Under min utbytestermin i Madrid försökte jag komma in i kulturen och lära känna landet. Det kändes viktigt att det inte bara handlade om det akademiska.
Tobias Nilsson, student
Ämneslärarprogrammet leder till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, i de ämnen som ingår i examen. Utbildningen ger dig en bra grund att stå på i ditt framtida arbete med att stimulera ungas utveckling och lärande. Som blivande lärare utvecklar du din interkulturella kompetens och förmåga att undervisa unga med olika bakgrund.
En legitimerad ämneslärare har det övergripande ansvaret för undervisningen inom sitt ämnesområde och bedömer, planerar, genomför och utvärderar elevernas lärande i samarbete med skolans personal.
Arbetet som ämneslärare är socialt och du har kontakt med människor i alla åldrar, från elever och deras föräldrar till medarbetare, i klassrum och skolmiljön. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att undervisa elever i både grupper och individuellt, sätta betyg, och anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov. Du arbetar aktivt med skolans värdegrund i undervisningen och bemötandet av elever.
Ämneslärare deltar i planerings- och utvecklingsarbete, både inom sitt ämnesområde och i skolans övergripande pedagogiska arbete. Arbetet som ämneslärare innebär även att samverka i arbetslag med andra lärare, skolledare, elevhälsoteam och vårdnadshavare för att skapa en trygg och stimulerande lärmiljö.
Under ämneslärarutbildningen varvas ämnes- och ämnesdidaktiska kurser med studier i utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och praktiska moment genom verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Redan under första terminen får du känna på din framtida yrkesroll på en skola. Du gör din verksamhetsförlagda utbildning om 30 hp på en skola där du får insikter i skolans verksamhet och vad läraryrket innebär. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker under ledning av erfarna lärare och handledare genom hela utbildningen.
Under VFU tränar du bland annat på att undervisa och bedöma elevernas lärande utifrån ett elevcentrerat förhållningssätt med hänsyn till deras behov, resurser och förutsättningar. Du har också under hela din utbildning möjligheter att diskutera och reflektera över situationer du möter under VFU.
Utbildningsvetenskaplig kärna handlar om områden som skolväsendets historia, skolans värdegrund, didaktik, utveckling och lärande, specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, samt bedömning och betygsättning.
Som student på har du många möjligheter till utlandsstudier då Malmö universitet har avtal med partneruniversitet över hela världen. På ämneslärarprogrammet kan du ansöka om utbytesstudier termin fyra.
Ämneskombinationerna ges under förutsättning att det finns tillräckligt antal sökande. Behörighetskraven för andra- respektive tredjeämne prövas vid ansökan till dessa inom utbildningens ram. Urval sker utifrån avklarade högskolepoäng inom programmet. Samhällskunskap ges endast som förstaämne.
Kurserna i moderna språk och fysik är förlagda till Lund.
Ämneslärarutbildningen har två inriktningar. I inriktningen mot grundskolans årskurs 7–9 studerar du två eller tre ämnen under 4 till 4,5 år. I inriktningen mot gymnasieskolan studerar du två ämnen under 5 år.
Med en examen för årskurs 7–9 blir du behörig för undervisning i årskurs 4–9 i de undervisningsämnen som ingår i examen.
Oavsett examensinriktning (årskurs 7–9 eller gymnasieskolan) blir du behörig att undervisa inom vuxenutbildningen på motsvarande nivå och i motsvarande ämnen.
För att bli legitimerad ämneslärare krävs en lärarexamen samt att du uppfyller de behörighetskrav som Skolverket ställer.
Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 2, Engelska 6
Observera att ytterligare behörighetskrav kan finnas för de ämnen du väljer under utbildningen.
66% gymnasiebetyg – 34% högskoleprovet
Diskussioner i freds- och konfliktforskning på spanska. Inte helt enkelt för en svensk. Med nästan bara spanjorer som klasskamrater fick lärarstudenten Tobias Nilsson spetsa öronen lite extra under terminen i Madrid.
Diskussioner i freds- och konfliktforskning på spanska. Inte helt enkelt för en svensk. Med nästan bara spanjorer som klasskamrater fick lärarstudenten Tobias Nilsson spetsa öronen lite extra under terminen i Madrid.
– Det var inte språkskolspanska och de tog ju inte hänsyn till mig så nivån var rätt hög, konstaterar han.
Det gjorde också lektionerna extra givande. Tobias, som har ämnena samhällskunskap och spanska, har pluggat spanska i Spanien förr, i Valencia. Han har också läst på Lunds universitet och kunde språket rätt väl när han kom till Universidad Complutense de Madrid.
Tobias tog kurser i bland annat freds- och konfliktforskning, Madrids historia och internationella relationer. Att inte läsa spanska tror Tobias snarare gjorde att honom bättre på språket.
– Jag fick arbeta på andra sätt och fick andra erfarenheter. Men det var rätt svårt och jag satt många timmar utöver undervisningen.
Tobias delade lägenhet med två spanjorer och hängde med ut i Madrids nöjesliv där man gärna väntar med att äta middag till klockan tio på kvällen.
– Jag försökte komma in i kulturen och lära känna landet. Det känns viktigt att vistelsen inte bara kommer att handla om det akademiska.
Undervisningen är annorlunda upplagd jämfört med hemma i Sverige. I Spanien tenterar man av en hel termins studier på slutet, vilket förstås kan vara rätt tufft. Rent didaktiskt, undervisningens och inlärningens teori och praktik, tycker Tobias att Spanien ligger efter. Det är fortfarande lite mer av katederundervisning som gäller på spanska universitet.
