Att utröna hur forskning och utbildning kan bidra till att forma mer rättvisa, hållbara och inkluderande samhällen. Det är, enkelt uttryckt, den övergripande idén med universitetets Centrum för samskapade framtider – som har fokus på framför allt design, konst och kultur samt humaniora och samhällsvetenskap.

– Det finns ett behov bland många av oss på universitetet att få tänka utanför boxen och inte enbart arbeta instrumentellt inom rådande system.

– Vi försöker därför skapa ett tvärvetenskapligt och kollaborativt sammanhang, där vi ställer övergripande frågor om universitetets roll och bidrag i dagens samhälle samt funderar över och prövar såväl traditionella som nya arbets- och samarbetsformer, säger Tina Askanius, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och en centrumets två föreståndare.

Centrum för samskapade framtider är ett av åtta forskningscentrum vid Malmö universitet som under kommande sexårsperiod (2025-2030) får basfinansiering för sin verksamhet från lärosätet. I dag är ett drygt 60-tal forskare vid universitetet kopplade till centrumet.

– Själva centrumet är nytt, men bygger samtidigt vidare på tidigare verksamhet. Ett av dessa initiativ är den tidigare forskargruppen Collaborative Future Making och därefter har många kollegor anslutit från samtliga fakulteter.

– Till skillnad från många andra forskningscentrum är inte vi fokuserade på ett specifikt och avgränsat vetenskapsområde eller fält, utan vi ser oss i stället mer som ett gemensamt ramverk som utifrån olika inriktningar vill ta fram nya föreställningar om framtiden, säger Kristin Lindström, docent i Design och centrumets andra föreståndare.  

De inriktningar som forskarna vid centrumet nu organiserar sig kring – utifrån en rad sammankopplade frågor, problem och metoder – är: att föreställa sig framtider, att skapa framtider, att organisera framtider och att utbilda för framtiden.

Detta för att kunna återupptäcka vår förmåga att föreställa oss hoppfulla framtider – med tanke på samtiden som präglas av exempelvis klimatförändringar, politisk polarisering och extremism samt artificiell intelligens (AI) och snabb digital utveckling.

– Det är viktigt för samhället i stort att universiteten är en plats där vi kan ta oss an dessa viktiga och övergripande frågor för att bidra till ett hållbart, inkluderande och demokratiskt samhälle i framtiden, fortsätter Kristin Lindström.  

Forskningscentrumet har under sin inledande period bland annat ägnat sig åt att bygga interna relationer, initiera såddfinansiering (stöd för pilotstudier och att ställa samman större forskningsansökningar) och etablera kopplingar till externa samarbetspartners samt utlysa två doktorandtjänster.

– Det är väldigt roligt att få vara med och skapa något nytt och, åtminstone delvis, annorlunda inom akademin.

– En utmaning för centrumet är samtidigt att kunna växa, rent kvantitativt, och samtidigt hålla fast vid vår grundtanke om hållbarhet och ett långsamt, reflekterande arbetssätt som främjar eftertanke och kvalitet samt att ge utrymme och tid för fördjupning för involverade forskare, säger Tina Askanius.