Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2001). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber (160 s.)
Falthin, Annika & Mars, Annette (red.). (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 2 & 3, 50 s.) Tillgänglig via internet.
Hess, Juliett (2019). Music Education for Social Change Constructing an Activist Music Education. New York: Routledge (212 s.)
Johansson, Leif (2005). Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur (181 s.)
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? 2:a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning AB (131 s.)
Love, Bettina (2016). Complex Personhood of Hip Hop & the Sensibilities of the Culture that Fosters Knowledge of Self & Self-Determination. Equity and Excellens in Education Vol. 49, No. 4, 414-427. (13 s.) Tillgänglig via internet.
Mars, Annette, Sæther, Eva. & Folkestad, Göran (2015). Musical learning in a cross-cultural setting: A case study of Gambian and Swedish adolescents in interaction. Music Education Research, 17(3), 296–311. (15 s.) Tillgänglig via internet.
Serder, Margareta & Jobér, Anna (2021). Vetenskapliga teorier för lärare. Stockholm: Natur och Kultur (6, 11, 17 & 19, 83 s.)
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. (Kap 1, 2, 5.8, 14 s.) Tillgänglig via internet.
Övrig litteratur, artiklar och läromedel tillkommer.
Aktuell forskning väljs i samråd med lärare.
Utrymme ges för studenten att självständigt söka och värdera litteratur, artiklar och övriga läromedel.
