Kriminologiprogrammet

Från drömmen om polisyrket till gruppchef på Tullverket

Mikaela Broddene har alltid haft ett stort intresse för kriminologi. Idag är hon gruppchef på Tullverket och leder en utredningsgrupp. Här delar hon med sig av sina erfarenheter från Kriminologiprogrammet vid Malmö universitet och hur utbildningen bidrog till hennes karriär.

Varför valde du att studera kriminologi vid Malmö universitet? 

Jag har alltid varit intresserad av ämnet och funderade på att bli polis. När jag hittade Kriminologiprogrammet kändes det helt rätt. Jag såg det också som ett steg mot att bli polis eller tullinspektör. 

Vad var det bästa med utbildningen? 

Att få en djupare förståelse för hur brott utvecklas och påverkar samhället. Jag blev särskilt intresserad av hur media kan påverka människors uppfattning om samhället i frågor som rör trygghet och kriminalitet. 

Vilka kurser var mest intressanta? 

Jag uppskattade särskilt de kurser där vi kopplade teori till verkligheten. Kritiskt tänkande var en viktig del av utbildningen. Det gav mig insikter i hur media och sociala plattformar formar vår bild av brottslighet och trygghet.  

Hur tydlig var kopplingen mellan forskning och undervisning? 

Det var en av utbildningens stora styrkor! Forskningen var alltid aktuell och genomsyrade hela programmet. 

Vad jobbar du med idag? 

Jag är gruppchef på Tullverket och leder en utredningsgrupp som hanterar mängdbrott – enklare brott som faller inom Tullverkets ansvarsområde. Mitt arbete handlar om att leda och stötta mina medarbetare och utveckla verksamheten i takt med nya lagar och samhällsförändringar. 

Hur såg din väg till jobbet ut? 

Jag började studera på kriminologiprogrammet 2012 och jobbade samtidigt extra som arrestvakt inom Polismyndigheten. Där fick jag upp ögonen för Tullverket och gick deras brottsbekämpande utbildning 2013. Jag pausade mina studier ett tag för att kunna fokusera på den utbildningen. Efter det började jag arbeta som tullinspektör, och återupptog mina studier på kriminologiprogrammet. Jag kombinerade jobb och studier under ett års tid, sedan tog jag tjänstledigt från Tullverket för att läsa sista kursen inom kriminologi med examensarbete, vilket gjorde att jag tog examen 2018. Efter något år som tullinspektör på kontrollavdelningen, blev jag utredare inom först mängdbrott och senare grova brott, och sedan maj 2022 har jag arbetat som gruppchef. 

Vilka kunskaper från utbildningen har du haft mest nytta av? 

Framför allt förmågan att analysera stora mängder information, tänka kritiskt och förhålla mig opartisk i arbetet. Kriminologiprogrammet gav mig en förståelse för brottslighet, och en förståelse för människan och vad som kan påverka olika val eller händelser i livet, vilket är väldigt värdefullt i mitt arbete. 

En bred utbildning med många möjligheter

Kriminologiprogrammet erbjuder en stark forskningsanknytning, bredd och möjligheter till samverkan med samhället. För Isaak var det självklart att fortsätta från kandidat till master. Här berättar han om sina erfarenheter av programmet, från inspirerande kurser och möjligheter till samverkan med samhällsaktörer.

Varför valde du att studera kriminologi vid Malmö universitet?

När jag sökte till kriminologiprogrammet valde jag Malmö universitet eftersom det låg nära och var lätt att ta sig till. När jag sedan sökte till masterprogrammet var min motivation en annan. Under min kandidat upplevde jag fakulteten otroligt inbjudande. Universitetet erbjuder flera möjligheter att delta i forskning som bedrivs på universitetet, till exempel genom VIP-projekt (Vertically Integrated Projects), amanuenstjänster och workshops. Jag upplevde att man som student erbjuds möjligheter att engagera sig i forskning, och verkligen välkomnas till det. Därför var universitetet ett självklart för val för mig även när jag sökte min masterutbildning.

Vad har varit det bästa med kriminologiprogrammet?

Den stora bredden! Kriminologi täcker många områden, och utbildningen ger möjlighet att utforska dessa. Det gör att man både får möjlighet att fördjupa sig i egna intressen och få kunskap inom yrkesrelevanta ämnen som nätverksanalys, straffrätt, riskanalys och brottsstatistik.

Finns det någon kurs som varit särskilt intressant eller relevant?

Ja, tillämpningskursen i termin fem var min favorit – och jag tror att många andra alumner håller med! Under åtta veckor fick vi undersöka aktuella problem inom polisen och genomföra egna studier i grupper. Kursen gav oss möjlighet att tillämpa vår kunskap och var ett bevis på hur otroligt mycket vi lärt oss, samtidigt som den gav en riktigt bra förberedelse inför C-uppsatsen.

