lärande kan utformas inom specialisering i skolämnet idrott och hälsa. Särskilt fokus är på analys av vald idrott utifrån skilda idrottsliga logiker, på kritisk granskning av dess uppbyggnad och karaktär, specifik teknik och taktik samt på kulturella och sociala aspekter.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Genomgången kurs IF184F Idrott för ämneslärare II, med minst 15 hp med lägst betyget godkänd eller motsvarande.
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
