Fakta

Kontaktperson:
Mona Holmqvist
Finansiär:
  • Vetenskapsrådet
Projektmedlemmar vid Mau:
Affilierade:
  • International Advisory Board
Samarbetspartners:
  • Catarina Wästerlid - Högskolan Kristianstad
  • Maria Alkhede - Göteborgs universitet
Projektperiod:
01 januari 2022 - 31 december 2025
Fakultet/institution:
Forskningsmiljö:
Forskningsämne:

Projektbeskrivning

I juli 2019 införde den svenska regeringen en garanti för tidigt stöd till barn i förskola och grundskola, reglerad i Skollagen (SFS 2010: 800). Syftet med garantin är att alla barn i behov av stöd kommer att få det tidigt baserat på sina behov. En förmåga som är viktig för barn att utveckla tidigt, för att inte få framtida svårigheter i matematik, är att snabbt kunna uppfatta antal utan att räkna. Denna förmåga kallas subitisering, och kan antingen vara perceptuell, vilket innebär att man genast ser antalet t.ex. prickar, eller konceptuell.

Den konceptuella subitiseringsförmågan innebär att man kan se och organisera antal, t.ex. se ett mönster av nio prickar som tre grupper med tre i vardera och snabbt få syn på antalet. Den konceptuella subitiseringsförmågan antar vi kan utvecklas med hjälp av undervisning som tar specifik hänsyn till elevernas förmåga att urskilja delar ur helhet och tvärtom. För att se dessa mönster krävs även en förmåga till global bearbetning, att kunna se helheten i ett material eller händelse i stället för detaljerna. För att se mönster, som bidrar till att organisera ett material för att se ett antal, krävs att barnet kan se helheten eller alla föremålen och inte enstaka. Hur denna förmåga utvecklas och kan förstärkas genom undervisning vet vi fortfarande väldigt lite om, trots att den kan vara avgörande för barns framtida matematiklärande.

Baserat på resultat från våra tidigare forskningsstudier är syftet med detta projekt att bidra med kunskap om förhållandet mellan förskolelevernas globala bearbetning och konceptuell subitiseringsfärdigheter, samt hur dessa kan utvecklas genom undervisning. Genom att undersöka elevernas visuella uppmärksamhetsmönster när de bedömer antal via datorbaserade stimuli kommer aspekter som är kritiska för deras lärande att bli möjliga att identifiera. I sin tur kan dessa användas för att utforma undervisningsaktiviteter.

I projektet kommer därför interventioner tillsammans med förskoleklassens lärare att genomföras, i syfte att utveckla elevernas subitiseringsförmåga. Tillsammans med lärarna designas lektioner, som genomförs och video-inspelas för att analysera vad som hände i undervisningen i relation till om elevernas subitiseringsförmåga utvecklats samt deras ögonrörelsemönster ändras när de bedömer antal i ett material.

Hypotesen är att data från ögonrörelsemätning (eye-tracking) kommer att ge information om vilka aspekter som är viktiga i undervisning som syftar till att utveckla barns subitiseringsförmåga. Två experimentella klasser (N = 50) kommer att ingå i interventionsstudierna, samt två kontrollklasser (N = 50) för att se om det finns likheter och skillnader mellan barns utveckling utan extra insatser och med de insatser som görs i interventionen.