Har det funnits inslag av samverkan med aktörer ute i samhället under utbildningen?

Ja! Under exempelvis tillämpningskursen fick vi kontakt med olika samhällsaktörer och fick möjlighet att bidra med vår kunskap. Efter kursen blev jag inbjuden att presentera mitt arbete om butiksstölder på en konferens med butiksägare, politiker och myndigheter. Det var en möjlighet jag troligtvis inte fått annars!

Hur har forskningsanknytningen märkts i utbildningen?

Forskning har varit en röd tråd genom hela utbildningen. Vi har utforskat olika ämnen samtidigt som vi fått insikt i vad aktuell forskning säger. Ibland har en tentauppgift gått ut på att skriva en forskningsplan inom kursens ämne. Det ger oss möjlighet att fördjupa oss i det vi tycker är mest intressant och samtidigt utveckla vår förmåga att planera, utforma och skriva forskning.

Har du deltagit i något VIP-projekt?

Ja! I tre terminer har jag varit med i ett projekt där vi undersöker organiserad brottslighet genom domstolsbeslut, förundersökningsprotokoll och krypterade chattar. Det har gett mig en unik inblick i hur forskningsprojekt utvecklas och möjlighet att arbeta med både engagerade forskare och andra studenter som brinner för kriminologi. Att få delta i ett banbrytande forskningsprojekt har varit en fantastisk erfarenhet!

(Ett VIP-projekt är en kursmodell där studenter på olika nivåer arbetar tillsammans i tvärvetenskapliga team med aktuella forskningsproblem, under ledning av en forskare.)

Vad ser du mest fram emot i din framtida karriär?

Jag ser fram emot vad framtiden har att erbjuda. Tidigare studenter har gått vidare till jobb inom kriminalvården, polisen, tankesmedjor och Brottsförebyggande rådet, och vissa har blivit doktorander. Möjligheterna är många och jag ser fram emot att se var jag landar!

”Jag har verkligen hittat rätt”

Varje vecka träffar Martina Gardshol Gavelli människor som är dömda för olika brott. Målet är att få klienterna att hitta en bättre väg. ”Att se en klient förändras är värt oerhört mycket” säger hon om jobbet som frivårdsinspektör.

”Vi bryter den onda cirkeln” står det på nyckelbandet som Martina Gardshol Gavelli bär om halsen. Hon möter upp i väntrummet på Frivården i Helsingborg och lotsar oss till ett rum som hon bokat. I samma rum möter hon ofta klienter. Brotten de är dömda för är av olika karaktär, men gemensamt är att klienterna inte avtjänar straff på anstalt.

– De kan till exempel vara villkorligt frigivna eller ha blivit dömda till skyddstillsyn. Då har de skyldighet att komma hit med visst intervall för samtal med sin handläggare eller för att delta i ett behandlingsprogram, berättar Martina.

Martinas yrkesinriktning växte fram ur ett genuint intresse för människor.

– Jag funderade mycket på vad som får människor att göra olika val i livet, och vilka normer som får oss att göra eller inte göra vissa saker.

Tog en kandidat och sedan en master

Hon funderade på psykologi, men landade i att kriminologi var den inriktning som passade bäst. Efter att ha börjat på kriminologiprogrammet i Sundsvall bytte hon till Malmö universitet där hon först gick kandidatprogrammet och sedan byggde på med en master i kriminologi.

Under kandidatutbildningen fick hon inblick i hur polisen och kriminalvården arbetar och stärktes i sitt val av utbildning. Att gå vidare och läsa en master blev en naturlig följd.

– Jag fick med mig väldigt mycket från kandidatprogrammet, men blev mer självständig och tränade på att resonera och analysera mer på masternivån. Det var också en intressant miljö med många internationella studenter.

Efter examen jobbade hon på HVB-hem och på Arbetsförmedlingen. Erfarenheterna ledde till ett vikariat inom frivården och vidare till fast jobb.

I början arbetade hon med personutredningar inför rättegångar. Hon arbetade också som stöd- och kontrollinstans för människor som dömts till skyddstillsyn.

Internutbildning gav ny roll

Efter några år i rollen som frivårdsinspektör fick hon möjlighet att via intern utbildning bli certifierad för att jobba som programledare för olika behandlingsprogram. Programmen är baserade på social inlärningsteori och kognitiv beteendeterapi, KBT, och har forskningsstöd för effekter på återfall.

Behandlingen syftar till att bryta en ond cirkel, oavsett om problemet handlar om våld i nära relationer, droger eller annan typ av kriminalitet.

