Ett boende som är självförsörjande på energi, inte ger några utsläpp och som kan anpassas efter olika klimat. Byggt av växtbaserade material som halm, vass och trä. Forskaren Marwa Dabaieh har marken. Nu behöver hon bara en sponsor för att kunna bygga sitt experimenthus.

–  Huset ska kunna överleva i 50 år utan att man behöver göra justeringar för kommande klimatförändringar, säger Marwa Dabaieh, docent vid Malmö universitet och arkitekt med inriktning på hållbar och miljömedveten arkitektur.

Drivs av sol- och vindkraft

Behovet av billiga bostäder kräver mer kompakt boende. Med de allt tydligare effekterna av klimatförändringarna behövs också ett nytt sätt att tänka för att leva på ett mer motståndskraftigt och klimatmässigt hållbart sätt, menar Marwa Dabaieh. Hennes modellhus ska inte ge några negativa miljömässiga fotavtryck. Tak, väggar och golv och möbler byggs av växtbaserade material som halm, vass, jute och trä. Huset utrustas med kretsloppssystem som gör byggnaden självförsörjande utan att det leder till skadlig påverkan på miljön eller på dem som bor i huset. Uppvärmning, svalka och den energi som behövs för vattenuppvärmning och matlagning tillgodoses genom sol- och vindkraft tillsammans med hushållens bioavfall.

–  Användandet av luftkonditionering är redan i dag dyrt och ett stort miljöproblem, och i takt med klimatförändringar kommer det bara att öka, säger Marwa Dabaieh.

Betalt inom 10 år

Kostnaden beskriver hon som överkomlig. Huset är självförsörjande och är betalt inom bara tio år. Kretsloppstänkandet bakom designen förväntas dra 40 procent mindre energi jämför med de energieffektiva “vanliga” hus som byggs I dag. Det kan göras mobilt, som en Friggebod. Det kan vara ett bra alternativ för människor med begränsad ekonomi. Men också planeras för permanent boende i större skala.

– Byggmaterialet anpassas efter platsen. Nära vatten kan man kanske använda sjögräs, i öknen sand och lera, på landet till exempel halm, i skogen löv och grenar, säger Marwa Dabaieh.

Som Lego eller Ikea

Marwa Dabaieh liknar konstruktionen med Lego eller Ikea. Man sätter ihop ett antal byggelement och komponenter efter sina behov och önskemål. Men husen inte är likadana över hela världen utan flexibla och kan anpassas efter klimat, lokal tillgång på material, geografi och olika sociala och kulturella önskemål.

– Det unika är att modellen kan möta klimatförändringar: i Sverige behöver man mer värme, i andra länder behöver man kyla ner huset fler månader, säger Marwa Dabaieh som utvecklat huset i samarbete med japanska ingenjörer.

Protoypen är 20 kvadratmeter. Marwa Dabaieh har fått en tillfällig tilldelning av en bit mark på Brunnshög i Lund via Urban Living Labs för att testa modellen i ett kallt klimat. Det enda som saknas är en sponsor som vill finansiera huset. Någon som vågar satsa på en idé ”utanför boxen.”

–  När jag ansöker om medel får jag frågan ”vem ska bo där?” Traditionella hus byggs av stål och betong. Säger jag att jag använder halm tror folk att jag är knäpp. Byggföretag är inte heller intresserade av hus som människor kan sätta ihop själva, säger Marwa Dabaieh.

Text: Magnus Jando

Mer fakta om Z-huset

Huset kallas ”the Z-free home” där Z står för Marwa Dabaiehs mål att uppnå 11 områden utan miljöpåverkan. Syftet är att designa och konstruera en prototyp av ett hem på 20 kvadratmeter. Målen är: noll utsläpp, noll energi, noll avfall, noll kostnad i form av hyra och räkningar (om du äger marken). Huset ger noll luftföroreningar inomhus och noll påverkan på miljön när det så småningom rivs. Bland målen finns vidare: inga arbetskostnader (om du sätter ihop det själv), inget avfall från material, inga utsläpp och ingen kylning. Inga eller symboliska materialkostnader (om man använder lokala material som halm eller vass).  Husets huvudkomponenter (tak, väggar och golv) och möbler ska byggas av växtbaserade material (främst halm, vass, jute, kenaf och trä).