Naturkunskap för ämneslärare: Om naturvetenskap
Om kursen
Kursen behandlar ”om-perspektiv” på naturvetenskap och undervisning av detsamma. Det handlar dels om naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt, dels om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Båda dessa spår är viktiga forskningsområden inom forskningsfältet naturvetenskapernas didaktik. I kursen behandlas bland annat olika perspektiv på ”scientific literacy” och relationer mellan naturvetenskaplig kunskap, tro och värderingar. Vidare behandlas hur naturvetenskap formas och har formats tillsammans med det omgivande samhället samt hur naturvetenskap formar våra världsbilder.
Du får genom kursen även vidareutveckla dina ämneskunskaper i naturvetenskap, främst inom fysik och kemi, samt din tvärvetenskapliga och ämnesdidaktiska medvetenhet.
Kursen samläser med andra programkursen av sex inom ämneslärarprogrammet, för studenter som valt att ha naturkunskap som sitt andra undervisningsämne.
Kursinnehåll
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt samt om undervisning i naturkunskap. Dessutom ska studenterna vidareutveckla ämneskunskaper i naturvetenskap, främst inom fysik och kemi, samt utveckla sin tvärvetenskapliga och ämnesdidaktiska medvetenhet.
I kursen introduceras naturvetenskapernas karaktär och arbetssätt samt forskningsfälteten naturvetenskapernas didaktik och vetenskaps- och teknikstudier. Vidare behandlas ”scientific literacy”, vetenskapsteori, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll samt relationer mellan naturvetenskaplig kunskap och livsåskådning, tro och värderingar. Detta sker huvudsakligen med exempel hämtade från fysik och kemi. Implikationer för undervisning i naturkunskap behandlas utifrån naturvetenskapernas karaktär och samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Skillnader mellan naturvetenskap, andra vetenskaper och ovetenskap belyses. Vidare behandlas hur naturvetenskap formas och har formats tillsammans med det omgivande samhället samt hur naturvetenskap formar våra världsbilder.
Kursen behandlar fysikens materiemodell och hur den används för att förklara makroskopiska fenomen, såsom exempelvis ljud och värme. Fysikens förhållande till samhället exemplifieras genom kunskap om kosmos historia, tidmätningens betydelse samt framväxten av en materiemodell.
I kursen behandlas även kemisk jämvikt, svaga syror och baser samt buffertar. Förekomsten av naturliga buffertsystem, deras funktion och hur de påverkas av mänsklig aktivitet exemplifieras.
Behörighet och urval
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Matematik 3b eller Matematik 3c eller Matematik C, Naturkunskap 2 eller Biologi 1 + Kemi 1 + Fysik 1a/1b1+1b2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6
Urval
34% gymnasiebetyg - 34% högskoleprovet – 32% högskolepoäng
Kurslitteratur
Aktuell litteraturlista finns i kursplanen
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