Till sin hjälp har Martina en stab av kollegor som hon kan vända sig till för att diskutera problem som dyker upp. Laget har också regelbundna avstämningar med en psykolog.

– Det bästa med jobbet är kollegorna och att jag kan lägga upp mina arbetsdagar som jag vill. Jag bokar själv in klientmöten och har också tid att planera och läsa på. Att se en klient förändras, eller visa en vilja till förändring, är värt oerhört mycket.

Kriminologi-studierna ledde till brett arbetsfält

En examen i kriminologi ger många valmöjligheter, konstaterar hon. Inom frivården finns möjlighet att utvecklas.

– Jag har verkligen hittat rätt. Det är omväxlande och jag har svårt att se att jag skulle bli uttråkad. Men om jag skulle pröva något annat i framtiden så skulle det vara spännande att jobba på anstalt.

Vilka personliga egenskaper är viktiga i din yrkesroll?

– Ödmjukhet inför att människor har olika utmaningar. Man behöver kunna sätta gränser och man måste ha ett intresse för människor och för att ta reda på varför det blev som det blev.

Har du något råd till den som är intresserad av kriminologi, men är osäker?

– Ett tips är att söka sommarjobb på häkte eller anstalt för att se om det är en miljö som man kan tänka sig att jobba i. Man kan också vara volontär. Under studietiden hade jag uppdrag som samtalsstöd på Brottsofferjouren. Och även som biträdande övervakare. Biträdande övervakare är människor som engagerar sig frivilligt som stöd för en dömd person, ett komplement till frivårdens personal. Jag rekommenderar varmt att plugga kriminologi. Arbetsfältet är brett!

Text: Cecilia Lindberg

Emma gjorde ett utbytesår i London

Emma Olsson tog examen från kriminologiprogrammet i juni 2020. Hon har så länge hon kan minnas varit fascinerad över förekomsten av brott, polisarbete, psykologi och socialt samspel mellan människor. Viljan att försöka förstå människor och bidra till ett tryggare samhälle fick henne till att vilja bli kriminolog.

Vilka egenskaper tror du man behöver ha som kriminolog?

– Det viktigaste är att vara nyfiken på frågor som varför personer begår brott och hur brott kan förebyggas. Andra egenskaper som är viktiga är att kunna ha ett öppet förhållningssätt och vara mottaglig för att ta till sig olika perspektiv. 

Vad är det bästa med din utbildning?

– Det bästa med kriminologiprogrammet är att man får lära sig otroligt mycket inom ämnet. Till exempel varför personer begår brott, utsatthet, straffrätt, ungdomsbrottslighet, riskbedömning, nätverksanalys, brottsförebyggande metoder och hur forskning bedrivs inom området. Det är väldigt intressanta ämnen som också är aktuella och går att tillämpa i såväl arbetslivet, samhället och för den enskilda människan. 

– Utbildningen är främst teoretisk, men vi fick flera möjligheter att applicera kunskaperna praktiskt, framför allt i examensarbetet. 

Vad är det bästa med att plugga på Malmö universitet?

– Malmö universitet ligger enligt mig i Sveriges bästa och vackraste stad, vilket är en stor fördel. Universitetet präglas av den mångkultur som finns här, tillsammans med trevliga studenter och fantastiska lärare. Studenter erbjuds många möjligheter, såsom att delta i studentaktiviteter, utskott, forum, karriärdagar, lyssna på gästföreläsare och åka på utbytesstudier. 

Hur var det att åka på utbytesstudier som kriminologistudent?

– Under det andra studieåret tog jag ett utbytesår på Kingston University i London. Det fanns många andra utbytesstudenter på skolan. Det var väldigt kul att diskutera frågor inom kriminologi med personer med annorlunda erfarenheter. Till exempel annan kriminalpolitik och andra synsätt gällande brottslighet, utsatthet och hur man ska arbeta med det på bästa sätt. 

Vad är det bästa du tar med dig från din utbytestermin?

– Det bästa var allt som jag fick lära mig där och allt jag fick uppleva, både inom studierna men också utanför studierna i en storstad som London. Året hade inte blivit detsamma om jag inte hade gjort utbytesåret. Jag vill tro att jag utvecklades otroligt mycket, som kriminolog, inom det engelska språket, men också som person.

Vad ser du mest fram emot i ditt blivande yrke?

– Jag ser fram emot att arbeta på en arbetsplats som berör kriminalitet, utsatthet, missbruk och psykisk ohälsa. Arbete som omfattar analys, utsatthet, utredningar, samtal, utvärderingar, risk och kartläggning lockar mig. Arbetsplatser som jag gärna vill arbeta inom är Polismyndigheten, kommuner, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet och Tullverket.