Fakta

Kontaktperson:
Magnus Nilsson
Finansiär:
  • Vetenskapsrådet
Externa projektmedlemmar:
  • Christine Hamm Universitetet i Bergen
  • Ingrid Nestås Mathisen Høgskulen på Vestlandet Bergen
  • NIcklas Freisleben Lund Syddansk Universitet
Projektperiod:
01 maj 2023 - 30 april 2027
Forskningsämne:

Om Projektet

Under flera årtionden har de skandinaviska välfärdsstaterna försvagats, vilket lett till att livet blivit mer osäkert, åtminstone i vissa grupper. Dels har otryggheten på arbetsmarknaden ökat, dels har vissa välfärdsinstitutioner monterats ner, vilket resulterat i minskad ekonomisk och social trygghet för dem med otillräckliga arbetsinkomster eller särskilda behov av stöd. Denna utveckling har ofta beskrivts som att livet blivit mer ”prekärt” (ungefär ”osäkert” eller ”utsatt”). Vissa har till och med talat om framväxten av en ny klass, prekariatet, som skulle bestå av dem som lever under särskilt osäkra villkor, exempelvis gig-arbetare eller papperslösa migranter.

Prekära förhållanden och prekärt liv har också fått stor uppmärksamhet i den skandinaviska samtidslitteraturen, exempelvis av serietecknaren Daria Bogdanska, som skildrat svartarbete på restauranger, eller romanförfattarna Catherine Knudsen och Nikolai Zeuthensom bland annat skrivit om kvinnor som städar hotell under dåliga villkor och högutbildade ungdomar som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Detta är föga överraskande. Prekaritet definieras nämligen i allmänhet som något som växer fram i kölvattnet av välfärdsstaternas försvagning. Eftersom de skandinaviska välfärdsstaterna hört till de allra starkaste i världen, och eftersom de varit centrala för de nationella självbilderna i de skandinaviska länderna, har försvagningen av dem upplevts som särskilt dramatisk. Det har gjort begrepp som prekaritet och prekariat attraktiva även om otryggheten i Skandinavien nog fortfarande är mindre än i de flesta andra delar av världen.

I detta projekt analyseras förhållandet mellan skandinavisk samtidslitteratur och prekaritet, med särskilt fokus på den otrygghet som orsakas av avregleringar på arbetsmarknaden och försvagningar av välfärdsstaten. Resultatet kommer att bli ny kunskap om såväl den skandinaviska samtidslitteraturen som om de samhällen den skapas i, samt om förhållandet dem emellan.